Hoppa till huvudinnehåll

Kommuner tvingas finansiera statliga vägprojekt

Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM) får för lite pengar från staten för att underhålla de statliga vägarna.

Allt oftare får kommunerna tll hundra procent stå för notan när en cykelväg eller korsning intill en statlig väg ska byggas. Vilket tynger kommunernas redan ansträngda ekonomi.

Vasas stadsdirektör Tomas Häyry säger att det hela blivit en ond spiral.

- Som jag ser det kan spiralen inte fortgå hur länge som helst, för alla vet hur ansträngd kommunernas ekonomi är och den blir ännu mer. Och då är frågan om utvecklingen leder till att samhällsstrukturen blir ännu mer koncentrerad för vi har inte råd att bygga infrastruktur för mycket utspridda områden, säger Häyry.

Tomas Häyry.
Stadsdirektör Tomas Häyry i Vasa. Tomas Häyry. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist häyry

Kommuner måste betala för att få projekt

Under fjolåret skickade Kommunförbundet ut en enkät till kommunerna om deras medverkan i statens väghållning. Bland svaren finns att många känner att projekt inte blir av om de inte bidrar med finansiering.

- Vi börjar vara i en kritisk situation. Vintern tog hårt på våra vägar, många vägar är skitdåliga och vi har inte råd att reparera dem. Frågan är om vi ska satsa på stora infraprojekt när det allmänna vägnätet håller på och förfaller, säger Anders Östergård, direktör för trafik och infrastruktur på Södra Österbottens NTM-central.

Årligen borde 400 kilometer vägar få ny beläggning på Södra Österbottens NTM-centrals område. Budgeten medger endast ny beläggning på 200 kilometer.

Direktör Anders Östergård för trafik och infra struktur vid NTM-centralen i Södra Österbotten
Anders Östergård säger att situationen är kritisk. Direktör Anders Östergård för trafik och infra struktur vid NTM-centralen i Södra Österbotten Bild: Yle/Roy Fogde östergård

Östergård säger att utvecklingen startade efter 1990-talets recession. Kommunerna såg att staten inte längre hade råd att bygga cykelvägar och korsningar i samma utsträckning som tidigare och då gick kommunerna själva in och föreslog kommunal finansiering.

- Det började med att den kommunala finansieringen bestod av 20 procent av totala summan. Idag ligger det ofta på 100 procent kommunal finansiering.

I höst kommer Vasa stad starta bygget av en cykelväg längs Näsvägen i Sundom. Egentligen borde NTM-centralen stå för notan men den får staden ta.

- Det har länge funnits ett tryck och ett behov av den här cykelvägen. Det har varit ett månggårigt arbete att få NTM-centralen att finansiera cykelvägen men då pengarna är slut är pengarna slut, säger Häyry.

Magisk lösning består av pengar

I slutet av fjolåret kom en trafikpolitisk kommitté med en rapport om att staten måste satsa 20 procent mer i infrastrukturen. Det här för att lite bita av reperationsskulden som enligt Östergård idag är uppe i 2,4 miljoner euro.

Anders Östergård efterlyser mer pengar till sin budget.

- Pengar är lösningen. Vi kan inte göra något utan finansiering. Finska staten ska sköta om sina vägar, jag ser ingen annan utväg.

Häyry tror däremot inte att det går att finna en magisk lösning.

- Det hjälper inte att skjuta bollen mellan stat och och kommun. Vi har samma offentliga penningbörs. Vi måste titta noggrant hur vi prioriterar, vilka strategier som ligger till grund för investeringar i infrastruktur. Det gäller både inom kommun och riket.