Hoppa till huvudinnehåll

Braxen nappar på daggmask efter regnet

Mete med metspö
När den röda korken går under vattnet är det dags att dra upp. Mete med metspö Bild: YLE/Arja Lento flöte

Till mina barndomsminnen hör ljusa sommarnätter och mörka augustinätter när vi plockade daggmaskar nattetid.

När man är barn är allt nära, marken, blommorna, stenarna, maskarna. På min näthinna ser jag fortfarande nätterna då vi jagade daggmaskar med ficklampa.

Det behövdes ett ösregn dagen eller kvällen innan. Mamma hade lovat att väcka oss. Ficklamporna var redo bredvid sängen.

Tyst - och blixtsnabbt

Det var inte det lättaste. Ficklampans ljuskägla måste hållas stilla och det gällde att smyga - hörde maskarna steg mot marken kilade de bums ner i hålet de låg på.

Smyga, huka sig - och blixtsnabbt sträcka handen över daggmasken - eller maskhögen som det också kunde vara.

Ibland hann de slinka ner till hälften i hålet och då gällde det att tålmodigt tänja på masken så att den inte gick av utan sakta gav upp. Ibland gick masken av och andra halvan rymde ner i jorden. Spännande för vem som helst i nästan vilken ålder som helst.

Vi kunde samla flera burkar fulla med "daggare" som vi kallade dem. Den bästa mullen och det fuktigaste gräset täckte maskarna och burkarna sattes i rad under huset, i väntan på fiskarfänget följande dag.

Det var svårt att somna efter daggarjakten, så spännande var det.

Mamma och jag rensar fisk vid stranden.
Mamma och jag rensar fisk i stranden. Mamma och jag rensar fisk vid stranden. anna savonius

Det nappar när vinden vänder

När vinden slår om så nappar det, det vet den som gillar att meta.

Hos oss i Ingå skärgård nappade braxen när vågorna slog in rakt mot klippan och slog upp bottensediment. Kanske kom fiskarna dit för att äta?

Vi ställde oss på rad, kusinerna och jag, och kastade ut. Långa handskalade grenar med metrev på. Röda små korkar.

Lockbetet var nattens feta, handplockade daggmask och huvudet placerades närmast kroken, för där slingrade det sig lockande.

Sen spottade vi några gånger på kroken och kastade ut.

Vinden vänder lätt när vädret är ostadigt och fisken trivs i virvlarna, tyckte vi. Just där kastade vi ut.

Napp efter napp efter napp

- Titta vilken baddare, sa min äldre kusin när den första braxen kom. Då hade vi en referens - mindre eller större än den första.

Sen bar det av uppför det höga, hala berget till kökstrappan för att de vuxna skulle beundra våra fångster.

De fyra största tog vi, resten släppte vi - och de som hade slukat hela kroken fick göda komposten.

De bästa dagarna fick vi 20-30 braxnar.

Ägg och ris

Matlagningen efteråt utgjorde en viktig del av vårt fiskande, förstod jag senare. Mamma brukade fylla braxen med hårdkokt ägg, dill och helkornsris. Med smör förstås. Det enda vi gjorde var att fjälla fisken och ta bort gälarna.

Mums filibabba.

Hur ser ditt bästa fiskeminne ut?

Skriv och berätta om det eller kommentera här nedan.

Delta också i vår fisktävling på Svenska Yle. Största fisken i olika arter, ett vittne och en bild!

Skicka in dina tävlingsbidrag till lordax.vega@yle.fi gärna med kontaktuppgifter.

Bidra med dina fiskehistorier

Var med i ett av Svenskfinlands största fiskeevenemang, Fiskets dag den 13 juni i Radio Vega och på svenska.yle.fi!

Läs också

Nyligen publicerat - Vega