Hoppa till huvudinnehåll

”Alla borde få gilla gymnastik”

Helena Fredriksson
Helena Fredriksson har lång erfarenhet av att gymnastisera med barn och unga. Helena Fredriksson Bild: Yle/Kristiina Lehto helena fredriksson,Ekenäs

Helena Fredriksson undervisar i gymnastik och hälsokunskap i Ekenäs högstadieskola och Ekenäs gymnasium. Hon har jobbat som gymnastiklärare i 15 år och är också klasslärare. För henne handlar det om att visa alternativ för att må bra.

- Mitt mål som lärare är att få dem som inte rör på sig till vardags att ens en gång i veckan låta kroppen arbeta, säger hon.

Gymnastiktimme i Ekenäs högstadieskola
Den som inte utmanas, utvecklas inte, säger Helena Fredriksson. Gymnastiktimme i Ekenäs högstadieskola Bild: Yle/Christopher Marins helena fredriksson,Ekenäs

Skolgymnastiken handlar också om att erbjuda eleverna möjligheten att pröva på olika motionsformer. När Närbild besöker Ekenäs högstadium och Ekenäs gymnasium står lacrosse och skytte på schemat.

- Det här är ett av de bästa ämnena, säger åttondeklassaren Anna Nordin. Det är skönt att få röra på sig mellan allt sittande på lektionerna.

Gymnastikläraren måste hela tiden ta hänsyn till elever som inte är aktiva och försöka lära också dem något nytt. Samtidigt gäller det att sporra aktivt idrottande elever att prestera mera och bättre. Balansgången mellan de här två ytterligheterna är ibland svår. Helena Fredriksson är ändå övertygad om att alla måste utmanas så att de kan utvecklas.

- Om man alltid är på samma nivå så blir det jobbigt och tråkigt. Man behöver inte vara bäst, men man ska bli bättre och känna att man utvecklas, säger hon.

Anna Dahlström jumppar i Ekenäs högstadieskola.
För Anna Dahlström ger skolgymnastiken annan träning än den hon vanligen håller på med. Anna Dahlström jumppar i Ekenäs högstadieskola. Bild: Yle/Christopher Marins rasborg,Ekenäs

Eleverna har gymnastiserat i mer än 170 år

Gymnastiken gjorde sitt intåg i de finländska skolorna år 1843. Först var det bara i pojkskolorna man gymnastiserade, 34 år senare skrevs gymnastiken också in i flickskolornas läsordningar.

Bristen på gymnastiklärare var stor och ännu på 1940-talet användes gymnastiklektionerna ofta till annat än motion.

I de skolor där man ordnade gymnastik betonades uppfostran, disciplin och målmedvetenhet.

Det var egentligen först i och med grundskolan som skolgymnastiken började utvecklas. Då försvann bland annat redskapsgymnastiken nästan helt och hållet för pojkarna och bollspelen gjorde sitt intåg. Musik och rörelse blev en del av flickgymnastiken.

Flickgymnaster på 1920 (?)-talet
Skolgymnastik på 1920-talet. Flickgymnaster på 1920 (?)-talet Bild: Museiverket 1920-tal

Skolgymnastiken blev starten på livslång motion

Måndag morgnar ska man inte försöka nå Åboborna Christina Sell, Solveig Bystedt eller Lena Petterson. Då deltar de i 60+, en motionsgrupp inom ÅKG-Palästra.

- Det är en jättebra bra inledning på veckan, säger Petterson.

Men det var först under studietiden, eller till och med först då barnen var utflugna som damerna gick med i gymnastikföreningen. Tidigare talades det inte om hur viktigt det är att röra på sig hela livet.

- Skolgymnastiken var ett måste, säger Bystedt. Jag skulle ha velat få mera uppmuntran, att jag skulle ha fått höra att jag var duktig i någonting. Men alla kanske inte upplevde det på det viset.

- Visst har jag glada minnen av skolgymnastiken, säger Sell. Vi hade mycket bollsporter. "Hikijumppa" kallade vi det. För mig gav det inspiration för resten av livet.

Damerna är ense om att det skulle behövas någonting som gör att unga och äldre själva kommer på att motion är bra. Med skolgymnastiken kunde man få pröva på olika motionsgrenar, och frivilligt börja motionera.

Gymnastikledaren Biti Sjögren har i drygt 15 år lett gruppen 60+. För några år sedan rasade intresset, för att nu igen ha ökat.

- Plötsligt vällde det in nya deltagare, nästan så att vi har överfullt här på måndagar, säger Sjögren. Trenden är att man ska sköta om sig själv, och att man ska äta hälsosamt.

Inom ÅKG-Palästra finns också barngymnastikgrupper, men det har blivit allt svårare att få unga att stanna kvar i grupperna då de blivit tonåringar.

- Det är inte trendigt, säger Sjögren. Föräldrarna borde pusha på dem mera, så att vi inte får en mängd datazombier och mobilzombier.

Barnen borde uppmuntras att vara ute och upptäcka världen

Friluftspedagogen Patrik Berghäll från Folkhälsans förbund håller med om att föräldrarna borde engageras mera för att få barnen att röra på sig.

- Vi kan inte bara skälla på skolan, utan familjerna kunde uppmuntras att idka friluftsliv, att tillsammans vara utomhus.

kurjenrahka nationalpark, savojärvi rundslinga, patrik berghäll,
Patrik Berghäll lär barn att vara i naturen. kurjenrahka nationalpark, savojärvi rundslinga, patrik berghäll, Bild: Yle/Peter Karlberg savojärvi rundslinga

Tillsammans med samhällspedagogstuderande från Yrkeshögskolan Novia håller Berghäll timmar i utomhuspedagogik, där skoleleverna lär sig saker ute i en ny miljö. Undervisningen är det centrala, men genom naturen bekantar man sig med exempelvis teckning, gymnastik, historia och många fler ämnen.

Jakob Friström i S:t Karins svenska skola har byggt en bondgård, med bondens familj, kottdjur, rök och flaggor. Det är "helt bra" att vara utomhus, vilket tyder på att han gillar det väldigt mycket.

- Man kan ha skojigt ute, bygga små hus och sådant, säger Friström. Annars brukar jag mest vara hemma. Jag går på träningar istället för att vara ute, på judo.

Berghäll tycker att man borde fundera mera på vardagsmotionen.

- Över lag klarar sig ungdomarna motoriskt bra, tycker Berghäll. Men de saknar artkännedomen. För många är det här en ny upplevelse. Det märks att de inte använder naturen som lekmiljö. Med utomhuspedagogiken vill vi ge tillbaka upptäckarglädjen hos barnen.

Utmanad men inte utpekad

Gymnastiklärare Jan-Erik Romar
Jan-Erik Romar vill att lärarstuderandena använder sig av sina egna erfarenheter i gymnastikundervisningen. Gymnastiklärare Jan-Erik Romar Bild: Yle/Malin Hulkki jan-erik romar

Blivande klasslärare vid Pedagogiska fakulteten i Vasa har obligatorisk undervisning i gymnastikens didaktik. Jan-Erik Romar är docent på PF och lär ut vad läraren ska tänka på i undervisningen, vilket målet och medlen är och sambandet mellan dem. När det gäller gymnastik är det viktiga att så många elever som möjligt är aktiva samtidigt. Det klassiska sättet där en elev hoppar längd och 25 står och tittar på hoppas han att är ett minne blott.

- Man är väldigt utsatt som elev när alla står och tittar. I stället bör läraren skapa situationer där alla kan vara med och vara aktiva individuellt, säger han. Elever bör få utmaningar men också uppgifter som de klarar av.

Yle Fem måndag 4.5.2015, kl. 20.00
Sänds även i Yle Fem, tisdag 5.5.2015 kl. 17.25

Läs också