Hoppa till huvudinnehåll

Sockerförgiftade barn

Ann Fernholm
Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm Ann Fernholm Bild: Yle/Evert Rönnqvist vetenskapsjournalist

Vart tionde amerikanskt barn har idag misstänkt fettlever. Den svenska vetenskapsjournalisten Ann Fernholm ser smått bekymrad ut när hon berättar om den dystra utvecklingen i USA. Det här är resultatet av att barn och ungdomar får i sig alltför mycket sötsaker och rör på sig för litet.

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm är själv småbarnsmor. Hon menar att det räcker med att följa med barns beteende för att dra vissa slutsatser om sockerberoendet.

- De ligger aldrig och skriker framför smörhyllan, de ligger aldrig och skriker efter salt, de ligger aldrig och skriker efter kyckling. Barnen ligger i affären och skriker efter godis, glass och läsk. Det är som om deras hjärna visste var det finns mest socker; det är det man vill ha.

Är det bokstavligen fråga om ett hjärnspöke?

- Ja, det är som en forskare sade: livsmedelsindustrin har kidnappat våra hjärnor.

Småbarn överkonsumerar

heli kuusipalo
heli kuusipalo Bild: Yle/Antti Lempiäinen heli kuusipalo

Det är ingen nyhet längre att våra barn konsumerar för mycket socker. Däremot kan man fråga sig hur den här utvecklingen tillåts fortsätta år ut och år in.

Också i Finland är överkonsumtionen av socker ett faktum bland barn.

- Redan i 2-årsåldern får våra barn i sig mera tillsatt socker än vad som rekommenderas, säger specialforskare Heli Kuusipalo på Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att man ska få maximalt 10 procent av sina kalorier från tillsatt socker. Dessutom har WHO som nytt hälsomål att halvera den här siffran till 5 procent; det skulle ge ytterligare hälsofördelar. I Finland är vi långt ifrån det målet vad barn beträffar.

- Enligt de undersökningar som finns kommer 14 procent av energin från tillsatt socker hos de allra yngsta, konstaterar Kuusipalo

Det värsta är att ingen förbättring är i sikte. Tvärtom. Trenden är att sockerintaget bara ökar bland barnen.

Fettlever

I USA där sockerkonsumtionen är betydligt större än hos oss har en av tio ungdomar numera misstänkt fettlever. Antalet fall har mer än fördubblats under de senaste 20 åren.

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm som nyligen publicerade boken ”Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar” hör till dem som varnar för den här utvecklingen.

- Om man rör sig för litet och äter mycket socker måste levern ta hand om det socker vi äter. Om det pågår länge verkar levern bli förfettad. Fettlever är något som bara alkoholister fick tidigare, berättar Fernholm. Nu är det ett faktum hos barn.

Godis med fruktfärg säljs till jul
Godis med fruktfärg säljs till jul Bild: Yle/Marie Söderman karkkimaailma

Ingen vet idag hur vanligt fettlever är bland ungdomar i Sverige eller Finland. Det saknas fakta. Men eftersom vi följer USA i spåret och äter allt mera så kallad skräpmat, läsk och godis så är risken överhängande att den amerikanska utvecklingen börjar synas hos oss också.

Fruktos värre än man trott

Vitt socker (sackaros) består till hälften av glukos (druvsocker) och till hälften av fruktos (fruktsocker). Fruktos har tidigare betraktats som den ”hälsosammare” halvan i socker, men modern biokemi visar att det inte stämmer.

Orsaken till att fruktsocker har haft ett bättre rykte är att det bryts ner långsammare än glukos; det är med andra ord en långsam kolhydrat. Men:

- Det är just fruktosen som får igång fettbildningen i levern, berättar Ann Fernholm. Då reagerar levern sämre på det blodsockersänkande hormonet insulin. På kort sikt ger fruktos inte en blodsockerstegring att tala om, men det är på 20 års sikt som vi ser effekten; det är då vi får en rubbad blodsockerreglering.

Fruktsocker är egentligen ett något missvisande namn. Det finns en del fruktos i frukter, men för dagens barn är sötsaker en större källa till fruktos än frukter.

livsmedel innehållande mycket socker på ett bord
livsmedel innehållande mycket socker på ett bord Bild: Yle/Antti Lempiäinen sockerbitar

Glukos snällare

Enligt Ann Fernholm kan man se på kroppens biokemi att vi inte är vana vid fruktos, men nog vid glukos. I till exempel stärkelse (potatis, bröd, pasta, ris) finns det bara glukos. Stärkelse är den vanligaste kolhydraten (sockerarten) i vår mat.

- Alla celler i kroppen kan använda glukos som energikälla.

Det är alltså skillnad på glukos och fruktos. Ann Fernholm beskriver glukosen som den snällare av de två. Glukos och fruktos har också olika effekt på ämnesomsättningen. Därmed inte sagt att det är bra att äta stora mängder glukos.

En studie vars resultat publicerades i New York Times nyligen visar på en annan skillnad mellan glukos och fruktos. Forskarna visar att fruktos skapar större begär efter mat och dryck med mycket kalorier.

Glada gubbar

Livsmedelsindustrins marknadsföring får Ann Fernholm att se rött.

- Det som industrin gör och som de borde skämmas för ordentligt är att de väljer att sätta de glada gubbarna – seriefigurerna – på de absolut värsta produkterna där man nästan har bara socker och vetemjöl. Så marknadsförs det till barn. Barnen ska äta det som är sämst för kroppen, det är riktigt illa.

Så hur mycket socker konsumerar barnen idag?

- Enligt en undersökning som jag har sett äter barn ungefär 300 gram sötade livsmedel per dag i Sverige: bullar, sötade frukostflingor, kakor, choklad, godis och saft.

Ann Fernholm tror att de här siffrorna är ungefär de samma i Finland. Det finns inga bra siffror på vad som bara är tillsatt socker. Men om man räknar med det socker som finns i frukt blir det 90 gram socker per dag, eller ca 30 sockerbitar.

Etiskt?

Kritikerna menar att den här typen av marknadsföring riktad till barn är oetisk. Blickarna riktas då mot livsmedelsindustrin som producerar frukostflingorna och saft- och yoghurtförpackningarna med de glada gubbarna.

mari lukkariniemi
mari lukkariniemi Bild: Yle/Antti Lempiäinen mari lukkariniemi

- Det är en bra fråga, tillstår livsmedelsexpert Mari Lukkariniemi på Livsmedelsindustriförbundet (ETL) i Finland.

Har ni på Livsmedelsindustriförbundet talat om att vara mera sakliga på den här punkten?

- Vi har inte diskuterat den saken, svarar Lukkariniemi.

Hon understryker att marknadsföringen till barn måste vara ytterst försiktig och att industrin rekommenderar att familjerna anammar en aktiv livsstil.

Förbud – nej tack!

Är dagens marknadsföring försiktig?

- Det tycker jag nog att den är.

Hon menar ändå att det till syvende och sist handlar om att barnen via de sockrade livsmedlen också får i sig andra näringsämnen som de behöver.

- Jag hävdar att det är bra om sockret hjälper till så att barnen får i sig näringsämnen. Om man låter bli att äta något bara för att det innehåller socker och därför blir utan vitaminer är det inte bra. Det gäller att se vad man får i sig med sockret.

Tanken att man skulle förbjuda vissa sockrade produkter riktade till barn viftar Mari Lukkariniemi bort.

- Det går inte att förbjuda tillverkningen av enskilda produkter. Det handlar ju om hur mycket man konsumerar och hur helhetsbilden ser ut.

Livsmedelsindustrin har kidnappat våra hjärnor

Måttfullhet

Problemet är att vi idag inte längre tycks förstå vad som är måttfull konsumtion. Och det gäller i allra högsta grad våra barn.

- Största delen av de finländska barnen konsumerar för mycket socker just nu, slår Heli Kuusipalo på THL fast.

Hon anser att det största problemet är just det tillsatta sockret i särskilt drickbara produkter som ungdomarna konsumerar i alltför stora mängder: läsk, energidrycker, saft och mjölkdrycker som smaksatt yoghurt.

- Mitt råd är att folk ska äta riktig mat istället för att dricka socker. Det är mitt råd i ett nötskal.

Ann Fernholm betonar att det gäller att vara nyanserad.

- Det är när man börjar leva ett stillasittande liv och överkonsumera socker som det blir ett problem. Man dör inte av att äta litet socker.

  • Radarparet Merkel och Macron: Nu bör vi utveckla EU!

    Frankrikes och Tysklands ledare höll gemensam pressträff

    Bara om Tyskland och Frankrike talar med en gemensam röst kan EU utvecklas, menade den nya franska presidenten Emmanuel Macron när han höll en gemensam presskonferens med Angela Merkel i Bryssel i eftermiddags.

  • Flera bombdåd i Pakistan - många dödsoffer

    Dödstalet kan stiga eftersom många är allvarligt skadade.

    Uppemot 40 människor har dödats i en serie attentat i Pakistan. Sammanlagt 90 personer skadades i de tre bombdåden mot en marknad och ett polishögkvarter.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle