Hoppa till huvudinnehåll

Sibbonazist brevvän med Heinrich Himmler

Lokalhistorikern och Sibbobon Martin andersson har skrivit boken "Hakkorset på vikingaseglet - nazismens kopplingar till Svenskfinland 1932-48"
Lokalhistorikern och Sibbobon Martin Andersson har skrivit boken "Hakkorset på vikingaseglet - nazismens kopplingar till Svenskfinland 1932-48" Lokalhistorikern och Sibbobon Martin andersson har skrivit boken "Hakkorset på vikingaseglet - nazismens kopplingar till Svenskfinland 1932-48" Bild: Yle/Sune Bergström lokalhistoriker

Skulle någon för ett år sedan ha sagt att jag kommer att skriva en bok om nazismen så skulle jag nog ha varit ett levande frågetecken, säger Sibbobon och lokalhistorikern Martin Andersson.

Lokalhistorikern och Sibbobon Martin andersson har skrivit boken "Hakkorset på vikingaseglet - nazismens kopplingar till Svenskfinland 1932-48"
Lokalhistorikern och Sibbobon Martin Andersson blev överraskad när han började gräva i de finlandssvenska nazisternas historia Lokalhistorikern och Sibbobon Martin andersson har skrivit boken "Hakkorset på vikingaseglet - nazismens kopplingar till Svenskfinland 1932-48" Bild: Yle/Sune Bergström lokalhistoriker

Det var i samband med att Martin Andersson skrev en bok om inbördeskrigets händelser i Sibbo och om desanter som han blev nyfiken på nazisternas historia i Svenskfinland. Under sina forskningar i riksarkivet hittade han två Sibbobor som hade viktiga positioner bland nazisterna i Finland.
Lokalhistorikern och Sibbobon Martin andersson har skrivit boken "Hakkorset på vikingaseglet - nazismens kopplingar till Svenskfinland 1932-48"
Lokalhistorikern och Sibbobon Martin andersson har skrivit boken "Hakkorset på vikingaseglet - nazismens kopplingar till Svenskfinland 1932-48" Bild: Yle/Sune Bergström lokalhistoriker

Henrik Ekbergs doktorsavhandling från år 1991 har också varit till stor hjälp liksom bland annat statspolisens arkiv.

Inte bara finlandssvenskar

Boken koncentrerar sig på finlandssvenska nazister men Andersson poängterar att det fanns ett tjugotal högerradikala och nazistiska organisationer i Finland på 1930-40-talet.

Nazismen blev ingen stor folkrörelse i Svenskfinland men det var ändå ett flertal personer som fann dragning till den här rörelsen. Partiet Finlands folkorganisation hade som mest omkring 3000 medlemmar.

Kommunisträdsla

Martin Andersson säger att intresset för nazismen uppstod på grund av att kommunisterna i Finland hade fått flera anhängare. Man befarade att de eventuellt skulle genomföra en statskupp.

De mest högerradikala ansåg att det borde åtgärdas och man borde grunda ett aktivt politiskt samarbete för att motarbeta kommunismen. Tyvärr tog man modell från Nazityskland vad gällde judendomen.

Den dåliga ekonomiska situationen gjorde säkerligen också att människor försökte hitta modeller som eventuellt skulle ha haft svar och förbättrat den ekonomiska situationen.

Konkurrerande nazistpartier

Det första nazistiska partiet i Finland, Isänmaallinen Kansanpuolue grundades 16.3. 1932 men redan året därpå grundades ett nytt nazistiskt parti, Suomen Kansan Järjestö (Finlands Folkorganisation).

Nazisterna i Finland hade uniformer och gjorde Hitlerhälsningar. Riksdagen stiftade år 1934 den såkallade bluslagen som avskaffade möjligheten för politiska partier att bära sådana här militära uniformer.

"Partier gjorde skada"

Nazisterna gav ut tidningar, bland annat Hakkorset. I ett nummer förklarade Karl Algot Jansson från Lojo att partiväsendet var en föråldrad institution som gjorde mera skada än nytta.

Skarp kritik riktades mot tidningarna Hufvudstadsbladet och Svenska Pressen. Hakkorset var öppet judefientlig.

- Det intressanta var att trots att det i Finlands Folkorganisation fanns finlandssvenskar, så drev man ändå för den nationella enhetens skull på att svenskan skulle ha en mindre roll i samhället och mindre synlighet.

I Martin Anderssons hemkommun Sibbo fick nazismen inget nämnvärt fotfäste men två aktiva personer var centrala gestalter inom sina organisationer, Thorvald Oljemark och Hjalmar von Bonsdorff.

Himmlers brevvän

- Thorvald Oljemark ägde Båskis gård i Sibbo kyrkoby. Redan som sjuttonåring var han med och grundade skyddskåren i Sibbo och deltog i inbördeskriget. Hans far Hjalmar Oljemark dödades av de röda så man kan förstå att sonen redan som ung hade ett visst hat mot kommunismen.

I slutet av 1920-talet blev Thorvald Oljemark politiskt aktiv och anslöt sig till Lapporörelsen. Hösten 1932 reste han två gånger till Tyskland för att studera naziläror. På den andra resan tillsammans med Arvi Kalsta beslöt de två att grunda det nazistiska partiet Suomen Kansan Järjestö.

- Redan på 1920-talet stiftade Oljemark bekantskap med Heinrich Himmler. 1932-35 hade de en livlig brevväxling. Oljemark försökte få ekonomiskt och annat stöd av tyskarna.

Finlands första amiral

Den andra aktiva Sibbobon Hjalmar von Bonsdorff var militär redan inom den ryska armén. Han deltog i inbördeskriget på den vita sidan och var överbefälhavare på Savolaxfronten. Han blev Finlands första amiral och chef för finska flottan.

Von Bonsdorff intresserade sig som pensionär för högerradikal politik och anslöt sig år 1932 till det första nazistiska partiet i Finland. Han ägde Söderkulla gård i Sibbo och där grundades hösten 1940 en nazistisk förening.

Kalk-Petters idealsamhälle i Lojo

Petter Forsström eller Kalk-Petter, som han folkligt kallades, var ägare och verkställande direktör för Lojo Kalkfabrik. Han köpte Sibbo kalkbruk år 1937.

Forsström understödde finansiellt Lapporörelsen på 1930-talet. Han beskrev Lojo kalkbruk på 1940-talet som ett nationalsocialistiskt miniatyrsamhälle.

De finländska nazisterna var aktiva fram till fredsavtalet med Sovjetunionen, då antisovjetiska och facistiska organisationer förbjöds.

Martin Anderssons bok "Hakkorset på vikingaseglet - nazismens kopplingar till Svenskfinland 1932-48" finns till salu i Akademiska bokhandeln och i Sibbo bokhandel.

Läs också:

Läxförhör fick Martin intresserad av inbördeskriget
Här hittar du allt om nyländsk förmiddag!

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland