Hoppa till huvudinnehåll

Nya bevis: Bekämpningsmedel dödar bin

Humla
Humla Bild: Yle/Rolf Granqvist humla

Nu ser det ut att vara bevisat: den omfattande bidöden de senaste åren beror på ett av jordbrukets vanligaste bekämpningsmedel, de så kallade neonikotinoiderna. Det här visar en svensk studie, som häromdagen publicerades bland annat i den ansedda tidskriften Nature.

Debatten om neonikotinoidernas inverkan på humlor och bin har länge gått het. Bekämpningsmedlet har anklagats ligga bakom den omfattande bidöd som de senaste åren har drabbat både Europa och USA, och för ett par år sen införde EU ett tillfälligt förbud mot användning av ämnet. Förbudet går ut vid årsskiftet.

Men nu kommer svenska forskare med vad de anser vara avgörande forskningsrön.

De har placerat ut honungsbin, humlor och vildbin vid olika sorters rapsfält, både ekologiska sådana och sådana som har betats med neonikotinoider, det vill säga där man har "badat" fröna i bekämpningsmedlet. Sedan har de studerat insekterna och deras samhällen och hur de har klarat av förhållandena.

Och slutsatserna är klara: honungsbina ser ut att klara av gifterna rätt bra, men för humlor och vildbin är effekterna dramatiska, säger en av forskarna, professor Ingemar Fries vid Svenska Lantbruksuniversitetet i Uppsala.

- Effekterna är så stora och allvarliga att man kan räkna med att populationsstorlekarna kommer att minska, det vill säga att antalet insekter blir färre - precis som vi har sett i hela Europa under en lång tid. Och det är en direkt följd av exponeringen för neonikotinoider.

"Allvarliga ekologiska följder i vågskålen"

Ingemar Fries påpekar att man måste forska betydligt mer kring de långsiktiga konsekvenserna eftersom det finns så många olika arter av humlor och bin. Men det man kan säga redan nu är att också växtsamhället kommer att påverkas på sikt.

- Det finns många växter som är knutna till specifika pollinerare, och om de tar stryk så kommer också hela växtsamhället att förändras. Det betyder att det är storskaliga ekologiska konsekvenser som ligger i vågskålen.

Också andra ekosystem kommer enligt Fries att påverkas. Upp till 95 procent av det bekämpningsmedel som fröna betas med stannar i jorden. Där har de en väldigt lång halveringstid och är mycket giftiga för både jord- och vattenlevande organismer. Betningen är alltså mycket skadlig för ekologin i sin helhet, säger Fries.

Pengarna styr?

Enligt Ingemar Fries är bevisen så tydliga att EU borde förlänga neonikotinoid-förbudet på vetenskaplig grund. Han är ändå skeptisk till att så kommer att ske, eftersom jordbrukets lobbyorganisationer är så starka. 30 procent av användningen av bekämpningsmedel rör just neonikotinoider. Det handlar om miljarder för bolagen, och de kommer enligt Fries att sätta in alla resurser de har för att få fortsätta med betningen.

- Det är enorma ekonomiska krafter i rullning. Som jag skrev i ett mejl till en kollega häromdagen: We will see if science prevails or if money rules. (Ung. "Vi får se om vetenskapen segrar eller om pengarna styr".)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes