Hoppa till huvudinnehåll

Tar robotar jobbet av journalisterna?

utvecklingschef Robin Govi, Mittmedia
Robin Govik är utvecklingschef vid Mittmedia i Sverige. utvecklingschef Robin Govi, Mittmedia mittmedia

Robotarna tar över journalistiken, rubricerade Dagens Nyheter förra veckan stort. En av dem som snusar på autogenerad journalistik är svenska koncernen Mittmedia. Vad är det fråga om? Är det ett led i att spara bort journalister och deras arbete?

Se en Skypeintervju med Robin Govik om robotjournalistiken!

I praktiken handlar det om artiklar som är skrivna av dataprogram - artificiellt intelligenta sådana. Lagrade uppgifter, data, utgör utgångspunkten. Koncernen Mittmedia betecknas som pionjärer i Sverige när det är fråga om så kallad automatiserad journalistik.

Govik arbetar som redaktionell affärsutvecklingschef vid koncernen som omfattar 19 morgontidningar i Sverige. Lokaljournalistiken intresserar och särskilt nya sätt att nå enskilda invånare.

- Vi ser robotjournalistiken som ett bra komplement. Det är omöjligt att bevaka cykelstölden hos grannen men det är relevant för dem som bor i närheten, förklarar Govik.

Huvklädd man i röd munkjacka bryter sig in genom dörr med tillhygge.
Hos vem slår tjuven till? Huvklädd man i röd munkjacka bryter sig in genom dörr med tillhygge. Bild: Yle/Hanna Sjöström inbrottstjuv

Spara tid och pengar

- Den rutinbetonade lokaljournalistiken när ambulansen åker förbi, eller den lilla krocken med plåtskador. Den journalistiken vill vi göra enklare - och spara tid.

Den lokala journalistiken blir allt viktigare, särskilt för oss i Svenskfinland, hur viktig nisch blir det hos er?

- Robotjournalistik är en sak, medborgarjournalistik en annan. Vi vill alla veta vad som är på gång runt oss.

Det lokala är väldigt utmanat för tillfället - i varje fall pengarna - lokaltidningarna har inte längre monopol på annonser i sitt område.

- Facebook kan sälja annonser, Google kan sälja lokala annonser, vi vill att folk ska konsumera nyheter hos oss och då måste vi erbjuda nåt som Facebook och Google inte har, summerar Govik.

Siffertäta teman fungerar bäst

Robin Govik betonar att det är siffertäta teman som lämpar sig bäst för robotjournalistiken, såsom väder och sport.

väderikon, regn
Siffertäta teman såsom vädret fungerar bra. väderikon, regn väderikon

- Nästa vecka utvecklar vi ett program som skriver en vädertext för varje kommun, typ i dag blir det soligt i Sundsvall. Sådant börjar vi med. Också alla former av vädervarningar har ett starkt läsarintresse.

- Eftersom svenska språket är ett litet språk så finns det inte så många lingvistiska verktyg att använda sig av. Många robotar förstår engelska. Vi är ganska begränsade till ettor och nollor i Sverige, så länge vi inte har robotar som förstår.

Ett ark i Excel kan man göra enkel journalistik på. Det är svårt med löpande text, till exempel ett protokoll från ett nämndmöte, det går att göra men det är mycket svårare.

Datajournalister kan ha stor nytta av robotjournalistik för att kunna se mönster som är svåra för mänskliga ögon att upptäcka.

Sporten är också intressant med tanke på robotjournalistiken, tänk dig en fotbollsmatch. kan du lägga på en historik där blir det genast intressantare. Till exempel: det var det femte målet av spelaren A under den här säsongen.

Inom sporten nämner Govik Narrative Science som exempel på automatiserad sportjournalistik.

Journalisterna styr

Govik betonar att det ju är människan, läs journalisten, som styr och ger kommandot om vad som ska skrivas eller rapporteras.

- Det är journalisterna som berättar för robotarna via algoritmer hur de ska reagera.

Vad händer med jobben?

- Robotjournalistiken har inget med jobben att göra. Nu är det fråga om journalistik vi inte gör i dag. Det handlar om att kunna erbjuda en bättre service än tidigare.

Hur påverkar robotjournalistiken jobben? Bild: Yle nyhetsdesk

Mittmedias egna anställda vid 19 tidningshus har reagerat lite "bådeoch" på robotjournalistikens möjligheter. Den erbjuder både hot och möjligheter.

- Gör inte vi de här sakerna så kommer någon annan att göra det. Antingen gör stora kapitalstarka, amerikanska bolag det - eller så kan vi försöka göra det.

- Är det något som blir bättre för våra läsare så fortsätter vi med att utveckla robotjournalistiken, om inte så lägger vi ned den.

Vi har "fel" journalister

Robin Govik säger att mediehusen i dag har tillgång till "fel" sorts journalister.

- Vi har för många pappers- och broadcastjournalister som jobbar på ett sätt som inte är relevant. Hur många datajournalister har vi?

- Vi skriker efter journalister som kan säga åt datorn vad den ska göra. Det är ingen programmeringsuppgift det är en journalistisk uppgift.

Vad kommer robotjournalistiken att göra om tre år - i Sverige?

- Ekonomijournalistiken, framför allt boksluten, den typen av standardiserad rapportering.

- Om tre år ser vi mer av avancerad rapportering, som förstår innehållet i en text, när du som reporter börjar skriva en text har du en text att utgå ifrån. Det här tack vare robotiken.

Hur stor är robotjournalistiken i dag?

I USA är det stort men i resten av världen inte så stort. AP, Associated Press, använder lite robotjournalistik, men annars handlar det om ekonomiska tjänster, som använder så kallad robottext.

Vad blir du triggad av när du ser framåt?

Jag blir triggad av robotjournalistik kombinerad med personligt urval. Vi kommer inte längre att kunna läsa en tidning som ser lika ut för alla människor.

I framtiden kommer tidningen att se helt olika ut beroende på vem du är. Jag förväntar mig en mer personaliserad upplevelse som konsument, det levererar ingen i dag i mediebranschen.

Den som levererar den bästa personaliserade upplevelsen är - Facebook.

Åt det håller är vi på väg i medierna, särskilt gällande tidningar i framtiden?

- Jo, det tror jag.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap