Hoppa till huvudinnehåll

Nya modeller för gymnasiet efterlyses i Västnyland

De svenskspråkiga gymnasierna i Hangö, Ekenäs, Karis och Virkby
Hur ser framtidsvisionen ut för till exempel de här gymnasierna i vår region? Det utreds nu. De svenskspråkiga gymnasierna i Hangö, Ekenäs, Karis och Virkby Bild: Yle virkby gymnasium,Ekenäs

Konsultföretaget FCG utreder som bäst hur gymnasiestrukturen kunde se ut i Hangö, Raseborg, Lojo och Högfors. På tisdagen (19.5) presenterade FCG en lägesrapport för kommunerna.

Den största ökningen av unga i gymnasieåldern under de kommande 15 åren finns i Högfors.

Också Lojo visar på en tillväxt medan Raseborg först får en svacka och sedan en svag ökning.

För Hangös del pekar kurvorna neråt.

Ingen överraskning

Raseborgs bildningsdirektör Robert Nyman säger att siffrorna för Raseborg inte är någon överraskning.

- Vi vet att antalet elever som går ut grundskolan kommer att minska i några år framöver. Det leder till utmaningar för att få in tillräckligt med grupper till våra gymnasier.

En man som heter Robert Nyman.
Robert Nyman i Raseborg. En man som heter Robert Nyman. Bild: yle/börje broberg Raseborg,Ingå,robert nyman

Nyman poängterar ändå att det bara är en tillfällig svacka som staden måste genomleva. Nu gäller det att bedöma rätt hur mycket pengar gymnasierna behöver.

- Problemet är att vi inte kan dra ner kostnaderna i direkt proportion till antalet studerande eftersom vi har fasta strukturer som vi inte kan göra något åt. Det är ingen enorm svacka utan det handlar om ett tiotal elever per år, säger han.

Inte heller Hangös bildningschef Karl-Erik Gustafsson är förvånad över att antalet unga i Hangö är på nedåtgående även om det är en mera permanent trend än i Raseborg.

- Det som är speciellt för Hangös del är att andelen elever som väljer gymnasiet varje år varierar väldigt mycket. Vissa år väljer bara fyra av tio niondeklassare gymnasiet medan det ett annat år är sex av tio. Det är något man bör beakta, säger Gustafsson.

Bildningschef Karl-Erik Gustafsson i Hangö.
Karl-Erik Gustafsson i Hangö. Bildningschef Karl-Erik Gustafsson i Hangö. Bild: YLE / Petra Thilman gustafsson karl-erik

Ekonomin påverkas

Bildningsdirektör Robert Nyman i Raseborg konstaterar att trots att antalet elever i Raseborg bara tillfälligt går ner så måste staden beakta det i sina kostnader.

- Vi måste ju anpassa vår verksamhet. Men hur mycket är frågan. Det handlar om närmare och intensivare samarbete; kanske gymnasierna måste komma överens om vem som gör vad för att vi ska kunna utnyttja resurserna så effektivt som möjligt.

Det betyder också, säger Robert Nyman, att Raseborg öppnar dörren för alla som är intresserade.

Karl-Erik Gustafsson i Hangö säger att man redan nu samarbetar en hel del. I Hangö finns det också ett samarbete mellan det finska och svenska gymnasiet som inte ska förringas. Det är ett samarbete som både är pedagogiskt och ekonomiskt, understryker han.

- Det är viktigt att regionala intressen inte kör över de lokala. Man måste också beakta de enskilda kommunerna.

Hoppas på konkreta förslag

Det var meningen att konsultrapporten skulle bli klar i maj, men eftersom lagförslaget om gymnasierna inte godkändes blev rapporten mindre brådskande.

Raseborgs Robert Nyman hoppas ändå på att få en rapport i sin hand inom kort eftersom de statliga pengarna för gymnasieutbildningen har sjunkit drastiskt redan nu.

- Man börjar kanske nu inse i kommunerna att det kostar mera än vad man har trott. Det jag ser som en fara är att man ska anpassa gymnasieutbildningen i sig utan att se till strukturerna. Då lider utbildningens kvalitet.

Nyman säger att han nu hoppas på konkreta tankar och modeller på olika samarbetsformer och alternativa lösningar som kan diskuteras regionalt.

- Jag hoppas på lösningar som samtidigt skulle möta det ekonomiska trycket, som knappast blir lättare i framtiden utan snarare ökar. Om vi redan kunde få ner våra kostnader till rådande snittet i Finland har vi ett betydande inbesparingsmål.

Karl-Erik Gustafsson i Hangö konstaterar att Hangö hittills gärna har hållit fast vid sina två gymnasier.

- Elevströmmarna visar att de unga i Hangö vill gå i gymnasium i Hangö. Det är viktigt att gymnasiet finns nära till hands med tanke på att vi inte har annan utbildning på den här nivån i staden.

Rapporten kostar de fyra kommunerna 30 000 euro. Svenska kulturfonden bidrar med 15 000 euro medan kommunerna betalar resten själva.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland