Hoppa till huvudinnehåll

Släpp vägarna fria

I vintras var det stopp. Långtradarchaufförerna hade fått nog och körde i protestkonvoj in i centrum av Helsingfors. Efter det följde fler konvojer i städer runt om i landet. Protesterna var ett desperat försök att rädda den inhemska transportbranschen från den billiga konkurrensen från låglöneländer.

I dag är snart sagt hela den finländska utrikestransporten – varor som skall in och ut – i händerna på billiga bolag från EU:s låglöneländer. Våra varor körs av chaufförer från Rumänien, Bulgarien, Polen och de baltiska länderna.

De här männen lever sina liv i långtradarnas styrhytter i månader och åter månader i sträck. De äter, sover och spenderar sin fritid i sina bilar. Det europeiska transportfacket ETF kallar det här för modernt slaveri.

Styrhytten är hem för många långtradarchaufförer
Låglönechaufförerna lever i sina bilar Styrhytten är hem för många långtradarchaufförer Bild: Yle / Antti Lempiäinen låglönechaufförer

Även den finländska åkeribranschen och finländska chaufförers arbetsvillkor påverkas av konkurrensen från de billiga transportföretagen. En låglönechaufför tjänar kanske en tredjedel av vad en finländsk chaufför.

Här stannar Sverige – också i Finland

I Sverige har transportbranschen länge kämpat med priskriget från låglöneländerna och oseriösa företagare i transportbranschen. Protestaktionerna började också i Sverige och spred sig snabbt till Finland.

Lastbilar på Mannerheimvägen i Helsingfors.
Långtradardemonstration i Helsingfors Lastbilar på Mannerheimvägen i Helsingfors. Bild: Yle. lastbilar

I Sverige blev droppen som fick bägaren att rinna över när en makedonsk förare friades från brott efter att ha kört med falskt körkort.

Men protesterna gällde mycket mer än det. Det gällde dåliga arbetsförhållanden, det gällde prisdumpningen i branschen i stort, det gällde rädslan för det egna jobbet.

Men framförallt gällde det missnöjet med myndigheternas engagemang i transportbranschens problem.

Kabotage saboterar inhemska näringen

Utlandstrafiken är redan förlorad menar man inom branschen. Ett nyare problem är att även inom landet körs tranporter allt oftare av de billigare utländska långtradarchaufförerna.

Det här kallas kabotage. Trots att det är strängt reglerat i både inhemsk och i EU- lag hur mycket en utländsk långtradare får köra inrikestransporter i ett annat EU- land ökar mängden kabotage hela tiden.

EU tillåter alltså kabotage som tillfällig verksamhet. Tanken är att effektivera de internationella transporterna. När man kan köra transporter även inom ett annat EU- land kör de stora tunga bilarna aldrig tomma på vägarna.

På intresseorganisationen för vägtransportbranschen, SKAL är man inte övertygad om den motiveringen.

Iiro Lehtonen är vd för SKAL
Iiro Lehtonen vd på SKAL Iiro Lehtonen är vd för SKAL Bild: Yle / Antti Lempiäinen transportförbundet

- Vi ser det som att man här vill harmonisera transportbranschen enligt de billigaste ländernas prisnivå. Det snedvrider konkurrensen, säger Iiro Lehtonen på SKAL.

En långtradare registrerad i ett annat EU- land kan i samband med en utlandstransport köra tre inrikestransporter under en veckas tid i det andra EU- landet. Till exempel medan chauffören väntar på den återvändande lasten.

Problemet uppstår när tre transporter på en vecka - regeln överskrids. Då blir kabotage olagligt. Ett annat stort problem är chaufförens lön. En utländsk chaufför som kör inrikestransporter i ett annat EU- land skall få lön enligt det landets kollektivavtal.

Ari Lehtola är ombudsman på AKT
Ari Lehtola är ombudsman på AKT Ari Lehtola är ombudsman på AKT Bild: Yle / Antti Lempiäinen bil- och transportfacket

- Kabotage är snart sagt alltid olagligt eftersom chaufförerna inte betalas de löner de enligt finländska kollektivavtal borde ha rätt till, säger Ari Lehtola på transportfacket AKT.

Släpp vägarna fria

Den före detta trafikkommissionären estniska Siim Kallas ansågs dra grovt hemåt när han 2013 försökte sig på att helt fria kabotage inom EU.

Det försöket gick inte igenom efter massiva protester från bland andra det franska, holländska och nordiska transportföretagarnas förbund. Men frågan om att liberalisera transporterna inom EU lär komma upp på kommissionens agenda igen. Det är i linje med idén om den gemensamma inre marknaden.

- Men så länge lönenivåerna är så olika inom EU är det omöjligt att genomföra. Om lönerna i Polen och Finland vore lika kunde det här diskuteras. Men inte före det, säger Iiro Lehtonen på SKAL.

De nationella transportbranscherna följer vaksamt med kommissionens förehavanden i den här frågan. Det är tusentals jobb som står på spel inom transportbranscherna i flera av de gamla EU länderna.

- De stora länderna inom EU vill ha kvar sina nationella transportbranscher. Det är i sista hand en fråga om att trygga transporterna vid en eventuell kris, säger Iiro Lehtonen.

Länder vill försäkra sig om att transporterna fungerar också om låglönechaufförerna slutar köra.

Slavchaufförer i hela Europa

Under tiden fortsätter slaveriet i styrhytterna runtom i Europa. Våra varor transporteras billigt och snabbt, men priset de enskilda chaufförerna betalar är mycket högt.

Låglönechaufförerna har usla arbetsvillkor
Färden fortsätter ner till kontinenten Låglönechaufförerna har usla arbetsvillkor Bild: Yle / Antti Lempiäinen slavlöner

Europeiska transportfacket ETF har i många års tid utrett de utländska chaufförernas levnads- och arbetsförhållanden. Det har handlat om fotarbete i främsta hand. Personal från ETF och flera nationella transportfack har besökt långtradardepåer runt om i Europa och intervjuat hundratals chaufförer.

Det är en dyster bild som målas upp i Rapporten Modern slavery in modern Europe (på svenska ungefär Modernt slaveri i det moderna Europa). Cristina Tilling, politisk sekreterare vid EFT berättar om chaufförer som månad efter månad lever i en långtradares styrhytt.

Cristina Tilling är politisk sekreterare på ETF
Cristina Tilling är politisk sekreterare på ETF Cristina Tilling är politisk sekreterare på ETF Bild: YLE europeiska transportfacket

- Normalt är de ute på vägen i sex till nio månader. Under den tiden lever de i långtradaren. De äter där, de sover där både under arbetstid och när de har ledigt. Vi är vana vid att kunna bestämma över vår lediga tid själva, men de här männen kan inte det. De måste bo i sina långtradare också när de har ledigt. Så lever de, vecka efter vecka, månad efter månad.

De väljer livet på vägen och jobbet I Belgien eller Sverige och Finland för att lönen trots allt är bättre än den de skulle få hemma. Men egentligen har de inga alternativ och ingen förhandlingsmån gällande sin lön eller sina arbetsvillkor. Duger det inte finns det alltid en annan chaufför att ta till.

- Skurkarna är det som medvetet bryter mot reglerna när de har chaufförerna att köra för mycket kabotage med usla löner. Chaufförerna kör enligt de direktiv de får, de kan inte beskyllas för det här, säger Ari Lehtola på AKT.

Vinnare och förlorare

Det finns många förlorare i den här transportkarusellen. De utländska chaufförerna förlorar. De har små möjligheter att påverka sina arbetsvillkor och sin fritid.

Våra varor transporteras av chaufförer med usla arbetsvillkor
Låglönechaufförerna kan inte påverka sina jobb Våra varor transporteras av chaufförer med usla arbetsvillkor Bild: Yle / Antti Lempiäinen chaufförer

Hela den finländska transportbranschen, tillsammans med transportbranscher runtom i Europa, förlorar arbetstillfällen och företagare som går i konkurs.

Vinnarna är beställarna av de billiga transporterna, industrin och näringslivet.

Finland har den strängaste lagstiftningen när det gäller kabotage i hela EU. Det beror på paragrafen om beställarens ansvar som infördes i lagen om kommersiell godstrafik på våren 2013.

Det är beställarens ansvar att utreda att transportföretaget uppfyller sina skyldigheter som arbetsgivare. Är till exempel priset mycket lågt borde man misstänka att företaget inte betalar ordentliga löner.

- Förändringen måste komma från kunderna. De måste omfatta att lagen är sträng på den här punkten och att de har ett lagstadgat ansvar att kontrollera vissa saker. Det är inte längre endast en moralfråga, säger Iiro Lehtonen på SKAL.

Snart stannar Norden – igen

Nästa protestaktion för lika villkor på arbetsmarknaden ordnas i juni. Då skall långtradarkonvojer köra över hela norden på så många orter som möjligt. Den här gången hoppas långtradarbranschen på att även andra branscher deltar.

Så här skriver den löst sammansatta organisationen Här stannar Sverige på sin hemsida:

”Vi skall visa politiker i EU att arbetstagare i norden inte ställer upp på den moderna slavhandeln och kräver att EU tar sitt ansvar för att arbetstagare inom hela unionen får en dräglig tillvaro och rätten till ett socialt liv med sina nära och kära.”

På det europeiska transportfacket ETF säger Cristina Tilling att hon aldrig trodde att EU- kommissionen skulle se mellan fingrarna som den gör på den sociala dumpning som sker helt öppet i åkeribranschen just nu.

- Det är diskriminering enligt nationalitet. Ingen ville väl att det skulle bli så här i Europa? Vi trodde att europeiska medborgare var jämlika. Vi måste få ett stopp på den här sociala dumpningen, säger Tilling.

Spotlight i Yle Fem tisdag 26.5.2015 kl. 20.00.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle