Hoppa till huvudinnehåll

Frustration över gymnasierankingen

Bob Karlsson
Bob Karlsson Bild: Yle/ Christoffer Westerlund bob karlsson

Inom skolvärlden ger man inte mycket för den gymnasieranking som har presenterats i medierna de senaste dagarna. De bästa gymnasierna har rankats utgående från medeltalet i studentexamens fyra obligatoriska ämnen. Gymnasiet Lärkan i Helsingfors var bäst bland de svenska gymnasierna.

Bob Karlsson är svensk direktör vid Utbildningsstyrelsen. Han lägger inte mycket värde på rankinglistorna.

- Lite uppgiven blir man att de återkommer och verkar få allt mer medial publicitet, säger Karlsson. Det finns så många saker man bör beakta för att se hur en skola fungerar.

Inom utbildningssektorn har de årligen återkommande gymnasierankningarna väckt en del irritation. Det är ingen större konst att ligga högt i rankingen om man bara tar in elever med skyhöga medeltal, lyder kritiken. De gymnasier som tar in mer eller mindre vilka studerande som helst och gör studenter av dem, får inte det erkännande de skulle vara förtjänta av.

- Rankingarna blir ett självfödande system, säger Bob Karlsson. Ju fler som söker till ett visst gymnasium, desto högre medeltal krävs det för att komma in och desto bättre klarar sig sedan skolan i rankingen. Rankinglistorna påverkar tydligen ansökningsbeteendet och fungerar därför lite som en marknadsföringsgrej.

Finns inga bra saker med rankingarna?

- Resultaten är i sig viktiga för de som jobbar på skolan men själva placeringen tillför inte speciellt mycket. Det finns gymnasier som har tappat hundra placeringar på ett år och då handlar det inte om att skolan plötsligt skulle ha blivit så mycket sämre, säger Bob Karlsson på Utbildningsstyrelsen. Men i bästa fall kan det leda till en kvalitetsdiskussion bland de lokala beslutsfattarna. För nog finns förklaringar till varför skolorna placerar sig som det gör, om man bara bemödar sig att leta efter svaren.

Gymnasieranking är vilseledande

Enligt statens ekonomiska forskningscentral VATT är det vilseledande att ranka gymnasierna.

Heikki Pursiainen är specialforskare vid Statens eknomiska forskningscentral, VATT
Specialforskare Heikki Pursiainen Heikki Pursiainen är specialforskare vid Statens eknomiska forskningscentral, VATT Bild: Yle/Anna Savonius specialforskare heikki pursiainen

- Skillnaderna är för små för att det skall kännas vettigt att rangordna gymnasierna, sade specialforskare Heikki Pusiainen från VATT till Svenska Yle ifjol.

Pursiainen har forskat i gymnasierankingen mellan åren 2002-2013 och han säger att orsaken till att många stora gymnasier i huvudstadsregionen år efter år placerar sig i toppen beror på elevunderlaget.

Bob Karlsson är på samma linje.

- Utgångsläget är det avgörande. Har man goda vitsord från grundskolan så är förutsättningarna att klara gymnasiet bra.

Inte heller Nicholas Kujala, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS, gillar rankinglistorna som mätare för kunskap.

Hoppa över Twitterpostning

Svenska Yle kommer i sin rapportering kring gymnasierankingen också att jämföra resultatet med gymnasiets intagningsgränser.

Läs också:
Kolla hur gymnasierna klarade studentexamen
Ämne för ämne - så klarade sig gymnasierna

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt