Hoppa till huvudinnehåll

Pia Abrahamsson: Vad du är duktig!

Barn gungar.
Barn gungar. Bild: Stocksnap.io/Alicja Colon föräldraskap

Då jag fick mitt första barnbarn bad modern mig att undvika ordet duktig. Och jag lärde mig det så småningom efter att det några gånger slunkit ut.

Det var väldigt insiktsgivande då jag följde med när jag skulle ha velat använda det.

Vad duktig du är när du kan klä på dig själv! När du åt upp maten. När du hjälpte till att städa undan. När du lärde dig läsa, lärde dig räkna, måla så fint.

Jag insåg att jag ville använda ordet när barnet på något sätt tillgodosåg mina behov. Det sparar tid då barnet klär på sig själv och det underlättar när hen inte klankar vid matbordet och städar efter sig.

Det vill säga, du är duktig om du är som jag vill. Men ska det vara så?

Eller sen är du duktig när jag kan vara stolt över dig. När du passar in i systemet, lär dig cykla och simma samtidigt som de andra barnen.

Och när jag kan hänga upp din teckning i arbetsrummet och tillsammans med arbetskamraterna glädjas åt din finurlighet.

Godkänd då du presterar

- Det är ordet duktig som är problemet, säger Agnetha Birgersson, verksamhetsansvarig för Active Parenting. Då jag sätter en etikett på ditt beteende kan jag också i misstag lära dig att bekräftelsen kommer utifrån. Att du blir godkänd då du presterar. Ju bättre prestation, desto mera kärlek.

Agnetha Birgersson talar om att vi alla har ett inneboende behov av att utforska världen och lära oss saker. Det är lustfyllt, endorfiner utsöndras och vi känner oss bra.

Hon menar att det här systemet kan slås ut av yttre belöningar. Vi lär oss att söka känslan av att må bra i att bli godkänd.

Och det är väl helt okej att man vill bli godkänd. Eller hur? Eller blir jag sen olycklig då du söker godkännande av, i mitt tycke, fel personer?

Fel att vara duktig?

I "Duktighetsfällan - en överlevnadshandbok för prestationsprinsessor" av Aleksander Perski och Joanna Rose konstaterar författarna att speciellt kvinnor uppfostras till duktighet.

Allt yngre kvinnor lider av stress och utbrändhet då de försöker fylla orimliga krav.

"Duktig flicka-syndromet" och "diagnos duktig" är andra uttryck för samma sak. Men det är inte svartvitt. I en kolumn i Expressen går t.ex.Therese Bohman i försvar för den duktiga flickan.

En annan som skriver om samma sak är Alice Teodosescu. Båda talar om vikten av att arbeta hårt och vara duktig och uthållig för att klara sig i samhället.

- I Sverige finns på sina håll ett fundamentalt förakt för framgång. Särskilt om det är ansträngning av ickesportslig karaktär som genererat den. Kanske är det därför som ett mattesnille ses som nörd medan en fotbollskille är cool.

Eller som när den som satsar sin tid och riskerar sina personliga tillgångar för att starta ett företag som ger arbete åt andra möts med misstänksamhet istället för en varm applåd, skriver Teodorescu.

Och jag kan hålla med om vikten av att bidra till samhället och glädjen i att lyckas. Men jag vidhåller ännu att begreppet duktig måste problematiseras. I detta ord finns också något konformistiskt.

Man fyller de förväntningar som man upplever att omgivningen ställer. Man ifrågasätter inte, trotsar inte, är inte lat, går inte nya vägar. Är det så?

Många genier har inte varit särskilt duktiga. Men de har fört utvecklingen framåt.

Att växa inifrån och ut

Agnetha Birgersson menar att om vi vill att ett barn skall växa inifrån och ut i stället för att vara kontrollerad utifrån så kan vi dela med oss av de känslor vi fylls av.

Om vi säger att barnet är duktigt så värderar vi det.

Det leder inte till att barnet inifrån utvärderar sig själv. Barnet ska uppleva att det trivs med sig själv, i stället för att tänka att det är bra i någon annans ögon.

I stället kan vi dela med oss av de känslor vi fylls av och till exempel beskriva vad som hände, vad vi såg och hur vi gläds med barnet. Du kan se en video med Agnetha här.

Och ännu om barnbarnet. Så här förklarade modern:

- Det är ju underbart för ett barn att få bidra till andras välbefinnande och glädje. Det är ju ett djupt och stort behov hos alla.

Men om du då uttrycker din glädje så att du beskriver hur han har kunnat bidra i stället för att etikettera, så är det också mera jämlikt. Ni kan glädjas tillsammans.

Här diskuterar jag duktighet med psykoterapeuten och författaren Britt-Marie Perheentupa och Tomi Timperi som är verksamhetsledare på miessakit ry .

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP