Hoppa till huvudinnehåll

Finländare i Sverige

På 1960- och 1970-talet var många finländare arbetslösa. En del flyttade till Sverige i hopp om ett jobb och ett bättre liv.

1954 infördes pass- och arbetsfrihet för medborgare inom de nordiska länderna. och invandringen från Finland till Sverige växte. Särskilt i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet flyttade många från Finland för att få det bättre ställt.

På 1960- och 1970-talet utgjorde finlandssvenskarna omkring 20-30 % av den finländska flyttströmmen till Sverige.

Arbetslöshet och låg levnadsstandard i Finland

Veckans puls samtalar med finländare, som av olika orsaker flyttat till Sverige 1977.

Som ensamstående mamma klarar jag mig inte längre i Finland.
Lilja Halonen är en ensamstående mor som har beslutat sig för att flytta till Sverige för att hon inte klarar sig ekonomiskt i Finland.

Många flyttar för att höja levnadsstandarden eller för att få jobb. Vissa kommer utan att kunna svenska, utan någon som helst kontakt med arbetsförmedlingen. De har förstås svårt att få jobb. Vi följer med unga flickor från Bore Star till arbetsförmedlingen 1979

Modersmål, skolspråk och hemspråk

Vi åker till Tensta T-banestation, där konstnär Helga Henschen har målat en hälsning och hyllning till invandrarna i Tensta. Andelen finländska invandrare är stor.

Matti Salo bor med sin familj i Tensta. Han kom med sin fru 1970, och nu har de två barn. Familjen funderar ändå på att någon gång flytta tillbaka till Finland. Matti Salo vill inte att barnen skall bli halvspråkiga. Karin Wallin, själv inflyttad från Finland, har gjort en undersökning om barnens språkinlärning. Hon talar om behovet om modersmålsundervisning, så att inte barnen skall bli dubbelt halvspråkiga. Ordet hemspråk är feg terminologi, det är ju barnens modersmål.

Flitiga finländare i svenska fabriker

Bosse von Willebrand besöker de många arbetsplatser i Sverige där finländare jobbar. Asea i Västerås har massor med finska invandrare. Södertälje är den största orten för Saab-Scania. Där tillverkas lastbilar, motorer. Utomlands är man väl etablerad. På Scania intervjuas Bertel Byskata, som är chef för personal. Han talar om en lavinartad inströmning av finländare, först mest från landsbygden, men nu även från tätorterna.

Göteborgs hamn utnyttjar mycket arbetskraft från Finland. Men den arbetskraften kommer i kläm när lågkonjunkturen sätter igång. Också på varven finns finländare.

I en loge på Sverigebåten diskuterar man sedan om emigrationenss orsaker och problem . I panelen sitter Ralf Friberg, Tor Fors och Harald Teir. Tor Fors ser emigrationen till Sverige som en stor nackdel för Finland.

Vi får höra Esa Niemitalo, en metallarbetande Sverigefinne, som med sångens hjälp berättar sin historia.

I den andra delen av I kronans tjänst diskuteras samhälle, tillväxt och industrialisering. Flyttar all kunnig arbetskraft till Sverige? Varför är Finland så efter i teknik och tillväxt?

Återflyttandets problem

Varför till Sverige undrade man i Zoom 1971? Och varför hem?

42 000 finländare flyttade till Sverige 1970. Orsakerna emigranterna anger är arbetslöshet och högre löner i Sverige. I slutet på 1970-talet börjar Sverige också ha arbetslöshet. Vissa flyttar tillbaka. På Vasa arbetsplatsbyrå är man beredd att ta emot personer.

Många finländare har det svårt då de på 1980-talet flyttade tillbaka till Finland. Tv-nytt rapporterar.

I programmet "Tur med svår retur" från 1984 diskuteras djupare hur det kan vara att flytta tillbaka. När man inte är van, och inte kan språket. Det är svårt att få jobb.

Barnen till återflyttarna står inför frågan om hur de skall göra när de blir äldre. Vissa barn har flyttat hem till Finland utan sina föräldrar och vill bo här hela sitt liv. Andra trivs inte alls i Finland och de är övertygade om att de vill flytta tillbaka till Sverige. Hur är det i skolan om man får en massa återflyttare?

Den finsktalande nationella minoritetsgruppen i Sverige, Sverigefinnar, uppskattas till mellan 300 000 och 550 000 personer, varav 210 000 till 260 000 är finsktalande. Sverigefinnarna räknas som en av Sveriges officiella nationella minoriteter. Sverigefinnarna fick nationell minoritetsstatus den 1 april 2000.

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Skämt å sido ville vara en finlandssvensk Monty Python

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa.

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa 1993. Skådisarna inspirerades av engelska komediserier typ Monty Python och inspelningarna var ännu roligare än själva sketcherna.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror

    Mussolinis Italien var den stora förebilden.

    Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och mördades, och demokratin sattes i gungning då partier förbjöds. Också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny podd om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors.. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Novemberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och vädret kring farsdag 1991

    Juha Föhr berättar om det regniga och blåsiga vädret kring farsdag 1991.

  • Monica Welling om novembervädret

    I november 1972 utlovades snö.

    Klart och fint väder, lite snöbyar och inte särdeles kallt, lovar Monica Welling i väderprognosen från 1972.

  • Benny Törnroos: I november

    Benny fick inte representera Finland med sin ballad 1988.

    Benny Törnroos sjöng balladen "I november" på uttagningstävlingen 1988 för Eurovisionsschlagerfestivalen.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Nyligen publicerat - Arkivet