Hoppa till huvudinnehåll

Ett bättre liv blev jobb för svältlön

Ryska Oleg kör långtradare för en finsk arbetsgivare men får bara en tredjedel av den finska lönen. Han är inte ensam. Många ryska chaufförer får för lite betalt av sina finska arbetsgivare. Att betala för låg lön är en del av den grå ekonomin i transportbranschen.

Oleg (fingerat namn) har i 15 år arbetat som långtradarchaufför för olika finska transportföretag. Mest kör han till och från Ryssland.

Eftersom arbetsgivaren är finsk borde Olegs lön följa det finländska kollektivavtalet. Han borde alltså få lika mycket pengar som en finländsk långtradarchaufför. Men det får han inte.

En hand på en ratt.
En hand på en ratt. Bild: Yle / Antti Lempiäinen anonym långtradarchaufför

- Lönen är mellan fem och sju euro i timmen fast jag enligt kontraktet borde få lite över femton euro i timmen, berättar Oleg

2008 fick han tio euro i timmen men sen ändrades valutakursen och lönen sjönk. Ändå jobbar han precis lika mycket som förut.

Oleg vill inte att vi kontaktar hans arbetsgivare. Det är en förutsättning för att vi alls ska kunna träffas för en intervju. Oleg är rädd för att bli av med jobbet. Om han fick sparken skulle han inte kunna ta något annat jobb i Finland. Hans arbetsrelaterade uppehållstillstånd är bundet till hans nuvarande arbetsgivare. Det han får i Finland är mer än han skulle tjäna hemma. Men inte heller den finska lönen räcker till mer än mat och hyra.

Oleg bor i Ryssland trots att han arbetar i Finland. Det gör många av de chaufförer vi träffar. I tillståndsansökan om arbetsrelaterat uppehållstillstånd skriver arbetsgivaren en hemadress för chauffören, men den har sällan något med verkligheten att göra. Oftast är det företagets: en depå på något industriområde.

Får betala sjukdom och semester själv

I stället för sina avtalsenliga femton euro i timmen får Oleg en timlön som arbetsgivaren räknar ut enligt värdet på transporten. Dessutom får Oleg själv betala för sin obligatoriska EU-chaufförsutbildning, något han anser att arbetsgivaren borde stå för.

Men arbetsgivaren tar betalt också för annat. Det kan handla om allt från förseelser till bultar som måste bytas ut, trasiga däck och biltvätt.

- Jag tycker inte att det är rätt, säger Oleg.

Oleg berättar att han alltid jobbar, vare sig han är frisk eller sjuk.

Långtradare åker längsmed motorväg.
Långtradare åker längsmed motorväg. Bild: Yle / Antti Lempiäinen anonym långtradarchaufför

- För sjukledighet får man inga pengar, man betalar själv.

En gång gick det illa. Oleg kan inte berätta detaljer kring vad som hände för att inte bli igenkänd av sin arbetsgivare.

- Det var en arbetsskada, jag var borta från jobbet i månader men arbetsgivaren betalade ingenting. Det är inte rätt. Man borde få betalt.

Oleg är inte ensam om sin situation. Spotlight träffar en handfull ryska chaufförer som visar upp sina lönekvitton och berättar om sina liv. Alla dessa män jobbar för finländska transportföretag, och borde alltså få betalt enligt finländskt kollektivavtal.

De här chaufförernas månadslöner är ungefär en tredjedel av den finska lönen. De får inga tillägg, dagtraktamenten eller semesterersättningar. De arbetar under veckorna och åker hem över helgen. Ofta jobbar de övertid. Vill de ha semester får de spara ihop till den av lönen de får.

Lönen betalas ofta kontant i ett slutet kuvert. Det är inte olagligt, förutsatt att det inte finns ett konto att betala in lönen på, men då ska arbetstagaren ge sin underskrift som kvitto för arbetsgivarens bokföring. Annars gör arbetsgivaren sig skyldig till bokföringsbrott. Men chaufförerna har aldrig skrivit under något lönekvitto.

Om de klagar får de gå

Lönedumpningen är något som diskuterats länge inom transportbranschen. I konkurrensen åkerier emellan är det ofta priset som avgör. Genom att anställa chaufförer från andra länder än EU/EES-området, till exempel Ryssland, försöker en del åkerier spara pengar på uteblivna lönekostnader.

De här chaufförerna klagar inte över sin situation eftersom de vet att de är utbytbara. Det finns alltid någon annan som är villig att köra på dessa villkor utan att knysta.

Bil- och transportfacket AKT har intervjuat ryska chaufförer och försökt värva dem som medlemmar för att kunna hjälpa dem att få ut innestående löner. Andra viceordförande Harri Pasanen säger att problemet verkar bli allt vanligare, speciellt i sydöstra Finland.

Harri Pasanen, andra viceordförande för Bil- och transportfacket AKT
Harri Pasanen, 2 viceordf, AKT Harri Pasanen, andra viceordförande för Bil- och transportfacket AKT Bild: Yle / Juha Heikanen harri pasanen

- De företag vi talar om ser importchaufförer som en inbesparning. Inte får de den lön de borde. Finska chaufförer har inte kört över gränsen på länge eftersom de är för dyra. Och om vi inte gör något kommer det här bara att fortsätta, säger Pasanen.

Ny form av social dumpning

Cristina Tilling på det europeiska transportfacket ETF har följt med utvecklingen under många år. Läget för arbetarna från länder utanför EU/EES-området, exempelvis Ryssland, oroar henne.

Deras beroendeställning utnyttjas eftersom de inte har råd att protestera.

Cristina Tilling är politisk sekreterare på ETF
Cristina Tilling, politisk sekreterare för ETF Cristina Tilling är politisk sekreterare på ETF Bild: YLE europeiska transportfacket

- Dessa personer vistas inom EU på kortvariga uppehållstillstånd på ett halvår till ett år. De får ingen lön för de sista månaderna. Eftersom de är tvungna att lämna EU för att förnya uppehållstillståndet kan de inte kräva att få sina obetalda löner.

Lönedumpningen tar ett steg vidare här, säger Tilling. Det handlar inte enbart om att ha för små löner utan om att chaufförerna inte får betalt för hela den arbetsinsats de utför inom EU.

- Det är en ny våg av social dumpning som är både billigare och värre med tanke på socialskydd, säger hon.

Krav för tillstånd: Avtalsenlig lön

Det är TE-centralen som utfärdar arbetstillstånd för företag som vill anställa medborgare från tredjeland. Just nu har ungefär 750 chaufförer på 93 företag arbetstillstånd i Finland. Största delen av chaufförerna är från Ryssland.

I tillståndsansökan förbinder sig transportföretaget att betala för regelbundet arbete på heltid och att meddela vilket kollektivavtal som ska följas. Arbetsgivaren ska alltså betala avtalsenlig timlön eller ett månadsminimum för 170 timmars arbete.

Timo Meriläinen, ombudsman för AKT i Kotka, är bekant med flera ryska chaufförer som får för lite lön av sina finländska arbetsgivare. Han är arg.

Timo Meriläinen, ombudsman för AKT i Kotka
Timo Meriläinen, ombudsman för AKT Timo Meriläinen, ombudsman för AKT i Kotka Bild: Yle / Antti Lempiäinen timo meriläinen

- Arbetsgivarna utnyttjar fräckt människors okunskap och ställning.

80000€ i obetalda löner

Timo Meriläinen visar några lönekvitton och förklarar hur lönen för en rysk chaufför kan se ut.

Exempelchauffören borde ha fått minst 2172,60€ i månaden för att komma upp till den avtalsenliga miniminivån. Enligt kvittona har han arbetat mellan 70 och 125 timmar, och tjänat mellan 760 och 1450 euro i månaden.

Sammanlagt är arbetsgivaren skyldig honom kring 30 000€ i obetalda löner för drygt 30 månader. Det är en medelstor skuld. Timo Meriläinen känner till chaufförer som har innestående löner på 80 000€.

- Det kommer att fortsätta tills myndigheterna ingriper och börjar hålla koll på vad som händer, säger Timo Meriläinen.

Hans chef på huvudkontoret håller med.

- Det är i högsta grad grå ekonomi. Staten går miste om mycket pengar. Finlands ekonomi skulle se bättre ut om man fick pli på ens en liten del av den grå ekonomin, säger Harri Pasanen på AKT.

Myndigheterna samarbetar, problemet fortsätter

Flera myndigheter samarbetar för att råda bot på den grå ekonomin i transportbranschen. I fjol granskade skatteverket och NTM-centralen i Södra Österbotten tillsammans nästan 1200 transportföretag. Över 300 av dem fick sina trafiktillstånd indragna på grund av obetalda skatter. NTM-centralen i Södra Österbotten har hand om alla trafiktillstånd för transportföretag i hela landet.

Också tullen och skatteverket har ett samarbete på gång, men de vill inte ännu uttala sig om detaljerna. Även polisen filar på nya arbetsmetoder för att snabbare hitta och straffa transportföretagare som inte sköter sig.

Tullgranskning av långtradare i Nuijamaa.
Tullgranskning av långtradare i Nuijamaa. Bild: Yle / Antti Lempiäinen tullgranskning i nuijamaa

Men lönedumpningen och de underbetalda ryska chaufförerna är ett svårare problem att komma åt. När AKT får nys om ett företag där lönedumpning äger rum ringer de Regionförvaltningsverkets arbetarskyddsinspektörer.

Arbetarskyddsinspektör Katja-Pia Jenu på Regionförvaltningsverket i Södra Finland tittar på lönekvittona vi fått av Timo Meriläinen och konstaterar snabbt att löneutbetalningen inte gått rätt till.

Inspektör Katja-Pia Jenu, Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Arbetarskyddsinspektör Katja-Pia Jenu Inspektör Katja-Pia Jenu, Regionförvaltningsverket i Södra Finland Bild: Yle / Antti Lempiäinen regionförvaltningsverket i södra finland

- Ifall anställningen är på heltid ska arbetsgivaren enligt kollektivavtalet betala heltidslön även om det inte funnits så mycket arbete att erbjuda, säger Jenu.

Inte okej betala punkorna själv

Jag berättar om de ryska chaufförer jag träffat, om hur deras lönekvitton såg ut. Hur någon dragit av summor på måfå och sedan skrivit en ny lön med kulspetspenna längst ner på pappret; hur chaufförerna själva får betala för trasiga bultar, punkteringar och biltvätt. På så sätt kan en månadslön sjunka med flera hundralappar.

- Det är ju inte rätt, säger Jenu. Arbetsgivaren har ingen rätt att dra av sådana kostnader från arbetstagarens lön, utom om arbetstagaren själv orsakat skadorna. Men trasiga bultar som hör till vanligt slitage eller andra ogrundade avdrag kan man inte ta ur arbetstagarens ficka.

För små sanktioner, för lite övervakning

På transportfacket AKT har ombudsman Timo Meriläinen en klar uppfattning om varför ingen märker vad som sker.

- Sanktionerna är små och det görs för få inspektioner. Om ett företag åker fast borde det inte längre få ta hit chaufförer på arbetstillstånd. Om trafiktillståndet dras in fortsätter någon annan med samma sak veckan därpå. Därför behövs det mer övervakning och hårdare sanktioner.

Om regionförvaltningsverkets inspektörer hittar felaktiga löner kan de ge transportföretagaren en anvisning. Det fungerar för det mesta, eftersom företaget kan blir av med sitt trafiktillstånd om det fått upprepade anvisningar men inte vidtagit åtgärder.

Polisanmälan långt steg ifrån

Inspektören kan också anmäla göra en polisanmälan om ockerliknande diskriminering i arbetslivet. Det är ett brott med drag av människohandel och kan ge böter eller villkorligt fängelsestraff på upp till två år. Några andra medel än anvisning eller polisanmälan finns inte för att komma åt problemet med underbetalda chaufförer.

Katja-Pia Jenu säger att Regionförvaltningsverket saknar verktyg ifall någon verkligen vill spela ett fult spel.

– Det är klart att det finns arbetsgivare som bara inte har vetat om att vi i Finland har kollektivavtal, och då kan de rätta sig enligt den anvisning de får. Men det finns arbetsgivare som medvetet vill bryta mot lagen, och dem rår vi tyvärr inte på med en anvisning, säger hon.

Bild: YLE / Janne Wass mell

Inga oanmälda tillslag hos transportföretag

I fjol gjordes 233 arbetarskyddsgranskningar inom ramen för KUHA-projektet, som ska motverka grå ekonomi i transportbranschen. De största gällde arbetstider. Bara hälften av de granskade företagen skötte sig. De största problemen var att bokföra arbetstider och använda färdskrivare på rätt sätt.

Enligt rapporten följer 87% av de granskade företagen reglerna för företag som anställer utländsk arbetskraft. I den rapport vi tagit del av nämns inte löner alls.

Transportföretagare har sällan ett kontor som skulle vara bemannat hela tiden. Därför kommer inspektören överens om en granskning med företagaren på förhand.

Den lagstadgade uppgiften är att granska arbetsgivaren. Därför har inspektören ingen rätt att be chaufförerna visa sina lönekvitton. Däremot kan chauffören själv frivilligt söka upp arbetarskyddsinspektören.

- Om arbetstagaren själv kommer till oss med dokument och går med på att saken behandlas under granskningen och med eget namn är det bra. Det är klart att dokumenten som arbetsgivaren visar upp inte alltid är de samma som de får, säger Katja-Pia Jenu.

Så i praktiken har ni bara den information ni får av arbetsgivaren att utgå ifrån?

- Ja, för det mesta. Om vi misstänker att något är fel kan vi begära ut företagets skatteuppgifter, men det händer rätt sällan.

Företagens representant ingen ordningsvakt

På transportföretagens branschorganisation, lastbildsförbundet SKAL, har man i flera år motarbetat grå ekonomi. Vd Iiro Lehtonen godkänner inte lönedumpning.

Iiro Lehtonen är vd för SKAL
Iiro Lehtonen, vd för SKAL Iiro Lehtonen är vd för SKAL Bild: Yle / Antti Lempiäinen transportförbundet

- Det förvränger marknaden. Man erbjuder transporter till ett pris som inte är möjligt att hålla med lagliga medel.

Vad gör ni ni får veta om ett medlemsföretag som inte sköter sig?

- Vi vaktar inte på våra medlemmar och ingriper inte i enskilda medlemsföretags ärenden. Men vi försöker uppmuntra myndigheterna till att motarbeta grå ekonomi, säger Iiro Lehtonen.

Obetydliga straff gynnar fuskare

Arbetarskyddsinspektör Katja-Pia Jenu vill göra det lättare för arbetstagare från tredjeländer att få ut innestående löner. De är sällan intresserade av en rättsprocess, säger hon.

Det är också väldigt mycket krävt av en rysk chaufför som inte hör till facket att själv kontakta en myndighet. Hen borde ensam skaffa rättshjälp och orientera sig genom den finska byråkratin för att kunna stämma sin arbetsgivare på obetalda löner. Språkmuren är hög.

- Om det var enkelt för arbetstagaren att få tag på sina innestående löner och om arbetsgivaren skulle riskera att få ett straff vore det ju mindre lockande att betala för lite. Det vore ju ett sätt att ingripa, resonerar Jenu.

På AKT vill andra viceordförande Harri Pasanen att beslutsfattarna ska öppna ögonen.

- Troligtvis gör myndigheterna det de kan utgående från sina befogenheter. Jag vill att beslutsfattarna som stiftar våra lagar ska skärpa sanktionerna i de här fallen. Nu är straffen obetydliga.

Vill bara ha rättvist betalt

Oleg har inte haft mycket med polisen eller någon annan myndighet att göra under sina femton år som långtradarchaufför i Finland. En gång vid gränsen blev han tillfrågad vad han får i lön, och då visade han sitt lönekvitto.

Hand på ratt.
Hand på ratt. Bild: Yle / Antti Lempiäinen anonym långtradarchaufför

- De undrade om det var lönen för en vecka. Nej, utan en månad, sa jag.

Oleg är stolt över sin yrkeskunskap. Han är en kvalificerad och kunnig chaufför, säger han.

- Jag tycker att man borde betala det jag förtjänar.

Läs också: Lönedumpningen blev den hederlige företagarens fall

Spotlight: Importchaufförer för svältlöner i Yle Fem tisdag 2.6. kl 20.00.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle