Hoppa till huvudinnehåll

Karin Creutz: Osmakligt att räkna pengar när flyktingars liv är i fara

Sociologen och forskaren Karin Creutz
Karin Creutz anser att man bör se flyktingar som en resurs, inte bara som en belastning. Sociologen och forskaren Karin Creutz Bild: Heidi Finnilä karin creutz

Det som nu pågår i Medelhavet är en stor människorättskatastrof, säger sociologen och forskaren Karin Creutz.

- Ändå har katastrofen behandlats mycket i ekonomiska termer och man har diskuterat intensifierad gränsbevakning. I stället borde man tala mer om mänskliga rättigheter och om att det handlar om människor som söker sig till ett människovärdigare liv. De här människorna försöker ta sig bort från konflikter, krig och katatsrofer.

Vad är Finlands ansvar här?

- Finland har ju ett globalt ansvar, men tyvärr är det så att bara vissa länder blir tvungna att bära den tyngsta bördan, sådana länder som kanske inte har förutsättningar för det, medan länder som Finland bär ett proportionellt sett mycket, mycket litet ansvar."

Många oroar sig för hur flyktingpolitiken blir under den kommande regeringsperioden. Hur ser du på det här?

- Medelhavstragedin borde väcka en samhällelig debatt, där politiker också borde bära ansvar. Det borde diskuteras på vilket sätt Finland ska delta, men tyvärr har det blivit så att den ekonomiska diskursen har tagit över hela diskussionen.

Får man alls tala högt om hur mycket flyktingar kostar?

- Visst får man tala högt om vad som helst, och det har vi sett de senaste åren. En annan sak är sedan ur vilket perspektiv det lönar sig att behandla olika saker. Det sätt som diskussionen har förts, för med sig negativa konsekvenser i sig själv. Det har lett till ett negativt attitydklimat där vissa människor framställs som en belastning, och vi har uppfattningar som bygger på stereotyper. Sådant här leder till strukturell diskriminering.

- Det blir svårare för invandrare att placera sig i arbetslivet om det finns mycket fördomar i samhället. Och i sin tur leder det här sedan till marginalisering och segregering, som på lång sikt blir ekonomiskt belastande.

- Om man närmar sig frågan från ett annat perspektiv, och talar t e x om försörjningsbalansen, så är alla som flyttar till Finland en resurs. Finland behöver helt enkelt mera folk i arbetsför ålder. Flyktingar som integreras och deltar i arbetsmarknaden kan också ses som en investering.

Går vi på plus eller minus när vi tar emot flyktingar?

- Det att man bokför människors kostnader är i sig ett ganska osmakligt perspektiv. Inte talar man heller om demokrati, rättvisa rättegångar eller barnskydd som kostnader, utan det är helt enkelt fråga om moraliska och rättsliga frågor. Men om man ändå vill fundera på vad som är lönsamt och vad som inte är det, handlar allt om hur bra man lyckas med integrationen. Lyckas man bra, kan integration ses som en investering.

I veckans Obs debatt diskuterade riksdagsledamöterna Pekka Haavisto (Gröna) och Peter Östman (KD) samt forskaren Arno Tanner Finlands flyktingpolitik. Se programmet på Yle Arenan!

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt