Hoppa till huvudinnehåll

Njuggt om flyktingar, Natomedlemskap utreds

Regeringsförhandlarna på informationstillfälle i Smolna.
Regeringsförhandlarna på informationstillfälle i Smolna. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto regeringsförhandlingar 2015

Den blivande regeringen är inte intresserad av att dela på flyktingbördan mer än hittills och den skär i biståndsanslagen. EU-linjen förblir i stort sett oförändrad. Under regeringsperioden görs också en utredning om vad ett Natomedlemskap skulle innebära för Finland.

Linjerna för utrikes- och säkerhetspolitiken, EU-politiken och flykting- och immigrationspolitiken under de fyra kommande åren är nu klara. Likaså har visionen för den nya regeringen spikats.

- År 2025 är inkomsterna och utgifterna i balans och Finland lever inte längre på skuld. I samhället råder förtroende, förklarade blivande statsministern Juha Sipilä (C) då han på onsdagen presenterade förhandlingsresultaten hittills.

Samlingspartiets Alexander Stubb framhöll att visionen också innehåller flera teser som betyder att Finland är ett öppet, internationellt, flerspråkigt och mångkulturellt samhälle. Också Sannfinländarnas Timo Soini berömmer skrivningen, som lovar att Finland om tio år ska vara ett land där man bryr sig om varandra och kan leva tryggt.

Ändrad Natoformulering

Det var som väntat lätt för förhandlarna att skriva ihop sig om den utrikes- och säkerhetspolitiska biten i det nya regeringsprogrammet. Försvarsanslagen höjs helt enligt det förslag som en parlamentarisk arbetsgrupp lade fram i fjol, det vill säga med 150 miljoner euro. Också marinen ska få nya fartyg och ett beslut om att ersätta Hornetplanen fattas.

Natoskrivningen blir nu annorlunda än i det förra regeringsprogrammet.

- Vi återgår till läget i programmet 2007, säger Sipilä. Det betyder att Finland igen har en option att söka medlemskap i motsats till läget under den förra regeringen. På krav av vänsterpartierna skrev den in i sitt program att man inte söker medlemskap under valperioden.

Nu görs också en utredning om för- och nackdelarna med ett Natomedlemskap. Det är nästan tio år sedan den förra utredningen och de blivande regeringspartierna är överens om att den måste uppdateras.

Biståndet ned

I den utrikespolitiska biten avhandlas också utvecklingsbiståndet. Nu ska man jobba bättre än tidigare för att det bistånd som ges ska ge resultat och för att det ska vara mätbart. Förbättrade effekter av biståndet fanns med som ett mål också i det förra regeringsprogrammet.

Men biståndsanslagen minskar under valperioden. Hur mycket det blir fråga om avgörs först då samtliga budgetnedskärningar spikas.

Samtidigt sägs det att FN-målet om ett bistånd på 0,7 procent av BNP som Finland har skrivit under fortfarande ska eftersträvas, men på lång sikt. Nu ligger Finland på 0,48 procent.

Behovsprövning kvarstår, terminsavgifter införs

När det gäller invandring stannade man i förhandlingarna för att behovsprövningen kvarstår för arbetsrelaterad invandring från länder utanför EU. Inför förhandlingarna ansåg både Centern och Samlingspartiet att behovsprövningen ska hävas men Sannfinländarna sade nej. För företag som behöver spetskunskap ska den ändå luckras upp.

Terminsavgifter ska också införas för studerande från länder utanför EU. Samtidigt ska de sporras med till exempel skatteavdrag att stanna kvar i Finland för att jobba och det ska också satsas på att de lär sig finska.

Njuggt om flyktingar

Finlands flyktingkvot har de senaste åren varit 750 flyktingar men nu är den höjd till 1050 på grund av läget i Syrien. I det nya regeringsprogrammet ska det stå att kvoten ”hålls åtminstone på samma nivå som de senaste åren”. Det betyder i klartext att det inte finns några planer på att höja den permanent från tidigare.

Ännu i februari ansåg både Alexander Stubb och Centerns viceordförande Annika Saarikko att Finlands flyktingkvot bör höjas då de deltog i kyrkans valdebatt om värderingar. Sannfinländarna har ansett att kvoten bör skäras ned men Timo Soini tycker inte att man kan tala om att partiet skulle ha böjt sig då den trots allt blir den samma som under tidigare år.

- Kappvändning är ett relativt begrepp, förklarar han.

Den nya regeringen förbehåller sig rätten att säga nej till att ta ett större ansvar för flyktingbördan i Europa. EU-kommissionen vill att medlemsländerna ska ta emot 20 000 kvotflyktingar mer än vad de gör i dag och det skulle för Finlands del betyda nästan 300 fler i året.

Stubb säger att den höjning av flyktingkvoten som Finland har gjort på grund av Syrienkrisen betyder att vi redan tar emot 300 flyktingar fler än tidigare. Han har svårt att tro att EU går in för tvång och anser att Finland hör till de allra bästa länderna i EU då det gäller att ta emot flyktingar.

Soini påpekar att formuleringen om att Finlands flyktingkvot bibehålls på samma nivå som hittills också inbegriper att Finland i och med detta redan deltar i att dela den internationella bördan. Därmed är saken skött.

Den blivande statsministern säger att det ändå är möjligt att Finland tar emot något fler flyktingar om EU stannar för att bördan ska delas mera rättvist.

- Skrivningen ger rum för det, säger Sipilä. Men något tvång kan det inte bli fråga om.

Kostnader utreds

Under valperioden ska också bestämmelserna för familjeåterförening ses över. I praktiken betyder det att de ska preciseras I linje med EU-direktivt om familjeåterförening. Sannfinländarna och Samlingspartiet har talat för att den som vill ta hit familjemedlemmar först måste uppvisa intyg på en skälig utkomst och det stadgas det om i det direktiv som man nu hänvisar till.

Inför riksdagsvalet lyfte Sannfinländarna upp invandringens kostnadsaspekter. De ansåg att en del flyktingar kostar mer än andra beroende på varifrån de kommer och att Finland borde beakta det här. Nu ska det göras en oberoende utredning om kostnaderna för invandringen och om invandringens effekter på samhället.

Målet med utredningen är att den diskussion som förs om invandringen ska bygga på fakta. Men resultatet ska också användas i integrationspolitiken och som underlag för beslut. De kan alltså styra invandringspolitiken i den riktning som Sannfinländarna önskat, det vill säga mera "nyttiga" invandrare på bekostnad av andra.

Måttlig medlemsavgift

De EU-politiska linjedragningarna är odramatiska. Chefen för utrikespolitiska institutet Teija Tiilikainen bedömde strax efter onsdagens presskonferens att de visar på kontinuitet i Finlands EU-politik.

Timo Soini lyfte på presskonferensen fram bland annat skrivningen om att den gemensamma valutaunionen EMU inte får utvecklas så att koordineringen av medlemsländernas ekonomi fördjupas och det gemensamma ansvaret ökar.

Varken Sipilä eller Stubb vidkändes några eftergifter till Sannfinländarna. De har bland annat krävt att Finlands medlemsavgift till EU förhandlas om. Nu säger man i regeringsprogrammet att en skälig och rättvis nivå måste garanteras och att avgiften ska beakta Finlands ekonomiska situation.

Skrivningarna om utrikes- och säkerhetspolitiken, invandringen och EU finns att läsa i sin helhet på statsrådets webb, tillsvidare bara på finska.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes