Hoppa till huvudinnehåll

Norge lade sjukvården på staten - hur gick det sen?

Gränsen mellan Norge och Finland i Kilpisjärvi.
Infarten till Norge vid Kilpisjärvi. Gränsen mellan Norge och Finland i Kilpisjärvi. Bild: Patrick Holmström kilpisjärvi

Om man vill reformera en hostande sjukvård kan man ta makten från lokalpolitikerna och låta staten ta över. Så gjorde man i Norge för femton år sedan då man var i samma situation som Finland är i nu. Det var ett radikalt ingrepp som fortfarande kräver eftervård.

- Förlorarna var fylkeskommunerna som tills då hade ansvarat för hälsovården och sjukhusen. Där fanns det väldigt mycket sorg och bitterhet över att man miste sin viktigaste välfärdsuppgift, säger professorn i hälsoserviceforskning Olav Helge Førde vid universitetet i Tromsö.

Fylkeskommunerna är regionala kommunala samarbetsorgan som saknas i Finland men närmast motsvaras av finländska samkommuner i form av landskapsförbund.

Till skillnad från landskapsförbunden har fylkeskommunerna direkt folkvalda beslutsfattare och betydligt större och konkreta uppgifter.

Olav Helge Førde, professor i hälsoservice vid universitetssjukhuset i Tromsö.
Professor Olav Helge Førde i Tromsö. Olav Helge Førde, professor i hälsoservice vid universitetssjukhuset i Tromsö. Bild: Patrick Holmström olav helge førde

Alla norska kommuner ingår i regel i en fylkeskommun. Undantaget är Oslo som är både kommun och fylkeskommun på samma gång.

Vid sekelskiftet för 15 år sedan var den norska hälsovården i kris med svarta hål i ekonomin, långa köer och stor ojämlikhet i vården beroende på var i landet man råkade bo.

Många visste att en reform var oundviklig, men det fanns inga klara recept på hur det skulle göras.

Plötsligt hände saker i rekordfart

Den 17 mars år 2000 tillträder Jens Stoltenbergs minoritetsregering med endast socialdemokraterna Arbeiderpartiet i regeringen.

Ny hälsominister blir Tore Tønne som rekryteras från näringslivet. Han är känd för att ha erfarenhet av stora organisationsreformer.

Tre månader senare i juni avslöjar Stoltenberg att det finns planer på en radikal reform av sjukvårdssystemet.

Hälsoministern börjar lobba för sin idé om att frånta regionalpolitikerna makten över sjukhusvården och centralisera i stället.

Kommunerna ska fortfarande ordna primärvården på hälsostationerna, men specialsjukvården och sjukhusen ska övertas och styras av staten.

Närmast ansvariga politiker ska vara hälsoministern i Oslo.

Säkerhetsbältena spändes fast

Ministern lyckas övertala sitt eget parti Arbeiderpartiet och han får med sig det populistiska Framstegspartiet som också gillar idén att förstatliga sjukhusen.

Tillsammans har de majoritet i Stortinget att driva igenom reformen, men även högerpartiet Høyre hakar på med vissa reservationer.

Stortinget i Oslo.
Vid Stortinget i Oslo. Stortinget i Oslo. Bild: Patrick Holmström stortinget

Det här är Norges största administrativa reform sedan kriget men trots det går det väldigt fort framåt.

- Spänn fast säkerhetsbältena, för nu kommer det att bli hög fart och mycket turbulens, sade minister Tønne.

Det ges bara några veckor tid för remissrundan och på dagen ett år efter att Stoltenberg aviserat att det finns planer på en reform antas den av Stortinget den 6 juni 2001.

Det var en regelrätt kupp, sade de missnöjda.

- Om jag hade gått in för utredningar och arbetsgrupper hade jag förlorat, sade Tønne.

Från nitton till fem

Nu omorganiserades sjukvården i de 19 fylkeskommunerna i fem (numera fyra) regionala hälsoföretag enligt en bolags- och koncernmodell med staten som ägare.

En månad efter att Stortinget godkänt reformen var styrelserna för de fem nya regionala hälsoföretagen tillsatta, i hög grad av ministern själv.

- Många av fylkespolitikerna har fortfarande inte försonat sig med detta, säger professor Olav Helge Førde som blev den första styrelseordföranden i hälsoföretaget Helse Nord.

Helse Nord fick i uppgift att sköta specialsjukvården i hela Nordnorge och på Svalbard.

- Det var ju 70 procent av fylkeskommunernas budget som plötsligt togs ifrån dem.

Turbulens och fackeltåg

Resultatet blev en period av turbulens, precis som ministern förutspått.

Folk gick i fackeltåg för att försvara små lokala sjukhus som de nya hälsoföretagen ville lägga ned för att koncentrera specialistresurserna till större och starkare enheter.

Statens utgifter för hälsovården ökade häftigt i början då de nya organisationerna sökte sin form och bland annat konsulter och it-bolag skulle ha sitt.

Hälsoföretagen beskylldes för ansiktslös och penningstyrd vård.

Tillbaka till politisk styrning?

Den förra hälsoföretagsledaren professor Olav Helge Førde ger motståndarna rätt i kritiken om dålig eller ingen lokal politisk förankring i den nya vårdmodellen, men vården har blivit bättre, säger han.

- Vi har i dag en förbluffande grad av jämlika vårdtjänster i Norge.

Både kvalitetskontrollen, patientsäkerheten och den medicinska forskningen har blivit effektivare, säger Førde.

- Men geografi och hälsopolitik går inte att skilja åt.

Ingången till universitetssjukhuset i Tromsö.
Universitetssjukhuset i Tromsö sköter specialsjukvården för hela Nordnorge på norska och samiska. Ingången till universitetssjukhuset i Tromsö. Bild: Patrick Holmström tromsö

Det bästa vore enligt professorn i hälsoservice om vården sköttes av en handfull regionala folkvalda organ som representerar en halv till en miljon invånare var.

Därmed skulle de vara tillräckligt starka för att kunna producera även högt specialiserad vård på olika håll i landet.

- Det är väldigt svårt att ändra på kommun- och fylkeskommunstrukturerna i Norge. Men Danmark har klarat det, påpekar professor Førde.

Storsammanslagning i Danmark

Norge har i dag 428 kommuner som är organiserade i 19 fylkeskommuner.

Danmark hade tidigare 270 kommuner och 13 folkvalda amt (landskapsförvaltningar) som motsvarades av fylkeskommunerna i Norge.

Efter den stora reformen i Danmark 2007 fanns det 98 kommuner kvar och endast fem folkvalda regionala förvaltningsorgan som ansvarar för specialsjukvården och kollektivtrafiken på sitt område, bland annat.

I Danmark kallas de regioner och har ett invånarantal på mellan 0,6 miljoner (Region Nordjylland) och 1,8 miljoner (Region Hovedstaden).

Sjukvården i Sverige sköts av 20 folkvalda landsting (plus Gotlands kommun som sköter samma uppgifter som ett landsting) och även där diskuterar man sammanslagning till större regioner.

I motsats till sina skandinaviska grannar saknar Finland folkvald regional förvaltning och låter i stället de 317 kommunerna ha det politiska och ekonomiska ansvaret för vården.

Närvård på kommande

Efter all turbulens kring den upprivande sjukhusreformen i Norge tog man 2012 ett steg tillbaka från centraliseringen och gick in för att överföra mer statliga vårdpengar till kommunerna och ålägga dem att ordna mera närvård.

Tanken är bland annat att det ska vara ekonomiskt lönsamt för kommunerna att producera förebyggande vård nära sina invånare och minska på belastningen på sjukhusen genom att ha lokala bäddavdelningar för patienter som inte behöver specialistvård.

På en del håll har det här gett nytt liv åt utdömda sjukhusbyggnader.

Som bäst bygger hälsoföretaget Helse Sør-Øst Norges modernaste sjukhus vid Europaväg 6 strax utanför Sarpsborg söder om Oslo nära den svenska gränsen [karta].

Det nya Østfoldssjukhuset öppnas 2015 och ersätter bland annat ett gammalt sjukhus inne i Sarpsborg.

Gamla sjukhuset i Sarpsborg som kommunen köpt.
Det gamla sjukhuset inne i Sarpsborgs centrum har köpts av kommunen för att erbjuda närvård. Gamla sjukhuset i Sarpsborg som kommunen köpt. Bild: Patrick Holmström östfold

Nu har Sarpsborgs kommun köpt det gamla sjukhuset och ska inrätta sin kommunala närvård där - ett så kallat hälsohus (helsehus).

Telefaxen är inte död

Det är knappast någon överdrift att påstå att det finns nästan lika många sätt att ordna sjukvården på som det finns länder i världen.

Organisationsmodellerna bygger vanligen på gammal invand praxis med starka politiska krafter inbyggda.

Den norska modellen skiljer sig mycket från den finländska, men vissa praktiska problem är gemensamma.

Det finns exempelvis inget fungerande centralt nationellt patientregister och de tekniska och juridiska problemen att åstadkomma ett sådant är stora.

Så även på det modernaste av det oljerika Norges alla sjukhus som just nu håller på att byggas färdigt i Sarpsborg förbereder man sig på att patientuppgifter i brådskande fall måste vidarebefordras på gammalt vis - per telefax.

Det nya Östfoldssjukhuset i Sarpsborg i Norge.
Norges nyaste sjukhus Østfoldssjukhuset i Sarpsborg söder om Oslo. Det nya Östfoldssjukhuset i Sarpsborg i Norge. Bild: Patrick Holmström östfold
  • Norrvalla simhall kan få rostfri bassäng

    Också övriga utrymmen ska renoveras.

    Norrvalla simhall i Vörå har länge varit i behov av en renovering. Det blir antagligen en ny bassäng i rostfritt stål och renoverade utrymmen år 2019.

  • Korsnäsbombaren till Högsta domstolen

    Mannen anser att domen är för hård.

    Fallet med Korsnäsbombaren tas sannolikt upp till behandling i Högsta domstolen nästa vår. Mannen har överklagat domen eftersom han anser att den är får hård.

  • Neymar såg rött, Cavani räddade poäng

    Två varningar på några minuter för superstjärnan i Ligue 1.

    Paris Saint-Germain var illa ute i slutminuterna i den franska ligas bortamatch mot Marseille med både underläge i mål och manskap mätt. Då klev Edinson Cavani fram och räddade en poäng för ligaledarna med en snudd på magisk frispark.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes