Hoppa till huvudinnehåll

Kustbanans öde klarnar under regeringsperioden

Intercity-tåg på Karis järnvägsstation.
Ska Trafikverket satsa pengar på nya skenor för kustbanan eller inte? Svaret torde klarna under nästa regeringsperiod. Intercity-tåg på Karis järnvägsstation. Bild: YLE/Tove Virta intercity

Sannfinländarnas partisekreterare Riikka Slunga-Poutsalo från Lojo säger att det finns många saker som kan gynna Västnyland i regeringsprogrammet. Hon lovar själv lobba för regionala vägprojekt.

Slunga-Poutsalo har intensiva veckor av regeringsförhandlingar bakom sig.

- Det har varit jobb 24 timmar i dygnet 7 dagar i veckan kring svåra och jobbiga saker. Ett tungt, men ljust projekt.

Sannfinländaren Riikka Slunga-Puotsalo
Riikka Slunga-Poutsalo. Sannfinländaren Riikka Slunga-Puotsalo Bild: YLE / Börje Broberg riikka

Tågbanor och vägar

Slunga-Poutsalo säger att Västnyland har goda chanser att få av de 600 miljoner euro regeringen vill satsa i vägnätet.

- Jag är optimistisk om att vi kan få pengar för järnvägen, men också för vägnätet.

I Lojo drömmer staden om att få en snabb lösning på korsningen mellan riksväg 25 och Tynnismalmen där trafiken grötar till sig ordentligt under rusningstid.

- Läget är katastrofalt, säger Slunga-Poutsalo.

Hon påpekar att hela regionen är beroende av riksväg 25.

Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan ligger också högt på prioriteringslistan.

En järnvägsräls.
Hangö-Hyvingebanan behöver elektricitet. En järnvägsräls. Bild: Yle/Petra Thilman Räls,hangötågbana

Snabba tågbanan får vänta

Många Lojobor drömmer om en snabb tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo via Lojo. Samtidigt håller kustbanan på att falla i bitar.

Slunga-Poutsalo säger att en snabb tågbana till Åbo får vänta eftersom för få spår mellan Alberga och Esbo sätter stopp för de planerna just nu.

- Den snabba tågbanan kommer knappast att ens utvecklas till en tanke under den här regeringsperioden.

Däremot måste det nu fattas beslut om hur mycket man ska satsa på kustbanan. De satsningarna ska vägas mot satsningarna på en ny tågbana via Lojo till Åbo.

- Många Lojobor vill ha banan, men det finns samtidigt många mindre stumpar järnväg runt om i Finland som borde elektrifieras. De är satsningar som gynnar industrin och jobben, men som var för sig inte är särskilt dyra. Det är frågan om svåra prioriteringar.

Riikka Slunga-Poutsalo lovar bevaka de västnyländska intressena trots att hon är hela partiets partisekreterare.

- Jag tror att nästa ordförande för riksdagens kommunikationsutskott kommer från Sannfinländarna. Då har jag ett bra läge att lobba för västnyländska projekt, inom ramen för vad som är förnuftigt så klart.

Mindre pengar för kollektivtrafiken

Den nya regeringen ska också skära ner i stödet för kollektivtrafiken med 15 miljoner euro.

Till trafik som subventioneras med statliga medel hör Y-tågen mellan Karis och Helsingfors.

Framtiden för tågen klarnar senare i år, men Slunga-Poutsalo säger att inga detaljer ännu har lagts på bordet.

- Det är för tidigt att säga något. Jag skulle tro att trafikmängden från Karis är tillräckligt stor, men ingenting är beslutat ännu.

Y-tåget går mellan Karis och Helsingfors
Mindre pengar till kollektivtrafiken kan få konsekvenser för Y-tågen som finansieras av staten. Också persontrafiken på Hangöbanan stöds av staten. Y-tåget går mellan Karis och Helsingfors Bild: YLE/Helena Rosenblad y-tåg

Slunga-Poutsalo medger ändå att busstrafiken i regionen kan drabbas.

- Det är möjligt. Samtidigt är busstrafiken öppen för konkurrens och det finns nya entreprenörer så tror jag nog det finns möjligheter. Det är nog viktigt att man ska kunna röra sig också utan bil.

Hon säger att konsekvenserna av regeringens strategiska beslut kommer att klarna inom den närmaste månaden när regeringen kommer igång med sitt arbete på allvar.

Svenskan

I regeringsprogrammet står det väldigt lite om svenskan. Riikka Slunga-Poutsalo lyfter själv fram försöket med frivillig undervisning i svenska på en del orter.

På frågan om hur regeringen kan tänkas resonera kring tvåspråkighet och till exempel en stad som Lojo som är frivilligt tvåspråkig, säger Slunga-Poutsalo att ärendet kan bli aktuellt då man ser över statsandelarna som betalas till kommunerna.

- Till exempel vi i Lojo får 1,5 miljoner euro i statsstöd för svenskan då vi bara behöver 0,5 miljoner. Det är ju ett tokigt läge, säger hon.

Svenska och tvåspråkighet kanske inte väger så tungt i framtiden när det delas ut statliga pengar till kommunerna. Men den frågan är ännu helt öppen, säger Slunga-Poutsalo. Bild: yle/Petra Thilman gatuskylt i lojo

Det betyder att staten kanske omprövar betydelsen av språk då man fastställer grunderna för statsstöd, säger Slunga-Poutsalo.

Nya möjligheter

Trots att regeringens sparåtgärder stramar åt bildningen vill Slunga-Poutsalo ändå understryka att det med det dåliga också kommer goda saker.

- Utbildningen i regeringsprogrammet är en kombination av svåra och glada saker.

Slunga-Poutsalo lyfter bland annat fram digitaliseringen i skolorna och satsningar på att få unga ut i arbetslivet.

- Vi ökar på gruppstorleken, men ökar samtidigt på antalet assistenter i skolorna.

Hon säger också att då staten ger kommunerna mera frihet att bestämma över saker själva kan kommunerna välja hur de prioriterar sina pengar.

Dessutom sparar kommunerna pengar då en hel del tvång avskaffas liksom olika bestämmelser.

- Kommunerna beslutar själva om sina värderingar.

Lojo kan prova något nytt

Lojo står inför en stor reform av servicenätet där också skolor finns med på slaktlistan.

Men Slunga-Poutsalo hävdar att man inte alls behöver stänga sina byskolor trots att staten skär ner pengar till utbildningen.

- Små byar och skolor kunde bli Lojos trumf. Lojo kunde fungera som en provkommun för ett nytt tankesätt. Regeringsprogrammet ger en signal om att kommunerna kan vara olika. Kommunen bestämmer själv hurudan man vill vara.

Slunga-Poutsalo är särskilt nöjd med att kommunerna får större frihet i det nya regeringsprogrammet och att en hel del tvång ska avregleras.

- Några krav om kommunstorlek ska inte finnas med i kommunstrukturlagen. Det betyder att man kan man glömma en massa jobbiga fusionsutredningar och gräl om vem som ska höra till metropolområdet.

Vårdreformen

Det är bra att Nyland ser ut att bli ett av de nya social- och hälsovårdsområdena i framtiden, säger Slunga-Poutsalo.

Eftersom vårdreformen har stötts och blötts finns det en grund att bygga på och det betyder att reformen säkert blir av rätt snart.

Hon tycker också det är bra att det kommer att finnas maximalt 19 vårdområden i Finland.

Vården ska organiseras så att det finns ett beslutandeorgan som invånarna i kommunerna har valt.

Positiv överraskning

För Sannfinländarna har det varit en helt ny upplevelse att få delta i regeringsförhandlingarna. Slunga-Poutsalo säger att det har varit en annorlunda process än vad hon hade tänkt sig.

- Vi är ju vana vid mycket detaljerade regeringsförhandlingar, sektorsvis. Den här gången jobbade man på ett annat sätt med ett strategiskt program. Men det var en mycket positiv upplevelse.

Slunga-Poutsalo säger att det aldrig kändes hopplöst, men det är klart att det var en utmaning att sammanjämka tre olika viljor.

- Men det var säkert enklare att göra det med bara tre partier än med fem eller sex partier.

Själva regeringsprogrammet är hon nöjd med.

- Jag är hoppfull. Det finns en röd tråd i programmet som förhoppningsvis leder till att vi vänder skutan Finland mot en bättre framtid.

Regeringsprogrammet innehåller sparåtgärder och svåra beslut, men de är nödvändiga säger Slunga-Poutsalo.

- Mitt i allt det svåra finns också tankar om hur vi gör allting bättre i framtiden, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland