Hoppa till huvudinnehåll

Somalier har mycket att ge finländarna

Eva Nilsson, Mubarak M. Yusuf och Niklas Saxen har skrivit rapporten Suomen somalit.
Eva Nilsson, Mubarak M. Yusuf och Niklas Saxén har skrivit rapporten Suomen somalit. Eva Nilsson, Mubarak M. Yusuf och Niklas Saxen har skrivit rapporten Suomen somalit. Bild: Ville Sutinen finländska somalier

Fördomen om att somalierna har kommit hit för att snylta på finländarnas välfärd lever kvar. Eva Nilsson, Mubarak M. Yusuf och Niklas Saxén har sammanställt en rapport om de finländska somaliernas vardag.

Idag vill de finländska somalierna gärna skaka av sig de missuppfattningar som har följt dem under alla år.

- Vi vill visa att vi har mycket att ge finländarna. Om finländarna tar till sig det bästa av vår livsstil och vi tar till oss det bästa av finländarnas livsstil - då får vi ett bättre samhälle, säger Yusuf M. Mubarak, en av författarna till rapporten Suomen Somalit.

En sak som Mubarak tycker att somalierna kunde lära finländarna är vikten av gemenskap.

- Vi hjälper alltid varandra. Vi bryr oss också om dem som finns utanför kärnfamiljen - gamla föräldrar, avlägsna släktingar, även våra grannar, säger Mubarak.

Kvinnoförtryck en vanlig myt

Somaliska kvinnor i Finland får allt som oftast höra att de måste vara förtryckta, eftersom de bär slöja.

- Det stämmer inte. Kvinnorna gör själva sitt val, och många väljer slöjan som ett uttryck för sin kultur och sin religion, säger Eva Nilsson, medförfattare till boken.

Enligt studeranden Najma Yusuf Mohamed är slöjan mer en religiös än en kulturell symbol.

- Slöjan är inte typisk för Somalia, utan typisk för islam, säger Mohamed som själv vill bära slöja.

- Jag får ofta förklara varför jag har slöjan, och visst har jag också ofta blivit kallad "rättipää" (på svenska ungefär trashuvud), säger Mohamed. Hon verkar ändå ta förolämpningarna med ro.

- Jag har mycket mer positiva än negativa erfarenheter här i Finland, säger hon.

Ett annat uttryck för kvinnoförtryck som förknippas med somalierna är traditionen med könsstympning.

- Förr var det vanligt i Somalia, idag är folk mer upplysta. Folk har börjat prata om sina erfarenheter, och det är fint, säger Mohamed.

Enligt Yusuf M. Mubarak är könsstympning inte längre något problem för de finländska somalierna.

- Det problemet är ur världen. Vi har diskuterat det i moskéerna, i våra föreningar, i familjerna, på de somaliska tv-kanalerna. Saken är inte längre tabu.

Diskriminerad minoritet

Boken Suomen somalit ger en heltäckande bild av somaliernas situation i Finland. Trots att mycket har blivit bättre är livet fortfarande fyllt av svårigheter.

- Somalierna i Finland hör till EU:s mest diskriminerade minoriteter, säger Eva Nilsson.

Följaktligen har många somalier inte en finländsk identitet, även om de har bott länge i Finland. Många identifierar sig snarare med andra somalier i förskingringen. Det finns somaliska minoriteter i många länder runtom i världen, och kontakterna till somalier i andra länder kan vara täta.

- Jag skulle kanske inte kalla mig finländare, utan snarare finländsk somalier, konstaterar Najma Yusuf Mohamed, som kom till Finland då hon var ett år gammal.

Som blivande läkare tror hon att hon kommer att tillbringa mycket tid utomlands i framtiden.

- Jag är intresserad av utvecklingssamarbete, och jag vill gärna dra mitt strå till stacken för att hjälpa Somalia, säger hon.

Läs också