Hoppa till huvudinnehåll

Finländare i Sverige

På 1960- och 1970-talet var många finländare arbetslösa. En del flyttade till Sverige i hopp om ett jobb och ett bättre liv.

1954 infördes pass- och arbetsfrihet för medborgare inom de nordiska länderna. och invandringen från Finland till Sverige växte. Särskilt i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet flyttade många från Finland för att få det bättre ställt.

På 1960- och 1970-talet utgjorde finlandssvenskarna omkring 20-30 % av den finländska flyttströmmen till Sverige.

Arbetslöshet och låg levnadsstandard i Finland

Veckans puls samtalar med finländare, som av olika orsaker flyttat till Sverige 1977.

Som ensamstående mamma klarar jag mig inte längre i Finland.
Lilja Halonen är en ensamstående mor som har beslutat sig för att flytta till Sverige för att hon inte klarar sig ekonomiskt i Finland.

Många flyttar för att höja levnadsstandarden eller för att få jobb. Vissa kommer utan att kunna svenska, utan någon som helst kontakt med arbetsförmedlingen. De har förstås svårt att få jobb. Vi följer med unga flickor från Bore Star till arbetsförmedlingen 1979

Modersmål, skolspråk och hemspråk

Vi åker till Tensta T-banestation, där konstnär Helga Henschen har målat en hälsning och hyllning till invandrarna i Tensta. Andelen finländska invandrare är stor.

Matti Salo bor med sin familj i Tensta. Han kom med sin fru 1970, och nu har de två barn. Familjen funderar ändå på att någon gång flytta tillbaka till Finland. Matti Salo vill inte att barnen skall bli halvspråkiga. Karin Wallin, själv inflyttad från Finland, har gjort en undersökning om barnens språkinlärning. Hon talar om behovet om modersmålsundervisning, så att inte barnen skall bli dubbelt halvspråkiga. Ordet hemspråk är feg terminologi, det är ju barnens modersmål.

Flitiga finländare i svenska fabriker

Bosse von Willebrand besöker de många arbetsplatser i Sverige där finländare jobbar. Asea i Västerås har massor med finska invandrare. Södertälje är den största orten för Saab-Scania. Där tillverkas lastbilar, motorer. Utomlands är man väl etablerad. På Scania intervjuas Bertel Byskata, som är chef för personal. Han talar om en lavinartad inströmning av finländare, först mest från landsbygden, men nu även från tätorterna.

Göteborgs hamn utnyttjar mycket arbetskraft från Finland. Men den arbetskraften kommer i kläm när lågkonjunkturen sätter igång. Också på varven finns finländare.

I en loge på Sverigebåten diskuterar man sedan om emigrationenss orsaker och problem . I panelen sitter Ralf Friberg, Tor Fors och Harald Teir. Tor Fors ser emigrationen till Sverige som en stor nackdel för Finland.

Vi får höra Esa Niemitalo, en metallarbetande Sverigefinne, som med sångens hjälp berättar sin historia.

I den andra delen av I kronans tjänst diskuteras samhälle, tillväxt och industrialisering. Flyttar all kunnig arbetskraft till Sverige? Varför är Finland så efter i teknik och tillväxt?

Återflyttandets problem

Varför till Sverige undrade man i Zoom 1971? Och varför hem?

42 000 finländare flyttade till Sverige 1970. Orsakerna emigranterna anger är arbetslöshet och högre löner i Sverige. I slutet på 1970-talet börjar Sverige också ha arbetslöshet. Vissa flyttar tillbaka. På Vasa arbetsplatsbyrå är man beredd att ta emot personer.

Många finländare har det svårt då de på 1980-talet flyttade tillbaka till Finland. Tv-nytt rapporterar.

I programmet "Tur med svår retur" från 1984 diskuteras djupare hur det kan vara att flytta tillbaka. När man inte är van, och inte kan språket. Det är svårt att få jobb.

Barnen till återflyttarna står inför frågan om hur de skall göra när de blir äldre. Vissa barn har flyttat hem till Finland utan sina föräldrar och vill bo här hela sitt liv. Andra trivs inte alls i Finland och de är övertygade om att de vill flytta tillbaka till Sverige. Hur är det i skolan om man får en massa återflyttare?

Den finsktalande nationella minoritetsgruppen i Sverige, Sverigefinnar, uppskattas till mellan 300 000 och 550 000 personer, varav 210 000 till 260 000 är finsktalande. Sverigefinnarna räknas som en av Sveriges officiella nationella minoriteter. Sverigefinnarna fick nationell minoritetsstatus den 1 april 2000.

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet