Hoppa till huvudinnehåll

Riskgrupper bör undvika osteoporosmedicinen Protelos

Ett glas med vatten och läkemedelsburkar
Ett glas med vatten och läkemedelsburkar Bild: Yle läkemedelsmissbruk

En Radiodoktorn-lyssnare har blivit tveksam till osteoporosmedicinen Protelos efter att ha läst en artikel om att medicinen fått försäljningsförbud i Sverige. På grund av goda resultat i bentäthetsmätningar har lyssnaren på eget bevåg tagit medicinen varannan dag istället för varje dag, som ordinationen lyder.

Läs geriatrikerns svar

Om läkarens ordination är att medicinen ska tas varje dag ska man inte på eget bevåg minska intaget. Tar man medicinen mera sällan finns ingen garanti för att den fungerar.

Protelos var ett välkommet alternativ till andra osteoporosmediciner när den kom och studier visade att medicinen bidrog till ökad bentäthet.

Efter rapporter om olika biverkningar har Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA (European Medicines Agency) kommit fram till att Protelos kan medföra ökad risk för hjärt- och kärlbiverkningar.

Endast för patienter som inte kan ta andra osteoporosmediciner

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea gav i början av 2014 en rekommendation om att läkare endast ska skriva ut Protelos åt patienter som inte kan behandlas med andra osteoporosmediciner.

Enligt rekommendationen ska Protelos endast skrivas ut åt vissa specifika patientgrupper. Till dessa hör kvinnor som har passerat klimakteriet samt vuxna män som har stor risk för frakturer, men inte kan vårdas med andra osteoporosmediciner eftersom de får motreaktioner.

Patienter med hjärt- och kärlsjukdomar bör undvika Protelos

Patienter med hjärt- och kärlsjukdomar bör inte ordineras Protelos.

Rekommendationen baserar sig på Europeiska läkemedelsmyndighetens estimering av nytta och risker med Protelos.

Patientens risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom ska utvärderas innan behandlingsstart och regelbundet därefter, vanligen med 6-12 månaders mellanrum.

Behandlingen med Protelos ska avbrytas om patienten utvecklar ischemisk hjärtsjukdom, perifer arteriell sjukdom, cerebrovaskulär sjukdom eller högt blodtryck som inte kan kontrolleras.

Patienter som intar Protelos kan fortsätta sin pågående kur, men om möjligt ska läkaren skriva ut ett annat alternativ när kuren är slut. Idag är det ganska ovanligt att Protelos skrivs ut i Finland, trots att medicinen alltjämt finns på marknaden.

Pausa eller sluta?

Lyssnaren undrade också om hon borde ta en paus eller fortsätta sin osteoporosmedicinering då bentäthetsmätningar visat goda resultat.

Vissa osteoporosmediciner, så kallade bisfosfonater, kräver en paus i intaget efter tre till fem år. Bisfosfonaterna minskar nedbrytningen av benceller och gör benet hårdare. Men i längden blir benvävnaden också hård och skör, och därför behövs ett uppehåll i intaget av bisfosfonatmediciner efter ungefär fem år. Läs mer om bisfosfonatmediciner här.

Protelos är inte en bisfosfonat, utan dess aktiva substans är strontiumranelat. Strontium distribueras via Protelos i skelettet och påverkar benomsättningen genom hämning av osteoklasterna, de celler som sköter om nedbrytningen av benvävnad.

I och med att resultaten av lyssnarens senaste bentäthetsmätningar varit goda är det möjligt att hon inte längre har osteoporos. Man kunde därför tänka sig att i samråd med patientens läkare pausa all osteoporosmedicinering i ett eller två år och sedan göra en ny bentäthetsmätning.

Under tiden är det som alltid viktigt att få i sig tillräckligt mycket kalcium och D-vitamin som bidrar till att stärka skelettet.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa