Hoppa till huvudinnehåll

"Skolgympan har oförtjänt dåligt rykte"

omklädningsrum
omklädningsrum Bild: YLE/Fred Wilén väskor

Gympalärarna har för stor makt. Det är för mycket boll- och lagsporter. Och alldeles för mycket fokus på att prestera och på betyg.

Det var några av de kommentarer som kom när vi efterlyste erfarenheter av och åsikter om skolgymnastiken i undersökningen #gillagympan.

Till exempel skriver Anita 2: Under min högstadietid hade jag två olika lärare, en på sjuan och en annan på åttan och nian. I sjuan gick det till så att i början av terminen fick alla turvis föreslå en gren, och så gjorde vi upp ett schema. Det blev många olika grenar, både lagsporter och annat. Läraren ifråga använde inte systemet med att kaptener väljer lag.

På åttan och nian planerade vi inte, utan vi skulle ha med oss inne- eller utekläder. Sen frågade läraren vad vi ville göra just den lektionen. Innebandy var en innesport bland populära elever på den tiden, så 95 % av lektionerna spelade vi innebandy.

Synd att nivån på jumppalärarna varierar så enormt :(

Jeppis75: Gick i skola i Jakobstad 82-94. Överlag var gympan helt ok men en sak är ett fullständigt mysterium: På vilka grunder gavs vitsorden? Jag fick aldrig en motivering och jag har inte hört att nån annan skulle ha fått det heller. Vissa fick tydligen 10 för att de klagade på träningsvärk pga idrott på fritiden.

Irene: Skolgymnastiken skall vara gymnastik som varje elev kan vara med i fullt ut, oberoende av temperament och sådant. Nu är det alldeles för mycket de livliga eleverna som är framme under lektionerna p.g.a alla lagspel och lekar där det gäller att rusa på. Försiktigare elever håller sig undan och får inte lika mycket ut av lektioner. Till exempel innebandy, tafattlekar och sådant blir "buffligt" och tar bara bort gymnastik- och idrottsintresse av en hel del elever.

Elev på 90-talet: Planerar man skolgymnastiken för dem som inte gillar den eller för dem som gillar att röra på sig, men ändå inte är de bäst presterande eleverna så kanske de bäst presterande tycker att det är tråkigt. Men det får man ta tycker jag. Skolgymnastiken borde ju uppmuntra folk till att röra på sig och pröva på olika saker.

Eva Ramstedt.
Eva Ramstedt. Eva Ramstedt. Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund ramstedt

Skolgympan har oförtjänt dåligt rykte

De flesta kommentarer som kom var negativa, men enligt gymnastikläraren Eva Ramstedt har skolgympan oförtjänt dåligt rykte.

- Den har utvecklats väldigt mycket under 2000-talet och fortsätter att utvecklats. Men tyvärr jämförs skolgymnastiken ofta med hur den var på 70-, 80- och 90-talet. Det är klart att det finns de som har dåliga erfarenheter, men den har gått framåt.

Till exempel använder Ramstedt sig av digitala hjälpmedel i sin undervisning för att uppmuntra eleverna att röra på sig.

- Ett bra exempel var när vi under en konditionstimme gjorde en version av tv-programmet På rymmen som gick på svensk tv på 1990-talet. Jag delade in eleverna i par, ett par skulle vara på rymmen på stan och ett annat par skulle jaga dem. Vi kommunicerade via sms-appen What's app. De som var på rymmen skickade med jämna mellanrum foton på var de befann sig och de som jagade skulle försöka fota rymmarna i smyg. När de kom tillbaka till skolan var de verkligen ivriga, anfådda och svettiga. Jag konstaterade att de definitivt rört på sig mer än om jag bara hade skickat i väg dem på en vanlig länk eller promenad, säger Ramstedt.

Hennes olika experiment har fallit i god jord hos eleverna och också bland kommentarerna till artikeln var det flera som tyckte att det var en bra idé.

Signaturen Heidi skriver: Jag tror nog det behövs sånt här ibland! Att motivera med. Ibland ska det sen också vara telefonfria lektioner. Tack för tipsen :)

Mera fokus på positiv kroppsuppfattning

Nästa år träder den nya läroplanen i kraft. En målsättning är fortfarande att få barn och unga intresserade av att röra på sig. Men skolgymnastiken ska också bidra med en positiv attityd till den egna kroppen och det egna agerandet.

Liselott Nyström hoppas att unga skulle ha bättre kroppsuppfattning.
Liselott Nyström. Liselott Nyström hoppas att unga skulle ha bättre kroppsuppfattning. Bild: Yle/Kati Enkvist. liselott nyström

Enligt Liselott Nyström, ungdomsinformatör på decibel.fi, har vi kommit en god bit på vägen redan när det gäller elevernas kroppsuppfattning.

- Vi har verkligen kommit långt redan nu i och med att skolan aktivt tar itu med det här problemet, men vi kan alltid bli bättre. En negativ kroppsbild kan ha så många negativa konsekvenser, säger Nyström som ofta får frågor om både kropp och knopp.

- Tonåringstiden går mycket ut på att jämföra sig och spegla sig med varandra. Och i dag finns det väldigt mycket material att jämföra sig med. Att vara ung på 60-talet och 90-talet var helt annorlunda. Då såg vi inte de här manipulerade bilderna på sociala medier som väldigt få kan leva upp till.

#gillagympan

Yle Österbotten granskar gymnastikundervisningen. Hur upplever du gymnastikundervisningen i skolan? Varför finns det så många åsikter om gymnastiken? Hur borde undervisningen se ut?

Det här har vi gjort hittills:

Uppdelning enligt kön borde slopas

Skillnader mellan lektioner för flickor och pojkar togs också upp i både inslag och kommentarer.

Till exempel skriver Carl: Att flickor och pojkar ska göra olika saker var speciellt tydligt i högstadiet. Flickorna skulle dansa, och ha yoga medan pojkarna spelade innebandy och fotboll för "det är ju det de vill". Personligen har jag alltid haft svårt att placera mig i facken för flickor och pojkar och alltid tyckt om att dansa mer än att spela fotboll.

Detta har så klart lett till att min motivation för skolgymnastiken har varit mycket låg och jag har kommit med ursäkt efter ursäkt för att undvika den. För att alla ska kunna känna sig delaktiga och motiverade av gymnastiken måste uppdelningen enligt kön upphöra.

Lacrosse vid Ådalens skola i Kronoby.
I Ådalens skola gympar alla tillsammans. Lacrosse vid Ådalens skola i Kronoby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Österbotten,skoljumppa

I Kronoby gympar alla skolelever tillsammans. Ådalens skola är den enda skolan för årskurs 7-9 i svenska Österbotten som aldrig delar in i gympagrupper enligt kön.

- Det är bra, det blir det lite mer mångsidigt. Om det bara är pojkar så kan det bli mest styrkesporter. Nu är det mer både och, säger niondeklassaren William Albäck.

Gymnastiklärarna Heidi Strandvall och Mattias Ainasoja säger att gemensam gympa är bra för sammanhållningen.

- Det blir en lite annan dynamik i gruppen. De slipar varandra lite, de måste lära sig att respektera varandra och idrotta på varandras villkor, säger Strandvall.

I artikelns kommentarer efterlystes variation i undervisningen.

Gäst skriver: Om man alltid har gymnastik så att flickor och pojkar är i samma grupp finns det risk för att det uppstår obehagliga situationer som alltid upprepas för samma elever. För elever som upplever obehag på gymnastiklektionerna kan det vara en lättnad att veta att man följande vecka kommer att göra något annat, nåt som de är bättre på. Så variera undervisningen!

Enligt lärarna kan det såklart förekomma negativa eller pinsamma situationer i blandade grupper. De försöker till exempel se till att alla är sysselsatta med något. Alla ska inte stirra på en enda person som ska prestera något.

Yle Österbotten tackar alla som delat med sig av minnen och erfarenheter kring skolgymnastiken.

Har du förslag på något ämne eller en fråga i samhället som vi borde undersöka närmare? Tipsa gärna! Kommentera här under eller skicka via det här tipsformuläret.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten