Hoppa till huvudinnehåll

Jessica Stolzmann i prästernas Iran

Webbsatsning om Iran
Webbsatsning om Iran Bild: Grafik / Stina Tuominen jessica stolzmann i iran

Det är fredag förmiddag i Teheran och höjdpunkten för de konservativa i landet. Äldre män och kvinnor klädda i chador, som döljer allt annat utom ansiktet, går förbi oss med raska steg. En av männen närmar sig min tolk och säger att jag ska dölja mitt hår bättre.

En hårslinga har av misstag tittat fram under min huvudduk. Fastän det är tillåtet på de flesta ställen i Teheran att visa pannluggen och låta huvudduken halka ner på bakhuvudet så är det inte det utanför fredagsbönen. I Iran är kvinnorna enligt lag tvungna att bära huvudduk och lösa kläder som döljer kroppens former. Islam utgör grunden för lagstiftningen i landet.

Islam och politik kan inte skiljas åt i Iran. Företrädare från alla landets mäktigaste institutioner har kommit till fredagsbönen som hålls vid Teherans universitet den här fredagen. Det ska talas politik och bönen kommer att direktsändas i tv. Ingen mindre än väktarrådets ledare för ordet.

Här får de konservativa veta vad de ska tycka och tänka om de historiska tider som Iran genomgår. Iran sitter för tillfället i förhandlingar med bland annat USA om landets kärnenergiprogram.

Kvinnorna är åtskilda under fredagsbönen

Jag förpassas till kvinnosidan och kan höra men inte se bönen. Budskapet blir klart; Det går inte att lita på USA, dess mål är att förstöra Iran. Folkmassan svarar med att skrika död åt USA.

Det är svårt att tro att folket skriker död åt USA samtidigt som Iran sitter i förhandlingar med USA i Genève om landets kärnenergiprogram. En av de stora frågorna är om de konservativa verkligen stöder förhandlingarna.

iran, fredagsbön
iran, fredagsbön Bild: Yle/Jessica Stolzmann fredagsbön

Ny tidsanda?

Allmänt tror man att den högste andlige ledaren ayatollah Khamenei gör det. Utan hans stöd skulle de inte ha fortskridit så här långt. Inom juni väntas ett avtal vara klart.

Den högsta ledaren har också tillåtit folket välja den sittande reformvänlige presidenten som inlett förhandlingarna. Det var sannolikt nödvändigt för att den islamiska republiken Iran ska överleva. Missnöjet har varit stort bland folket. Sanktionerna har fört landet i en ekonomisk kris.

iran
iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann iran

Sedan den reformvänlige presidenten Hassan Rouhani valdes till president för två år sedan har han gett iranierna nytt hopp. Iranierna är på bättre humör än på länge. Många var missnöjda med den förre konservative presidenten Mahmoud Ahmadinejad. Det var deprimerande tider för många iranier och vardagen förgylldes endast av skämten om honom.

En man i fyrtioårsåldern i de rikare stadsdelarna i norra Teheran berättar att iranierna ännu också berättar vitsar om Ahmadinejad. Men om Rouhani finns det inte många vitsar.

iran, kvinnor
Kvinnor är tvungna att bära huvudduk men ändå får lite hår synas iran, kvinnor Bild: Yle/Jessica Stolzmann iran

Många i Iran säger att de tycker att Rouhani är bra. Han har inlett seriösa förhandlingar om Irans kärnvapenprogram. Han är aktiv på Twitter även om Twitter är förbjuden i Iran. Han har till och med skakat hand med USA:s president, Barack Obama.

Majoriteten av iranierna, 70 miljoner av 80 miljoner är reformvänliga. Den uppskattningen ger en professor vid Teherans universitet. Endast tjugo procent av befolkningen stöder de islamiska institutionerna i landet. Ändå är det de konservativa i landet som har makten.

Iran har ett mycket komplicerat politiskt system vilket framgår ur grafiken nedan.

Grafik om Irans politiska system
Grafik om Irans politiska system Bild: Grafik / Stina Tuominen stattskick

Landets högsta ledare är sedan 1989 Ali Khamenei som tog över titeln efter att den iranska revolutionens huvudperson ayatolla Khomeini avlidit. Den högsta ledaren är i praktiken vald på livstid och har nästintill oinskränkt makt och utses inte i allmänna val. Han styr över Irans politiska riktning och dess krigsmakt, media och domstolsväsendet.

Men presidentens makt är begränsad. Han måste anpassa sig efter de religiösa ledarna. De miljontals reformvänliga iranierna som hade hoppats på större förändringar i samhället får ha tålamod. Men ett hävande av sanktionerna kan vara ett steg i rätt riktning.

Jessica Stolzmann i Iran i maj 2015
Jessica Stolzmann utanför Teherans Universitet där fredagsbönen hölls förra veckan Jessica Stolzmann i Iran i maj 2015 Bild: Yle stolzmann

Svenska Yle i Iran

Yle reste till Iran för att ta reda på vilket slags land det är frågan om. Om allt går vägen, kommer Iran att gå mot öppnare tider i sommar.

Till exempel kreditkort fungerar inte i Iran på grund av omvärldens tuffa sanktioner. Men om USA och Iran kommer överens om landets kärnprogram i sommar förändras mycket. Då vill också finländska företag investera i Iran.

I en serie på fyra delar tar vi reda på om de vanliga fördomarna om Iran är sanna.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes