Hoppa till huvudinnehåll

Erica Vasama: Firar du protester, häxor eller helgon?

Erica Vasama är redaktör och arbetar för Svenska Yle - Radio Vega Östnyland.
Erica Vasama är redaktör och arbetar för Svenska Yle - Radio Vega Östnyland. Bild: YLE/ Stefan Paavola erica vasama

– Mamma, varför firar vi vappen?, frågar 10-åringen.
– Hmm, för att fira att våren kommer… Och så firar arbetarna… Men också studenterna… Ja, det finns många orsaker…

Svaret blev vagt och orsaken är enkel: jag har egentligen noll koll på orsakerna till att vi firar valborg. Varför anser så många av oss att vappen är vårens höjdpunkt? Dags att googla.

Många valborgsfirare anslöt sig till tåget:
Många valborgsfirare anslöt sig till tåget: Bild: Yle demonstration; valborg; helsingfors

Arbetare och studenter

Det visar sig att vi har flera goda och ett par sämre skäl till att fira valborgsmässoafton och första maj.

Valborg som arbetarklassens helg har rötter i slutet av 1800-talet. Den första maj utlystes till en internationell protestdag för arbetare till minnet av en generalstrejk som urartade med bedrövliga följder i USA i maj 1886. Arbetarna krävde åtta timmars arbetsdag.

Bild: YLE/Hanna Sihlman valborg i borgå
Studenterna däremot firar att studierna (nästan) är över för läsåret, medan det borgerliga stadsfolket tog modell av centraleuropeiska vårfester. I Finland marknadsfördes vappen som en vårfest för att hitta en orsak för alla att fira – också de som varken var arbetare eller studenter.

Rabies, häxor och satanister

Jag stöter ändå på en betydligt djupare tudelning i valborgshelgens historia än den mellan arbetare och studenter.

Heliga Walburga som fått sin egen dag den första maj var en abbedissa i Tyskland på 700-talet, berättar internätet. Hon är sädens men också de rabiessmittades beskyddare.

I Tyskland kallas valborgsmässoafton också för häxnatten eftersom häxorna enligt sägen möts på berget Brocken just då. Vappafton är en av de viktigaste helgerna för satanister – den markerar natten då Satans kyrka grundades. En mer kuslig sida av serpentinfesten.

Kristine Andora Nilsen, Elisabeth Gjestland och Jontti Granbacka betraktar midsommarbrasan på Fölisön
Kristine Andora Nilsen, Elisabeth Gjestland och Jontti Granbacka betraktar midsommarbrasan på Fölisön Bild: Yle/Oskar Koivumäki midsommarkokko

Våren är här – låt oss tända en brasa!

Efter rabies, satanism och lidande arbetare känns glädjen över vårens ankomst som en skön och neutral orsak att fira.

På medeltiden slutade det administrativa året i Sverige den sista april och köpmän och hantverkare i städerna firade med sång och dans.

På landsbygden släppte man ut djuren på bete i maj och för att hålla rovdjuren borta tände folket stora brasor. Boskapen kördes genom elden för att motarbeta sjukdomar. En annan förklaring till brasorna är att de skrämde bort de festande häxorna…

Valborg
Valborg Bild: Yle/Pekka Kauranen ballonger

Mina egna valborgstraditioner

Det som utan tvekan sätter sin prägel på vappen är vädret. Det ska vara kallt. Alldeles för kallt för vårkappa och studentmössa. Stela fingrar ska hålla i folieballongen för alla krafter och picknicken ska man helst ordna inne på vardagsrumsgolvet.

Men det ska också vara mössöron i träden, tulpaner och krokusar i trädgården, en bubblande känsla av skumvinet i magen och vårkänslorna i hjärtat, munksocker i mungipan och körerna som sjunger om våren i parkerna. Det är orsak nog att fira.

Glada vappen!

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland