Hoppa till huvudinnehåll

Jessica Stolzmann i kvinnornas Iran

Jessicas webbsatsning i Iran
Jessicas webbsatsning i Iran Bild: Grafik / Stina Tuominen iran

Redan på flyget då vi närmar oss flygplatsen i Teheran börjar kvinnorna på planet plocka fram sina sjalar. Med vana tag sveper de omsorgfullt in sitt hår i duken.

Enligt lag måste kvinnor täcka håret i Iran, men reglerna är inte särskilt strikta.

Kvinnan i raden framför mig låter huvudduken halka långt ner på bakhuvudet. Tills slut klär hon på sig en jacka som täcker de åtsittande jeansen och den kortärmade skjortan.

På fotografier från Iran ser man ofta kvinnor klädda i helsvarta plagg som täcker hela kroppen förutom ansiktet. Plagget kallas för chador och betyder tält på persiska. Chadoren är populär i Iran, men inte obligatorisk.

iran
Chador är ett populärt klädesplagg i Iran. iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann iran

Det som lagen föreskriver är att kvinnorna måste klä sig anspråkslöst. Förutom huvudduk måste de bära en ankellång eller en knälång kappa samt långbyxor.
Följer man inte reglerna kan man straffas till böter eller fängelse.

Jessicas webbsatsning i Iran
Jessicas webbsatsning i Iran Bild: Grafik / Stina Tuominen klädsel

Huvudduken är det minsta problemet

Parkerna i norra Teheran är iraniernas vardagrum. Folk samlas här för picknick med vänner. Några studerande fotograferar varandra. De flesta kvinnor är omsorgsfullt sminkade och bär vackra kläder.

På flera av parkbänkarna sitter unga par och håller varandra i handen. Huvudduken har halkat ända ner på axlarna.

En ung kvinna som inte vill säga sitt namn berättar att hon och hennes pojkvän tidigare i dag blev stannade av sedlighetspolisen. Polisen bad henne täcka sitt hår bättre.

iran
Parkerna i Teheran fungerar som vardagsrum. iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann iran

Det är vanligt att få en tillsägelse, säger hon. Hon har ändå aldrig hört om någon som har blivit bestraffad för att ha varit oanständigt klädd. Andra regler skulle hon inte våga tumma på.

- Vi skulle aldrig kyssas på ett offentligt ställe. Man får hålla varandra i händerna, men inte mer än så. Att dansa är också förbjudet.


Hemma behöver de iranska kvinnorna inte bära huvudduk. Då de umgås med sin närmaste familj som far, make, son och bror får de klä sig hur de vill. Men ringer det på dörren måste de täcka håret och kroppen.

Huvudduken och klädreglerna är ändå det minsta problemet för kvinnorna i Iran. Det säger Samar, som jag träffar i de lite fattigare kvarteren i södra Teheran. Hon är klädd i en lång färggrann tunika och svart huvudduk. Hon lyfter på de trendiga solglasögen och säger att hon inte skulle vilja klä sig som kvinnorna i västvärlden.

iran
Samar utanför sitt hus i södra Teheran. iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann iran

- Det här passar oss. Och man kan lite tänja på reglerna, skrattar hon och visar att tunikans ärmar inte når riktigt fram till handleden.

- Vårt problem är att vi inte har samma rättigheter som männen i Iran.

Samar syftar på sharialagarna enligt vilka kvinnor och män inte är lika värda.

En kvinnas vittnesmål i domstolen är värd hälften av en mans. Om någon skadar eller dödar en kvinna är straffet hälften mildare än om man skadat eller dödat en man.

Kvinnor kan söka om skilsmässa men det är besvärligt, de har inte samma rättigheter som mannen. Sexuellt umgänge utanför äktenskapet straffas med piskrapp. Om en kvinna är otrogen kan hon stenas till döds. Det samma gäller inte mannen.

Iranierna förklarar att shariadomarna är olika för kvinnor och män eftersom kvinnor och män har olika roller i det iranska samhället. Männen ansvarar för att försörja familjen medan kvinnorna ska ta hand om familjen och hemmet.

För tillfället förbereds dessutom ytterligare en lag som oroar många kvinnor i Iran. Ett lagförslag som förbjuder sterilisering behandlas som bäst av myndigheterna. Sterilisering är ett av de vanligaste sätten att skydda sig mot oönskade graviditeter i Iran. Myndigheterna vill dessutom förbjuda reklam av andra preventivmedel.

Amnesty International har kritiserat Iran för att göra kvinnor till barnalstrande maskiner och frånta deras rätt att själva fatta beslut om sina kroppar och liv.

iran
Ungdomar träffas i parken. iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann iran

Högutbildade kvinnor vill ha frihet

Kvinnan i parken vill inte gifta sig. Hon är oroad för sin frihet. Nu är det hennes pappa som rår över henne men om hon gifter sig blir det hennes man som bestämmer över henne. Hon skulle helst flytta utomlands.

Många iranska kvinnor drömmer om en karriär utanför hemmet men efter studierna förväntas kvinnan stanna hemma och sköta om familjen. De iranska kvinnorna är högutbildade. 60 procent av alla studerande vid universitetet är kvinnor.

Myndigheterna förbjöd feministisk damtidning

På tidningsredaktionen som ger ut Zanan-e Emrouz (Dagens kvinnor) är stämningen dämpad. Shahla Sherkat som är chefredaktör sitter i sitt arbetsrum och förbereder sig för att försvara sig i rätten. För en månad sedan förbjöds tidningen av myndigheterna.

- Vi skrev en artikel om samboförhållanden, så kallade White Marriage. Det är en växande trend i Iran att unga vill bo tillsammans utan att gifta sig. Vi intervjuade några av dem anonymt. De berättade om för- och nackdelar med samboförhållanden.

shahla sherkat, iran
Shahla Sherkat är välkänd i Iran. shahla sherkat, iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann shahla sherkat

Sherkat visar tidningen som är från ifjol. På pärmen kan man se en man och en kvinna fotograferade bakifrån då de promenerar sida vid sida med matkassar i händerna.

- De förbjöd tidningen för att vi enligt dem gjorde reklam för dylika förhållanden. De beskyllde oss för att uppmana ungdomarna att följa trenden, säger Shahla Sherkat

Shahla Sherkat är välkänd i Iran. Hon är grundaren till den första tidningen riktad till kvinnor efter den iranska revolutionen 1979. Tidningen som hette Zanan (Kvinnor) publicerades i 16 år tills den stängdes under Mahmoud Ahmadinejads tid vid makten år 2008.

iran
Tidningen Zanan-e Emrouz. iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann iran

Sherkat har varit tvungen att försvara sin journalistik i rätten flera gånger tidigare. År 2001 dömdes hon till fyra månaders fängelsestraff för anti-islamiska aktiviteter.

- I Iran är det inte lagstiftningen som är det största problemet utan kulturen. Kvinnor och män accepterar reglerna om att kvinnan är mindre värd och måste ha en förmyndare. Det är det största problemet, säger Sherkat

Shala Sherkat hoppas få publicera sin tidning igen. Det är hennes sätt att påverka. Hon vill förändra kulturen och attityden gentemot kvinnorna i landet.

Jessica Stolzmann i Iran.
Jessica Stolzmann i Iran. Jessica Stolzmann i Iran. Bild: Yle/Jessica Stolzmann jessica stolzmann

Svenska Yle i Iran

Yle reste till Iran för att ta reda på vilket slags land det är frågan om. Om allt går vägen, kommer Iran att gå mot öppnare tider i sommar.

Till exempel kreditkort fungerar inte i Iran på grund av omvärldens tuffa sanktioner. Men om USA och Iran kommer överens om landets kärnprogram i sommar förändras mycket. Då vill också finländska företag investera i Iran.

I en serie på fyra delar tar vi reda på om de vanliga fördomarna om Iran är sanna.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes