Hoppa till huvudinnehåll

Farliga gaser utmaning i avloppsrör i Hangö

Vatten- och avloppsrör.
Rörsystemet borde kunna saneras effektivt. Vatten- och avloppsrör. Bild: Yle/Petra Thilman svartå vatten- och avloppsrör

Avloppsledningen som går från Lappvik till Stormossens reningsverk i Hangö togs i bruk år 2012. Speciella omständigheter leder ändå till att pumpar och ventiler slits snabbare än i andra avloppsrör.

Nu utreder Hangö om man kunde hitta ett kostnadseffektivt sätt att sanera överföringsavloppet på.

Många risker

Det är inte bara avloppsvattnet från Lappvik som rinner i röret. I fjol anslöt sig också fabriken ViskoTeepak till samma system.

Fabriken tillverkar fibertarm för livsmedelsindustrin och har ett annorlunda avloppsvatten än vad som kommer från hushållen i Lappvik.

Visko i Hangö
ViskoTeepak har anslutit sig till avloppsledningen. Visko i Hangö Bild: YLE/Malin Lindholm korvskinnstillverkning

I det cirka 20 kilometer långa tryckavloppsröret uppstår ett syrefritt tillstånd och det bildas skadliga gaser i röret.

ViskoTeepak försöker minska på gasbildningen genom att mata in kemikalier i avloppsvattnet, men trots det finns det arbetssäkerhets- och verksamhetsrisker med avloppsröret.

Personalen har fått mätare som varnar för farliga gaser.

Vid eventuella störningar kan också grundvattnet vara i fara eftersom överföringsavloppet löper över viktiga grundvattenområden.

Vissa pumpstationer har överflödesbehållare så att skada inte uppstår genast.

Kostnadseffektiv sanering

Hangö stad vill nu hitta ett billigt och bra sätt att hålla avloppsledningen i skick på.

Sommaren 2013 jobbade diplomingenjörsstuderanden Kim Kurki vid vatten- och avloppsverket i Hangö.

Verket var så nöjt med Kurkis insatser att man nu överväger att anlita honom för att göra ett diplomarbete med titeln "Ett kostnadseffektivt saneringsprogram för överföringsavloppet".

Konsultbyrån FCG Oy har lovat bistå med experthjälp.

Dessutom har Vattenverksföreningens utvecklingsfond och föreningen Maa- ja vesitekniikan tuki ry rf visat intresse för projektet och kan tänka sig att stöda arbetet.

För vattenverkets del skulle kostnaderna vara lönekostnader för mellan fyra och sex månader.

Den övriga lönen skulle fås från stipendier och stöd, som Kurki själv skulle anhålla om.

Tekniska nämnden i Hangö ska på onsdag (20.5) besluta om man vill låta förverkliga diplomarbetet.

Vattenverkets chef, Sanna Varjus, konstaterar i sin beredning att det är möjligt att helt och hållet köpa arbetet som ett konsultarbete.

Fördelen med ett diplomarbete är ändå lägre kostnader och en möjlighet för vattenverkets personal att öka sitt kunnande under samarbetet.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland