Hoppa till huvudinnehåll

Estland och Finland samsas om gas

Ett glittrande hav med mörka stränder.
Vattnet kommer att grumlas en tid i Ingå skärgård. Ett glittrande hav med mörka stränder. Bild: Yle/Malin Karlberg ingå skärgård,Ingå,Skärgård,Västnyland,vatten,hav

Ett gasrör mellan Ingå och och Paldiski har endast en tillfällig påverkan på miljön. Den slutsatsen visar miljöutredningen för projektet Balticconnector som ska sammanföra den finländska och estniska gasmarknaden. Men en del Ingåbor är skeptiska.

Ett tjugotal Ingåbor samlades på onsdag kväll på Wilhelmsdal i Ingå centrum för att höra mer om projektet med det naturgasrör mellan Finland och Estland som ska gå ut från Fjusö i Ingå och vidare till Paldiski i Estland.

Fjusö är samma ställe där också LNG-terminalen planeras. Också Rudus har stora planer i närheten.

Gasrörsprojektet heter Balticconnector och förbinder de finländska och estniska gasmarknaderna med varandra.

I Finland är det Gasum som håller i trådarna. Det estniska gasbolaget har nyss bytt namn till Elering Gaas As, så nyligen att alla papper som delades ut på informationstillfället i Ingå hade det gamla namnet EG Vörguteenus maagaas.

Det finns två laternativa sträckningar för gasröret.
Det finns två alternativa sträckningar för gasröret, i MKB-beskrivningen pekar flera saker på att den som ligger mer söderut är bättre. Det finns två laternativa sträckningar för gasröret. Bild: Gasum baltticconnector

Gas åt båda hållen

Gasen ska strömma åt båda hållen så att gas kan transporteras från Finland till den baltiska marknaden och tvärtom. Ledningen planeras bli 80 kilometer lång till havs. Sedan ska ytterligare 20 kilometer dras på land i Ingå och Sjundeå. I Sjundeå kopplas sedan naturgasledningen ihop med Finlands övriga naturgasnät.

Man har redan tidigare utrett andra alternativ för gasröret och var det kunde ledas in till land. Bland alternativen har funnits Sjövik i Kyrkslätt, Kopparnäs i Ingå och Nordsjö i Helsingfors, men nu har man alltså gått in för att gå vidare med alternativet Fjusö i Ingå.

Förutom en gasledning ska det byggas en så kallad kompressorstation i båda ändorna. Det är ett ställe där gasen pressas ihop och på det viset ökas trycket i ledningarna. På det här sättet kan man transportera mera gas.

Då det gäller röret som ska placeras i marken i Ingå och Sjundeå så finns ännu ingen miljöutredning färdig.

- Det här är lite besvärligt, miljökonsekvensbedömningen (MKB) för Ingå-Sjundeå-röret är kopplad med den bedömning som görs för LNG-terminalen. Men grundplaneringen är gjord. Så vad den MKB-beskrivningen visar klarnar först i höst, säger Lauri Erävuori, miljöansvarig på Gasum.

Liten påverkan på miljön

För att kunna lägga ner röret måste havsbottnen först jämnas ut, vilket betyder en del sprängningsarbete.

Gasledningens miljökonsekvensbeskrivning har nyss blivit färdig och resultaten av den presenterades på infokvällen.

Enligt den tar miljön endast lite skada av att ett gasrör läggs ner på havsbottnen och används i 50 år. Mest påverkan har gasrörsprojektet på miljön i den inre skärgården, men enligt Pöyry som utrett miljöfrågorna så är det främst frågan om kortvariga effekter. Fisket ser ändå ut att kunna påverkas en del.

En karta som visar hur gasröret ska gå från Estland till Finland.
Gasums bild på hur röret placeras mellan Finland och Estland. En karta som visar hur gasröret ska gå från Estland till Finland. paldiski,Balticconnector,Västnyland,kartor,Hangö

Bland annat grumlas vattnet då stora områden muddras.

- Men redan efter ett par veckor är vattnet mycket klarare, försäkrar Terhi Rautamäki från Pöyry som är MKB-projektchef som säger att man också följt med exempelvis projektet Nordstream.

Ersättningar utlovas om något skadas

Ingåborna ställer sig ändå frågande till flera saker då det gäller gasprojektet.

- Vad är det där för röd fläck på kartan, frågar Jorma Viita i publiken. Där ligger ju min brygga säger han och ser lite förbryllad ut då gasröret ska strax utanför Viitas tomt.

De projektansvariga försäkrar att de effekter som nu visas på kartorna bara är korvariga. Mannen får också veta att hans stuga och tomt ska granskas före och sedan efteråt så det går att jämföra eventuella skador, exempelvis i samband med sprängningar. Om något skadats så ersätts ägaren.

Han äger tre tomter mindre än 100 meter från det ställe där gasledningen ska dras. Marken kommer inte att inlösas, får han veta. Sådana här projekt får genomföras utan att staten äger marken, precis som då elledningar eller avlopp dras i skärgården.

Ett tjugotal Ingåbor samlades för att höra mer om gasrörsprojektet Balticconnector.
Ett tjugotal Ingåbor samlades i Wilhelmsdal. Ett tjugotal Ingåbor samlades för att höra mer om gasrörsprojektet Balticconnector. Bild: Yle/Tove Virta balticconnector

Jag är nog lite rädd för att jag inte kommer till och från stugan då det byggs, nu är jag där 7 månader om året, säger Viita som inte tror det blir några negativa långtidseffekter av röret.

Han tycker ändå att de tre stora projekten som ska genomföras på samma område borde ses som en helhet i en MKB-beskrivning.

- Den gemensamma påverkan som olika projekt har utreds inte alls. Förutom Balticconnectors gasrör så handlar det ju också om LNG-terminalen och Rudus utvidgning. Den påverkan blir nog mer än tre gånger så stor.

Gasrörsbygge mitt i livlig skärgård

Det finns två alternativa dragningar för den sista biten in genom Ingå skärgård. Sträckan som går längre söderut påpekas i flera fall i MKB-beskrivningen vara bättre för miljön.

Gasum räknar med att det tar ungefär ett år att jämna ut havsbottnen, medan det sedan tar betydligt kortare tid att lägga ner röret. Däremot måste det finnas en skyddszon på tre kilometer runt det fartyg som lägger ner röret.

- Hur ska man då kunna röra sig i skärgården? undrar en herreman i publiken. Sommartid är det ju trafik i Ingå skärgård som på Mannerheimvägen i Helsingfors.

Gasum och Pöyry försäkrar att man informerar ordentligt och har båtar ute till havs som sköter om det här.

En Ingåbo är kritisk till MKB-beskrivningen och påpekar att det är en subjektiv bedömning om vad som exempelvis är "liten påverkan" på verkan på naturen.

Enligt MKB-beskrivningen har försvarsmakten inte något att invända till gasprojektet.

En större helhet av europeisk gas

Målet med Balticconnector är att förbättra den lokala tillgången och leveranssäkerheten av naturgas och öka tillförlitligheten av gasdistribution i Finland och de baltiska länderna.

Gasledningsprojektet stöds av EU inom ramen för CEF-programmet som strävar till att föra samman EU:s energimarknader.

Gasröret som ska gå från Ingå till Sjundeå.
Gasröret fortsätter från havet genom Ingå till Sjundeå. Gasröret som ska gå från Ingå till Sjundeå. balticconnector

I Baltikum jobbar man samtidigt med projektet Finngulf LNG som tillsammans med Balticconnector är två europeiska projekt som båda måste genomföras för att Europa ska kunna dra nytta av fördelarna.

LNG-terminal till Finland eller inte?

Under infokvällen verkar det allt klarare att Ingå utkristalliserats som området dit också LNG-terminalen kommer eftersom gasrörsprojektet och LNG-terminalens behov stöder varandra. Exempelvis kunde man göra gemensam muddring och på det sättet spara pengar och miljö.

Ändå säger Timo Kallio som är projektchef på Gasum att det inte ens är klart om Finland får LNG-terminalen.

- Det är inte ens bestämt om terminalen ska komma till Finland eller Estland, säger Kallio överraskande på invånarkvällen.

Det här var nämligen inte alls vad statsminister Alexander Stubb sade i höstas då han gick ut med att det är Finland som får terminalen och att Ingå är det starkaste alternativet som placeringsort i Finland. Estland får en mindre terminal. Det var också då bestämt att gasledningen ska stå färdig 2019.

Båda söker stöd från EU så ser vi hur det går, säger Kallio.

Om EU finansierar två terminaler är ändå oklart. I Finland finns också Borgå fortfarande med som ett alternativ till Ingå.

Gasröret ska tas i bruk 2021

Hösten 2015 ska en grundplanering göras och så är Gasum beredd att fatta ett investeringsbeslut våren 2018. Byggandet ska ske mellan 2018-2020. Röret tas sedan i användning år 2021. En LNG-terminal skulle byggas något år senare.

Också på den estniska sidan försöker man hålla samma tidtabell som i Finland, trots att man i alla fall just nu ligger lite efter.

Den eventuella LNG-terminalen skulle i stort sett följa den här tidtabellen med en liten fördröjning.

För att kunna gå vidare med gasrörsprojektet behövs nu ett viktigt vattenlov som Regionförvaltningsverket ger.

- Det är loven som styr möjligheten att projektet framskrider, säger NTM-centralens Leena Eerola.

Gasums bild över den planerade sträckningen för Ingå-Sjundeå-röret.
Gasums sida: Den kompletta miljökonsekvensbedömningen

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland