Hoppa till huvudinnehåll

Arbetslösa beskattas onödigt hårt

De arbetssökande som lyfter det lägsta utkomstskyddet klarar sig sällan utan utkomststöd. En stor orsak är att arbetslösa alltid betalar 20 procent i skatt på det stöd de får.

Yvonne Kela har varit utan jobb sedan år 2011. Hon får precis som andra långtidsarbetslösa ett arbetsmarknadsstöd på närmare 33 euro per dag, fem dagar i veckan.

Yvonne Kela
Yvonne Kela Yvonne Kela Bild: Yle/Minna Almark yvonne kela,Ekenäs
På den här summan betalar hon 20 procent skatt.

- Det är ju helt sjukt, det finns ju ingenting klokt i det där, säger hon Jag ser inte idén i att betala så här mycket skatt och jag fattar inte vem som har kommit på det.

Yvonne Kela deltar också i rehabiliterande arbetsverksamhet och för det får hon nio euro tre dagar i veckan. Det här bidraget är skattefritt.

Mera skatt för mindre summa

Gun-Maj Granroth har varit arbetssökande sedan hösten 2013.

- Jag betalade 13 procent i skatt när jag arbetade och nu ska jag betala 20 procent för en summa som är mycket mindre, säger hon. Det är helt åt skogen.

Arbete ska löna sig

Både grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet är närmare 33 euro per vardag. Månadsinkomsten blir ungefär 650 euro och från den summan betalar de arbetssökande 20 procent i skatt.

För en lön i samma storleksklass skulle skattesatsen vara en procent.

Bakom den hårda beskattningen av de arbetssökande ligger ett politiskt beslut som vill understryka att det ska löna sig att arbeta. Därför är det inte möjligt att göra samma avdrag på arbetsmarknadsstödet som på löneinkomster, vilket leder till att 20 procent alltid dras av som förskottsinnehållning på också på det lägsta utkomstskyddet för arbetslösa.

Arbetslösa bestraffas hårt

- Men det finns ju inte arbete åt alla, påpekar Yvonne Kela. Det känns som en väldigt hård bestraffning att vi måste betala så här hög skatt. Man känner sig ju redan som en andra klassens medborgare när man är arbetslös och den här typens påtramp gör det ännu värre.

Gun-Maj Granroth
Gun-Maj Granroth Gun-Maj Granroth Bild: Yle/Minna Almark gun-maj granroth
För Gun-Maj Granroths del innebär det här att hon måste vända på slantarna extra mycket.

- Räkningarna måste ju betalas, så jag får spara in på maten, säger hon. Man köper inte biff varje dag, utan det blir nog soppa som man äter av många dagar.

Få klarar sig utan utkomststöd

- Den höga skatten innebär att jag måste söka utkomststöd, säger Yvonne Kela. Jag skulle annars säkert klara mig på arbetsmarknadsstödet och bostadsbidraget och slippa gå till den där tredje luckan.

Ungefär 230 000 människor får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning i Finland. De som inte har någon annan som försörjer en eller som är bostadslösa lyfter nästan alltid också utkomststöd för att klara sig.

Socialombudsman Birgitta Gran
Birgitta Gran Socialombudsman Birgitta Gran Bild: Yle/Minna Almark socialombudsman
Birgitta Gran är socialombudsman i Västnyland och hon tycker att det nuvarande systemet varken gynnar staten eller dem som lever på de lägsta arbetslöshetsstöden.

- Det innebär en massa extra krångel både för dem som måste söka utkomststöd och för systemet som måste behandla samma mänskors samma behov på flera olika sätt.

Slopa skatten

Enligt Birgitta Gran skulle det vara vettigt att slopa beskattningen av de lägsta stöden åt dem som inte har arbete.

- På det sättet kunde de klara sig lite bättre och skulle inte nödvändigtvis behöva söka utkomststöd. Var och en förstår ju att man inte lever flott på så små inkomster.

Artikeln har uppdaterats 27.5 klockan 12:54. I texten benämndes rehabiliterande arbetsverksamhet felaktigt som sysselsättningsfrämjande åtgärd. Ersättningen för arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte är nio euro per dag och är skattefri.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland