Hoppa till huvudinnehåll

Framtiden för skyddshemmet i Borgå är oviss

Skyddshem
Skyddshem Bild: Yle/Helena von Alfthan förbundet för mödra- och skyddshem

Skyddshemmet Nuttu lever i ovisshet om hur stor deras finansiering kommer att vara i framtiden. Osäkert är också i vilka proportioner stad och kommun ska delta i finansieringen.

Från och med årsskiftet - då den nya skyddshemslagen trädde i kraft - axlar nämligen staten en större roll. Kommunerna är inte längre skyldiga att delta i finansieringen.

På skyddshemmet Nuttu i Borgå lever förmannen för Borgå skyddshem och Östra Nylands socialjour, Kristina Huopalainen, i ovisshet om varifrån Nuttu kommer att få understöd och hur mycket.

- Vi har ännu inte någon klarhet i hur stor summa vi kommer att få av staten. Jag litar också på att Borgå stad ännu vill vara med och bidra och att beslutsfattarna i Borgå inser att staden behöver ett skyddshem, säger Huopalainen.

Hur fördela pengarna?

Osäkert är också hur de drygt 11 miljoner euro, som staten öronmärkt för 25 skyddshem i Finland, ska fördelas. Den frågan ska Institutet för hälsa och välfärd (THL) grunna på i juni.

Kristina Huopalainen hoppas också att hela proceduren skulle utvecklas så att staten varje år skulle öka på anslaget för skyddshemmen.

I det långa loppet kunde de resultera i fler skyddshem.

Fler platser behöv

Behovet av fler skyddshem är nationellt sett stort. Det finns cirka 120 platser, medan behovet är cirka 500.

Också i Östnyland kunde platserna vara fler.

- Säkert kunde det sitta fint med några fler platser också i Borgå. Man brukar räkna med en plats per 10 000 invånare. Det här skulle innebära fem platser för Borgå, men om vi ser till hela regionen borde vi ha tio platser, konstaterar Huopalainen.

Lagändringen för skyddshemmen godkändes i slutet av 2014 och trädde i kraft redan vid årsskiftet, vilket har resulterat i att finansieringsbeskeden dröjer.

Under de sex första månaderna kommer därför kommunerna fortfarande att betala för verksamheten.