Hoppa till huvudinnehåll

Bara turisten vinner på en grekisk konkurs

Det har många gånger varnats för en ekonomisk krasch i Grekland. Men i juni är det allvar. Då förfaller miljardlån till betalning samtidigt som euroländerna hotar att stänga lånekranarna. Den här kombinationen kan bli ödesdiger.

Den samhällskris som skulle skaka Grekland är naturligtvis den mest tragiska följden av en ekonomisk kollaps. Anställda vid polisen, militären, flygplatser, hamnar, sjukhus och andra strategiska arbetsplatser får inte längre lön.

En bankpanik bryter ut och värdet på valutan halveras. Grekernas besparingar förlorar sitt värde och en konkursvåg drar över landet. Hur en sådan här kris utvecklas vet ingen.

Maria: Mycket värre kan det inte bli

Maria Davou
Maria Davou driver en språkskola i Aten Maria Davou Bild: privat maria davou

Maria Davou har en språkskola i Aten. Hon hör till dem som fick nytt hopp efter att vänsterpartiet Syriza vann parlamentsvalet på våren.

Förbereder du dig på en kollaps av ditt lands ekonomi?

– Jag tycker att kollapsen har redan skett under de senaste fem åren. Det värsta som nu kan hända är att de statligt anställda inte längre får lön och att pensionärerna inte får sina pensioner. Då går vi väl tillbaka till drakman? Kanske det inte är så illa. Vi hör varje dag om ”grexit”. Man börjar bli avtrubbad.

Tar du ut dina besparingar från banken för att de inte ska förlora sitt värde vid en eventuell övergång till drakman?

– Alla tilläggsskatter under de senaste åren har drabbat mina besparingar så att jag inte längre har mer än 1500 euro på sparkontot. Nej, jag tar inte ut det sista. Det känns som att det har ingen betydelse längre.

Vad tänker du göra vid en omfattande och akut kris?

– Ifall jag blir tvungen att lägga ner mitt företag så flyttar jag utomlands. Min största investering kan jag lyckligtvis ta med mig vart som helst: min utbildning.

Hur går det med företaget just nu?

– Bra. Folk betalar sina kursavgifter. Visserligen har jag tvingats ge rabatter åt så gott som alla kunder. Jag har också litet mer än 20 studerande som får studera gratis eftersom deras båda föräldrar är arbetslösa. Du måste förstå att vi är väldigt vana vid kristider redan. Kan det bli sämre? Ja. Kan det bli dramatiskt sämre? Knappast.

Vad tycker du om er finansminister Varoufakis?

– Jag gillar honom. Han är en av de få jag verkligen gillar i regeringen just nu. Han är högt utbildad och kan spelet. Han beter sig inte som en ödmjuk tjänare utan som en jämlik part. Jag förstår att han kan verka stöddig, men jag litar på att han kan sin sak. Jag gillar det att han är okonventionell. Han kan föra fram Greklands budskap. Men han blir hårt attackerad i media. Så funkar propagandaspelet… Min enda förhoppning är att protesterna mot åtstramningspolitiken blir starkare också i andra europeiska länder och då kanske kan det ske en förändring. Just nu är vi ensamma i eurogruppen.

Paula: Finansministern är för aggressiv

Paula Schwarz har ett företag som söker investerare till sociala projekt i Afrika. Huvudkontoret finns i Berlin men Paula själv bor i Aten. Hon ställer sig kritiskt till hur det ledande regeringspartiet Syriza har klarat av att sköta krisen.

Paula Schwartz
Paula Schwarz har ett företag med kontor både i Berlin och i Aten Paula Schwartz Bild: privat paula schwartz

Förbereder du dig på en kollaps av ditt lands ekonomi?

– Jag och alla jag känner förbereder sig på en krasch. Folk har bara stirrat ut i luften och väntat på hjälp, men problemen bara växer.

Invandringen är ett enormt problem som bara växer. En miljon människor i Afrika väntar på att komma över gränsen till Grekland.

– Det talas inte heller tillräckligt om utflyttningen. Det är någonting som kommer att påverka Grekland enormt mycket. Många av mina kolleger är på väg bort härifrån. Många andra har flyttat till Turkiet för att jobba på fabrik.

– Och vi greker blir allt mer intresserade av den hjälp vi kan få från Ryssland och Kina och ekonomiskt samarbete med dessa länder. Vi är väldigt bekymrade för framtiden. Oron för framtiden dödar allt hopp.

Vad borde göras enligt dig?

– Det är svårt att få folk att se orsakerna till varför vi är i den här situationen nu. Alla är så upprörda över nuläget. Misstron länder emellan växer, speciellt mellan Grekland och Tyskland. Vi har en känsla av att vi inte blir hörda. Det finns inte bara en orsak till alla problem. När vi talar om katastrofer som jordbävningen i Nepal, vet alla vilken är orsaken och det finns en klar plan för vad alla ska göra för att hjälpa. När det gäller Grekland vet vi inte vad vi ska göra. Vi borde ha en handlingsplan på lång sikt.

Vad tycker du om er finansminister Varoufakis?

– Jag tror hans taktik var att försöka skapa en koalition som skulle opponera sig mot åtstramningspolitiken. Han har delvis lyckats eftersom han har fått omvärlden att tala om krisländer som Spanien och Portugal, men han är för aggressiv i sin framtoning. På grund av hans hårda förhandlingstaktik har Grekland isolerats ännu mer.

Varje hushåll i eurozonen har cirka 1500 euro av Greklands skulder.
Open Europe

Hur påverkas vi i euroländerna?

Grekland måste inte automatiskt lämna eurozonen vid insolvens, men det anses vara sannolikt. Däremot lämnar landet knappast EU, vilket innebär att EU måste rycka in med krishjälp. Storleken på den här krishjälpen, som finns inbakad i EU:s grundfördrag, är omöjlig att beräkna.

Hela Greklands skuld går på cirka 320 miljarder euro. Euroländernas andel är cirka 200 miljarder. Resten står IMF (Internationella valutafonden), ECB (Europeiska centralbanken) och privata långivare för.

Euroturisten vinner

Vill man vara cynisk kan man konstatera att den enda som verkligen vinner på en grekisk konkurs är turisten vars euro plötsligt blir hårdvaluta på semesterresan till den grekiska övärlden.

En ny valuta måste tas i bruk utan förvarning, det vill säga över en natt (eller ett veckoslut) för att undvika massiva spekulationsköp och för att inte alla greker ska lyfta sina pengar från banken.

Den nya valutans värde skulle enligt ekonomiska bedömare vara 40-85% av Eurons värde. Värdet kan alltså rentav halveras.

Är summorna stora?

Påverkas euroländernas ekonomi av en grekisk konkurs? Svar: nej. Inte på något avgörande sätt. Greklands ekonomi står för bara cirka två procent av EU-ländernas ekonomi, mätt i BNP.

Som jämförelse kan vi titta på vilka skulder Ryssland har till olika länder. Frankrike har lånat 35 miljarder till Ryssland och 60 miljarder till Grekland. Italien har lånat 20 miljarder till Ryssland och 40 miljarder till Grekland.

Finlands Bank har köpt grekiska statens skuldebrev för 559 miljoner och samtidigt har Finlands bank köpt spanska statens skuldebrev för 731 miljoner och italienska statens skuldebrev för 1696 miljoner. Slutsumman för Finlands del går enligt uppgifter i media på cirka 7 miljarder.

En vy över Aten
Grekland står för bara cirka två procent av den europeiska ekonomin En vy över Aten Bild: Yle/Mentor Dreshaj aten

Dessutom finns nu en ny instans, en ny mekanism för att hantera ekonomiska kriser: den så kallade rekonstruktionsmekanismen. Den fanns inte då lånekrisen exploderade år 2009. Några få enskilda europeiska banker kan råka i svårigheter men de flesta banker har redan sluppit de grekiska skulderna. En större europeisk bankkris är alltså inte att vänta.

Åtstramningspolitiken

Åtstramningspolitik kännetecknas av höjda skatter och minskade offentliga utgifter. Flera internationellt respekterade ekonomer, bland andra Joseph Stiglitz, nobelpristagare och tidigare chefsekonom för världsbanken samt nobelpristagaren Paul Krugman säger idag att Grekland är ett bevis för att åtstramningspolitiken har allvarliga negativa konsekvenser, framför allt för ländernas ekonomiska tillväxtförutsättningar.

De tycker det är klart att Grekland har lidit av en alltför hård åtstramningspolitik. Den politik som påtvingats Grekland har nästan halverat medelinkomsten och tvingat in drygt en tredjedel av befolkningen i fattigdom. Landet befinner sig i en humanitär kris.

Vem förlorar mest?

Det var bankerna i Tyskland och Frankrike som lånade pengar till Grekland.

När det år 2010 blev tydligt hur dålig den grekiska ekonomin var, ökade oron för en allvarlig bankkris. Då skedde två saker samtidigt. Ett: euroländerna tog på sig större delen av Greklands skulder. Nu har euroländerna klart mest skuldebrev (ca.200 miljarder). Två: av de skulder som låg kvar i bankerna avskrivs ungefär hälften. Idag har alltså euroländerna den absolut största delen av Greklands skulder, medan ungefär hälften av lånen avskrevs, det vill säga ströks. Efter det tog euroländerna skulderna på sig.

Nu har euroländerna klart mest skuldebrev (ca.200 miljarder) medan de privata bankerna bara har en bråkdel (ca.50 miljarder) av den ursprungliga summan.

Vid en krasch är det alltså euroländerna som tar smällen Tyskland har lånat mest pengar till Grekland, men det betyder inte särskilt mycket för den tyska ekonomin om lånen inte betalas tillbaka. Greklandsskulderna är bara 2,37 procent av Tysklands BNP. I proportion till BNP tyngs Slovenien, Malta och Spanien mest av greklandsskulderna. Sloveniens greklandskredit motsvarar 3,07 procent av landets BNP.

Vem förlorar ansiktet?

Det är klart att det ändå handlar om stora pengar: tankesmedjan Open Europe har beräknat att varje hushåll i eurozonen har cirka 1500 euro av Greklands skulder. Men det handlar också om prestige. Trojkans åtstramningspolitik, som kräver att krisländer bantar ner den offentliga sektorn och driver in skatter effektivare, står på spel.

EU-ledarna har för sina skattebetalare hela tiden intygat att lånen verkligen är lån och ska återbetalas. I verkligheten har de europeiska skattebetalarna redan förlorat pengarna som ingick i det första och det andra stödpaketet. Nu är frågan bara om de ansvariga EU-ledarna medger det.

Grafik över hur ägarstrukturen för Greklands skuld har förändrats.
De grekiska skulderna fördes över från bankerna till euroländerna Grafik över hur ägarstrukturen för Greklands skuld har förändrats. Bild: Yle/Johan Gullmets greklands skulder

Grunden till de gigantiska lånesummorna är att euroländernas ledare tog på sig bankernas kommande förluster av rädsla för en europeisk bankkris.

Enligt professor Mats Persson vid Stockholms universitet var beslutet att rädda bankerna just på detta sätt en blunder. En bankkris kunde ha undvikits genom att skjuta in kapital i de mest utsatta bankerna istället. Då kunde man samtidigt ha låtit bankerna ta en del av de självförvållade förlusterna.

Persson för fram korruption - de goda förbindelserna mellan bankägarna och EU-eliten - som en möjlig förklaring till att unionen tog på sig bankernas skulder, som berodde på vårdslös utlåning.

Ett tredje stödpaket?

Den 11 maj på eurogruppens möte i Bryssel avgörs om Grekland ska få lyfta den sista raten i det andra stödpaketet. Det skulle lösa Greklands likviditetsproblem på kort sikt. Det skulle finnas pengar i den grekiska statskassan för att betala löner och pensioner i juni och juli. På längre sikt behövs ett tredje paket med stödlån.

Om euroländerna kommer överens om ytterligare ett tredje stödIånepaket går pengarna för första gången till Grekland. Tidigare har stödet gått till de banker, försäkringsbolag och hedgefonder som har spekulerat i grekiska statspapper.

Goda förbindelser mellan bankägarna och EU-eliten är en möjlig förklaring till att unionen tog på sig bankernas skulder.
Professor Mats Persson

Maastrichtavtalet och stödet till krisländer

I sin bok Den europeiska skuldkrisen skriver Mats Persson att det största misstaget var att handla i strid med EMU:s ”grundlag”, det så kallade Maastrichtfördraget. Enligt Maastrichtfördraget måste skuldsatta länder klara sina problem själva. I fördraget finns i själva verket ett förbud mot att andra länder eller ECB löser ut skuldländer.

Nu har euroländerna brutit mot fördraget, vilket har lett till en orimlig skuldbörda för Grekland, förluster för skattebetalarna och konflikter EU-länderna emellan. Dessutom uppmuntrar man finanssektorn till att ta överstora risker genom att lösa ut bankerna så att de slipper ta ansvar för sin spekulation.

Vems är felet?

Varför står grekerna på konkursens brant? Vems är felet? De här frågorna kan ställas åtminstone för att vi kunde lära oss någonting.

Är felet grekernas, som medvetet slösade pengar väl medvetna om att det går åt skogen samtidigt som de hoppades att euroländernas skattebetalare sedan betalar notan? Svar: ja. Åtminstone vad gäller de grekiska beslutsfattarnas och den ekonomiska eliten.

Är felet de tyska och franska bankernas, som pumpade in miljoner i Grekland, väl medvetna om att det går åt skogen samtidigt de hoppades att euroländernas skattebetalare sedan tar hand om notan? Svar: ja.

Är felet euroländernas, som tog med Grekland i eurozonen, trots att det inte fanns förutsättningar för landet att vara med. Svar: ja.

Vy över Aten
Förhandlingarna mellan Grekland och euroländerna fortsätter den 11 maj Vy över Aten Bild: Yle/Mentor Dreshaj aten

Förhandlingscirkusen fortsätter i maj

Den 11 maj samlas euroländernas finansministrar för att ännu en gång diskutera villkoren för att den sista raten i det andra lånepaketet ska kunna utbetalas. Samtidigt tar de pulsen på Grekland med tanke på fortsatt finansiering.

Hur villigt är landet att spela enligt de regler som euroländerna fastställer? Den grekiska regeringen och de viktigaste långivarna (euroländerna, IMF, ECB) ser helt olika på den ekonomiska politiken. Enligt Grekland har den så kallade åtstramningspolitiken störtat landet i fördärvet, enligt långivarna måste landet ytterligare strama åt sina utgifter.

”Grexit”

Vilda spekulationer pågår gällande ”Grexit”: det vill säga ett grekiskt utträde (exit) ur eurosystemet.

Frågar man erfarna, sakkunniga ekonomer ifall det skulle löna sig för Grekland att gå ur euron, får man svaret ja.

Frågar man andra erfarna, sakkunniga ekonomer om det skulle löna sig för Grekland att gå ur euron, får man svaret nej.

Ingen vet. Det finns inga tidigare exempel. Enligt Raoul Ruparel på tankesmedjan Open Europe är sannolikheten för att Grekland gör en ”Grexit” 40 procent. Han anser att för många har för mycket att förlora om landets ekonomi kollapsar.

Enligt professor Mats Persson är Grexit en prestigefråga för EU: en politisk smart lösning kunde vara att man förlänger lånen och sänker räntorna ytterligare det vill säga att man i själva verket avskriver lånen, men man kallar det för någonting annat.

Jukka Ruotinen på OP-gruppen är också tveksam till ”Grexit”. Han säger att den viktigaste finansiären Tyskland åtminstone hittills alltid gått med på en tilläggsfinansiering.

Kan vi lära oss någonting?

Kan vi lära oss någonting av den europeiska skuldkrisen? Vi kanske borde göra det, för nästa hot mot banksektorn är redan på väg.

Journalisten Jan Hurri skriver i nättidningen Taloussanomat att Rysslands skulder till de europeiska bankerna idag är betydligt större än vad Greklands skulder var år 2010. På grund av det ekonomiska läget i Ryssland kan den europeiska banksektorn drabbas på samma sätt som under greklandskrisen. Är det vi skattebetalare som än en gång ska rädda bankerna? Hur ska vi göra den här gången?

Artikeln grundar sig på intervjuer med:
Raoul Ruparel, chef för den ekonomiska forskningen på tankesmedjan Open Europe
Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och författare till boken Den europeiska skuldkrisen
Direktören för ränte- och valutaanalys Jukka Ruotinen på OP-gruppen
samt på uppgifter från Reuters, Bloomberg och Taloussanomat

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle