Hoppa till huvudinnehåll

Klaus Härö, filmmakare mot alla odds

klaus härö
Klaus Härö. klaus härö Bild: Yle/Parad Media efter nio

Under tonårstiden i Borgå var Klaus Härö en annorlunda ung man. Han var mycket intresserad av film, också sådana filmer som ytterst få människor brydde sig om.

Ibland hände det att den enda publiken på biografen bestod av Klaus Härö och någon annan udda besökare.

- Det normala var att man spelade bandy och trimmade mopeder. Det gjorde inte jag, säger Härö. Jag fantiserade nog om att göra filmer redan då, men jag kunde aldrig föreställa mig att jag skulle göra filmer som folk verkligen tyckte om.

Filmregissör är inget jobb

Under skoltiden då det var dags att planera inför framtiden berättade Klaus Härö för sin studiehandledare att han ville bli filmregissör. Reaktionen var inte direkt positiv. Teater och film kan man ju ha som hobby eller intresse sade studiehandledaren. Klaus Härö lyssnade inte på det välmenande rådet, och flera år senare började han studera på Konstindustriella högskolan.

Idag är han ett känt namn med flera lyckade långfilmer bakom sig. Men det garanterar ingenting för framtiden, enligt Härö. Han måste fortfarande övertyga finansiärer om att det är en god ide att satsa pengar på hans ibland ovanliga filmprojekt.

Ingmar Bergman skrev ett brev

Klaus Härös filmer

  • Nattflykt (kortfilm, 1999)
  • Elina - som om jag inte fanns (2003)
  • Huvudrollen (kortfilm, 2005)
  • Den bästa av mödrar (2005)
  • Den nya människan (2007)
  • Post till pastor Jakob (2009)
  • Dagmamman (2013)
  • Fäktaren (2015)

- 2003 gjorde jag filmen Elina - som om jag inte fanns, och till min stora förvåning fick jag ett brev av Ingmar Bergman, där han berömde mig för min film. Du har talat direkt till våra hjärtan, skrev han.

- Det var överraskande, och det är egentligen alltid oväntat då folk kommer fram till mig och tackar mig för filmer jag gjort.

Klaus Härö tror att det beror på att han gör filmer som vanligt folk kan förstå. Historierna han berättar är ovanliga men allmänngiltiga. Det ska finnas nånting bekant men också något okänt och nytt i en berättalse för att Härö ska fastna för den och orka jobba med projektet i flera år.

Då det gäller valet av skådespelare gör Klaus Härö ibland väldigt oväntade val. I filmen Den bästa av mödrar hade komikern Maria Lundqvist en seriös roll, vilket förvånade många men det trots det fungerade bra.

Prästyrket kallade

För Härös del var trots allt inte filmskapandet det enda yrkesalternativet.

- Då jag var ung, i 20 årsåldern, tänkte jag bli präst, berättar Klaus Härö. Jag har fått så många fina saker via den kristna tron att jag ville ge det vidare. Idag ser nog endel människor på troende som oliktänkare, men jag tycker att den kristna tron ofta kritiseras för sådant den inte alls står för.

Men av olika orsaker blev det trots allt intresset för film som blev det övervägande vägvalet.

- Jag kan inte klaga, jag har ändå fått en mycket större publik än jag någonsin kunde drömma om, säger han.

Klaus Härö är en av gästerna i Efter Nio på måndag 11.5 kl.21.00 i Yle Fem.