Hoppa till huvudinnehåll

Veckans Sibbe: Finlandia i alla (o)möjliga versioner

Joan Baez med akustisk gitarr
Joan Baez med akustisk gitarr Joan Baez med akustisk gitarr folksångerska,singer-songwriters

"Den är inte avsedd att sjungas", klagade Sibelius. "Den har ju gjorts för orkester. Men om världen vill sjunga, kan det inte hjälpas."

Finlandia är Jean Sibelius största hit. I över 100 år har stycket spelats, sjungits och älskats av otaliga artister över hela världen. Tondikten som skrevs för orkester har blivit fredssång, körhymn, andlig sång, filmmusik, progressiv rock och allt man kan tänka sig.


Många namn

Från början hette stycket Finland uppvaknar och var en del av den musik som Jean Sibelius skrev för Pressens Dagar, en välgörenhetstillställning på Svenska Teatern den 4 november 1899. Man ville samla in medel till journalisternas pensionsfond. Men alla visste den verkliga orsaken. Kulturfolket ville stöda yttrandefriheten som hade begränsats under generalguvernör Bobrikovs tid.

Finland uppvaknar fick många namn under de första åren och då den spelades under turnén till världsutställningen i Paris år 1900 hette stycket både Vaterland och La Patrie. Kanske man inte ville reta upp ryssarna.

Som sång och i filmer

Hymnen i mitten av den nio minuter långa tondikten har blivit mest känd och spelad. Först på 1930-talet fick den text och blev sjungen. Den version som sjungs i dag har en text av V.A.Koskenniemi. Till svenska har den översatts av Joel Rundt.

Finlandia i sin originalversion är för alltid intimt förknippad med Edvin Laines filmatisering av Väniö Linnas ”Okänd soldat”. Den förekommer också i Renny Harlins film ”Die Hard II” och i Mika Kaurismäkis ”Arvottomat” (De värdelösa). Det arrangemanget gjordes av Anssi Tikanmäki:


Då Finland vann VM i ishockey 2011 sjöng Sakari Kuosmanen Finlandia inför ett jublande folkhav på Salutorget i Helsingfors den 16 maj:


Joan Baez var en del av proteströrelsen på 1960-talet och hon gjorde Finlandia till en fredssång, This is my song


Jazzpianisten Iiro Rantalas version:


Sist men inte minst: originalet. Radions symfoniorkester under ledning av Jukka-Pekka Saraste på Musikhusets öppningskonsert i Helsingfors 2011:


"Hvarföre anslår denna tondikt? Antagligen på grund af dess ”plen air” stil. Den är faktiskt uppbyggd på allenast undfångna temata. Ren inspiration!", skrev Sibelius i sin dagbok 1911.

Under årens lopp har det höjts många röster för att ge Finlandiahymnen status som vårt lands nationalsång.

Noterna till Sibelius Finlandia tryckt på silkestyg
Finlandia på silkestyg Noterna till Sibelius Finlandia tryckt på silkestyg Bild: Yle/Bertil Blom pianonoter

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje