Hoppa till huvudinnehåll

Skärpt flyktingpolitik väntar

Timo Soini, Juha Sipilä och Alexander Stubb i samband med regeringsförhandlingara på Smolna
Förhandlingarna förs denna gång i statsrådets festvåning Smolna. Timo Soini, Juha Sipilä och Alexander Stubb i samband med regeringsförhandlingara på Smolna Bild: Lehtikuva regeringsförhandlingar

Det är lätt för regeringsförhandlarna att skriva ihop sig om utrikes- och försvarspolitiken men när det gäller flyktingpolitiken får alla jämka. Sannolikt blir det skärpningar på en rad punkter. Biståndet skärs också ned.

Centerns, Samlingspartiets och Sannfinländarnas regeringsförhandlare är överens om anpassningsbehovet för att få de offentliga finanserna i skick. Men innan de går vidare på temat och börjar ta fram konkreta åtgärder ska de enas om tre kvistiga helheter. De är utrikes- och försvarspolitiken, invandringen och EU-agendan.

Sannfinländarna leder invandrargruppen

Den arbetsgrupp som just nu arbetar fram en gemensam linje om flyktingpolitiken leds av den sannfinländska riksdagsledamoten Juho Eerola. Han jobbade själv inom flyktingmottagningen i många år innan han valdes in i riksdagen första gången 2011.

Eerola anser att ”saldot av den humanitära invandringen är ordentligt på minus” och att utvecklingsbiståndet är bortkastade pengar. Han förespråkar också en flyktingmottagning där flyktingarna kategoriseras enligt ekonomisk nytta.

När det gäller flyktingpolitiken kräver Sannfinländarna, nu under Eerolas ledning, många skärpningar i Finlands hållning. De kan svårligen få medhåll på alla punkter. Men om man läser partiernas valprogram och svar till regeringssonderaren Juha Sipilä för en dryg vecka sedan finns det också flera frågor där de tre sannolika regeringspartierna tänker i samma banor.

Sannfinländarna vill bland annat minska flyktingkvoten. Den har varit 750 flyktingar i många år men är nu tillfälligt 1050 på grund av situationen i Syrien. Samlingspartiet och Centern går knappast med på en sänkning men i stället kommer reglerna för familjeåterförening sannolikt att skärpas.

Till exempel har Samlingspartiet svart på vitt att familjens försörjare ska kunna uppvisa en viss inkomstnivå innan hen får tillstånd att ta en nära anhörig till Finland. Centern torde inte ha några svårigheter att gå med på en sådan ändring. Här handlar det också om hur man tolkar EU:s direktiv om familjeåterförening och vem kravet på regelbundna inkomster ska gälla.

Sannfinländarna, Samlingspartiets och Centern är också rätt överens om att personer som beviljats uppehållstillstånd men gör sig skyldiga till grova brott, är återfallsförbrytare eller "är farliga för den allmänna ordningen" ska kunna utvisas. Sannfinländarna talar även för att de som upprepade gånger sökt utkomststöd förvisas från Finland.

Den som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl och senare eventuellt dubbelt medborgarskap ska enligt Sannfinländarna också förvisas om hen besöker sitt forna hemland.

Kvistigt om delad börda

I EU förhandlar man som bäst om hur flyktingströmmen över Medelhavet ska hanteras så, att bördan för i synnerhet Italien ska minska. På onsdag lägger kommissionen fram ett handlingsprogram om immigrationen till Europa. De finländska Europaparlamentarikerna röstade också förra veckan, med undantag av Sannfinländarna, för så kallad delad börda.

Den sannfinländska riksdagsledamoten Reijo Tossavainen har redan hunnit förfasa sig över möjligheten i ett uttalande på partiets webbplats. Han säger att det skulle tiofaldiga antalet flyktingar i Finland, att kostnaderna för flyktingmottagning skulle öka explosionsartat och att Finland inte har råd med det.

Men om EU går in för delad börda finns det i praktiken inga möjligheter att ställa sig utanför. Det vore en ödets ironi om Finland, med Sannfinländarna i regeringen, skulle landa på ett högre antal flyktingar i stället för den nedskärning som partiet kräver.

Å andra sida, på regeringsbildarnas presskonferens på måndagseftermiddagen trodde varken Sannfinländarnas Timo Soini eller Samlingspartiets Alexander Stubb att det ska bli något stort problem.

- Det finns många olika åsikter om det här i Europa, det är inte alls så enkelt, påpekade Soini. Han anser också att det vore grundlagsstridigt att förplikta Finland att vara med och dela på flyktingbördan.

Stubb underströk att kommissionen bara kommer med förslag.

- Sedan ska det behandlas av toppmötet och Europaparlamentet på nytt. Det är en lång process, sade Stubb.

Biståndet på fallrepet

Samtidigt som Sannfinländarna säger nej till delad börda vill de också skära ned biståndet till utvecklingsländerna radikalt. På den punkten har de redan fått medhåll av Samlingspartiet och också Centern bejakar.

Frågan gäller närmast hur mycket den nya regeringen kommer att skära i biståndet. I biståndsorganisationerna befarar man att det handlar om flera hundra miljoner. Det betyder, säger man, i praktiken att det bilaterala biståndet upphör helt och hållet. Det rimmar illa med mantrat att Finland i stället för att ta emot flyktingar ska hjälpa på ort och ställe.

Nedskärningen i biståndet kan också leda till att anslagen för integration av flyktingar i det finländska samhället minskar samtidigt som samtliga partier, också de tre som nu ska bilda regering, har understrukit vikten av att den förbättras.

Mera pengar för försvaret

Den arbetsgrupp som ska utarbeta gemesamma formuleringar om utrikes- och säkerhetspolitiken leds av Centerns partisekreterare Timo Laainen. Den enda möjliga tvisten har att göra med regeringsprogrammets skrivning om försvarsalliansen Nato. Centern och Sannfinländarna skulle gärna se att den ser ut i stort sett som i det nuvarande programmet, det vill säga att Finland bevarar möjligheten att söka medlemskap i Nato.

Samlingspartiet stöder som känt aktivt ett Natomedlemskap men får nöja sig med fortsatta runda formuleringar. Slutresultatet av förhandlingarna blir troligen att man enas om en utredning av olika samarbetsalternativ för Finland, där både ett Natomedlemskap, ett intimare samarbete med Sverige och utvecklandet av EU:s försvarsdimension synas med plus och minus.

Försvarsanslagen blir inte heller något problem. Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet är sedan tidigare överens om att det behövs rejält mera pengar. I oktober i fjol föreslog en parlamentarisk arbetsgrupp att försvaret ska få 150 miljoner euro till för materielanskaffningar och då var det bara Vänsterförbundet som reserverade sig.

Under regeringsperioden väntas också ett förnyande av Hornetplanen bli aktuellt och marinen ska ersätta sju krigsfartyg som föråldras. Men det är inte sagt att de här projekten nämns i regeringsprogrammet. I stället hänskjuts de till den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse som den nya regeringen väntas ge i höst.

Läs också

  • Allt fler i Finland väljer tåget – smidigt och miljövänligt

    Tåg är enklare än flyg, säger passagerare till Svenska Yle.

    Tågtrafiken ökar kraftigt i Finland och intresset för tågresor ser inte ut att minska. Enbart i juli gjordes 1,2 miljoner resor, en ökning med 13 procent. Orsakerna är många, men enligt VR påverkar även klimatdiskussionen. Svenska Yle har pratar med nöjda tågresenärer som bekräftar att smidigheten och miljön får dem att välja tåg.

  • Nya demonstrationer i Hongkong- nu kräver hongkongborna allmän rösträtt

    Demonstranterna ber Storbritannien om hjälp

    Tiotusentals hongkongbor trotsade tidigare idag förbudet att demonstrera och gav sig igen ut på gatorna i Hongkong efter några dagars lugn. Demonstranterna samlades först utanför det brittiska konsulatet för att be Storbritannien hjälpa sin forna koloni.

  • Dramapodd: Vem våldtog Liv på skolgården?

    Hela skolan fuckas upp av en våldtäkt efter en fest.

    Efter en blöt fest slocknar Liv och vaknar våldtagen ute på gården. Stämningen i hela skolan trasslas till i jakten på den skyldige och fler hemligheter dyker upp i podden "Det som hände Liv".

Nyligen publicerat - Inrikes