Hoppa till huvudinnehåll

Unga samer har svårt få sin röst hörd

Ungdomar från Sverige, Norge och Finland deltog i ett seminarium vid Hanaholmens kulturcentrum om samernas framtid.
Ungdomar från Sverige, Norge och Finland deltog i ett seminarium vid Hanaholmens kulturcentrum om samernas framtid. Bild: Camilla Berghäll/Yle samer

Många barn och unga får inte undervisning på samiska eftersom det inte finns lärare. Unga samer upplever också att de inte kan påverka frågor som gäller dem i samhället.

- I svenska skolor finns till exempel inte samiska, man får inte lärare för att arbetsvillkoren och lönerna är för dåliga. Då samiska är ett minoritetsspråk ska man ha rätt till undervisning, säger Káren-Ann Hurri.

Hon har kommit från Karesuando i Norra Sverige till Helsingfors för att diskutera vilka möjligheter samiska unga har att påverka i samhället. Hurri säger att språket är starkt kopplat till den egna identiteten.

- Utan språket och utan kulturen uppkommer identitetsproblem som också kan leda till psykisk ohälsa bland samer.

Det samiska språket är en viktig del av identiteten, säger Káren-Ann Hurri.
Det samiska språket är en viktig del av identiteten, säger Káren-Ann Hurri. Det samiska språket är en viktig del av identiteten, säger Káren-Ann Hurri. Bild: Camilla Berghäll/Yle káren-ann hurri

Unga samer från Finland, Sverige och Norge samlades under tisdagen vid Hanaholmens kulturcentrum för att diskutera språk och identitet. Många unga samer upplever att det är svårt att få sin röst hörd. Det tycker också Janita Känsälä och Sara Keränen, som kommit till seminariet från Enare i Lappland.

- Det känns som att beslutsfattarna inte lyssnar trots att man jobbar hårt för sin sak, säger Känsälä.

Både Känsälä och Keränen tycker ändå att det är viktigt att fortsätta jobba för frågor som gäller den samiska minoriteten.

Janita Känsälä och Sara Keränen tycker att det är viktigt att man får lära sig samiska redan som barn.
Janita Känsälä och Sara Keränen tycker att det är viktigt att man får lära sig samiska redan som barn. Janita Känsälä och Sara Keränen tycker att det är viktigt att man får lära sig samiska redan som barn. Bild: Camilla Berghäll/Yle janita känsälä

Ord utan motsvarighet på finska

I Finland bor största delen av samerna i huvudstadsregionen, och även om alla samer har rätt till undervisning i samiska är det svårt att förverkliga.

- Språk och identitet går hand i hand. Till exempel inom renskötseln finns det ord som inte ens har någon motsvarighet i finskan, och då kan man inte utöva själva yrket, säger Känsälä.

- I norra Finland får barn och unga nog undervisning i samiska, men i södra Finland är det svårt att få tag på lärare som kan samiska.

Alla samer har rätt till undervisning i sitt eget språk, men till exempel i södra Finland är det svårt att få tag i lärare.

- Man borde se till att det finns lärare som kan samiska och att det finns dagvård, så att barnen kan lära sig samiska. Det är mycket lättare att lära sig språket om man får göra det som barn, säger Keränen.

I Norra Finland får barn och unga nog undervisning i samiska, säger Känsälä. De samer som bor i huvudstadsregionen lär sig i första hand språket av sina föräldrar om de kan det, eller via distansstudier.

Keränen säger att det borde finnas bättre tillgång till lärare i samiska, eftersom distansundervisning inte alltid är så lyckat.

Hatiska kommentarer

De unga samerna har också upplevt diskriminering och rentav rasism.

- När vi har gått med våra dräkter på har folk pekat och skrattat åt oss. Ibland skämtar också folk på ett sätt som de kanske inte förstår att sårar. Det finns också hatiska kommentarer på nätforum, säger Känsälä.

De unga samerna säger att diskriminering av samer inte diskuteras tillräckligt i samhället och i medierna

- Man borde tala mer om samer så att folk får men kunskap om samerna, säger Känsälä.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen