Hoppa till huvudinnehåll

Veckans Sibbe: Fårköttet smugglades i en fiollåda

Fårfioler i Ekenäs rökeri
Fårfioler i Ekenäs rökeri Bild: YLE/Sofia Söderlund fårfiol

Våren 1917 var det matbrist i Finland. Arkitekten Torkel Nordman tyckte att Jean Sibelius skulle behöva fårkött. Sibelius tackade med en sång: ”Fridolins dårskap”.

Den 17 maj 1917 skrev Jean Sibelius i sin dagbok: ”I dag sol ehuru blåst, +6 grader. Inga starar häcka här i år. Ekorrarna! Erhöll för några dagar sedan en rökt fårbog – fiol – af Torkel Nordman. Komponerade för honom Fridolins dårskap för manskvartett. Ett skämt!”

Gömde fårbogen i en violinlåda

Det rådde brist på mat i Finland våren 1917. Sibelius goda vän, arkitekten Torkel Nordman i Björneborg, ville skicka en rökt fårbog till Sibelius. För att undvika uppmärksamhet och för att minska risken att den skulle bli stulen på vägen mellan Björneborg och Träskända packade Nordman in köttet i en fiollåda. Han skickade också ett brev där han noggrant gav anvisningar:
”Tag ur den från station strax och förvara (fårfiolen) hängande. Måtte den smaka Dig. Brännvin passar nog till den.”

Sibelius tack blev en sång

Fårfiolen kom fram och en glad och nöjd Sibelius beslöt han sig för att skicka en sång som tack. Han visste nämligen att Torkel Nordman var en god amatörsångare. Som text valde Sibelius ut en dikt av Erik Axel Karlfeldt. Den ingår i samlingen Fridolins lustgård. Sista strofen i dikten Fridolins dårskap lyder:

Gå hem och gnid det fåralår,
som hänger på din vägg,
och sjung om våra tomma år
och sälla dryckers drägg.
Gjut dubbelt öl på flisorna
av sargad violin,
och gjut o aftonvisorna
ditt svårmod, Fridolin!

Travesti på psalmen ”Jag lyfter ögat mot himmelen”

Sången har inte bara en koppling till matförsändelsen och till Karlfeldts dikt. Rent musikaliskt är den en travesti på den kända psalmen ”Jag lyfter ögat mot himmelen” (musik av Rudolf Lagi, text av J.L.Runeberg).

De två första takterna är identiska. Sibelius härmade psalmen med avsikt, för sången var ju tänkt som ett skämt. Men på ålderns höst förvånades han över sångens popularitet. I ett samtal med musikprofessorn Otto Andersson 1952 lär Sibelius ha sagt: ”jag kan inte begripa huru den blivit så allmän som den är och genom vem den har kommit i svang från början.”

”Fridolins dårskap” har blivit mycket populär och den sjungs varje vår, bland annat av Akademiska Sångföreningen i Kajsaniemi på 1 maj.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje