Hoppa till huvudinnehåll

Särbehandling av idrottare under värnplikten

Beväringar marscherar
Toppidrottare ska inte längre särbehandlas då det handlar om värnplikten Beväringar marscherar Bild: Yle/Kerstin Kronvall värnplikt

Hur mycket ska elitidrottare särbehandlas när det gäller värnplikten i Finland?

Jonathan Åstrand, IF Kraft, VM 2011
Jonathan Åstrand fick ledigt från armén för att kunna träna sprint Jonathan Åstrand, IF Kraft, VM 2011 Bild: EPA if kraft

Det har kommit nya regler som slår fast att det inte längre ska vara lika flexibelt som tidigare för idrottare, då det handlar om värnplikten. Alla toppidrottare ska rycka in och det enligt fastslagna tidtabeller. Tidigare har idrottarna kunnat anpassa tiderna enligt sina egna tidtabeller.

Dessutom får yrkesidrottare inte automatiskt en kortare värnplikt. Diskussionen om idrottare i armén, har satt känslorna i svall på sociala medier.

Idrottare uttalar sig om beslutet

Myteriet har talat med friidrottaren Jonathan Åstrand, som tränade friidrott under sin tid i militären.

- Om man ser från en idrottares synvinkel är inverkan inte så stor på en friidrottare, utan mera på yrkesprofessionella idrottare, som till exempel ishockeyspelare, säger Jonathan.

Jonathan gick själv i Dragsvik och svarar så här på frågan om hur mycket han fick ut av värnplikten, med tanke på sin idrottskarriär:

- Jag fick helt okej ledigt därifrån, men inte var de som man bodde med riktigt nöjda och de tyckte att de blev orättvist behandlade när jag fick ledigt.

En del tycker det är orättvist

Jonathan berättar också att det fanns de som tyckte att det var onödigt att han fick ledigt.

- Jag fick lite specialbehandling på ett sätt. Om jag var nio månader där kunde de ordna mera ledigt åt mig än vad jag skulle ha fått om jag skulle ha varit till exempel bara ett halvt år, säger Jonathan.

Idrottarens karriär påverkas

Jonathan berättar att om en idrottare måste fullgöra hela värnplikten som den är i sin helhet, kan en idrottare räkna bort så gott som hela den kommande eller pågående säsongen.

- I den åldern som man är i när man är i militären, finns det mycket att bygga på just med träning för en idrottare. Jag tror att de nya reglerna och att fullgöra en hel värnplikt kan ha en negativ inverkan på karriären, säger han.

Man blir inte snabb av att marschera, tvärtom, man blir långsammare

Fastän värnplikten involverar fysisk träning, tycker Jonathan att det ändå inte ger den grenspecifika träningen som behövs. Därför kan en hel säsong påverkas av värnplikten.

- Det beror på vilken idrott du utövar. Jag håller på med sprint men fast man fysiskt skulle få röra på sig och gå ut och marschera, blir man inte snabb av det utan man blir egentligen bara långsammare.

Andra borde få särbehandling

Hur mycket ska toppidrottare särbehandlas då det handlar om värnplikten? Rakel Liekki på Kioski har skrivit i en kolumn att om någon ska särbehandlas, så varför inte någon som på riktigt är nyttig för samhället, till exempel kodare.

- Det finns ju egentligen hur många personer som helst som skulle kunna anses som att de borde få särbehandling, säger Jonathan.

Han berättar också att många inte förstår sig på särbehandlingen - de anser att idrotten bara är en hobby som borde utövas på den egna fritiden.

- Det beror ju helt enkelt på om man är idrottsintresserad eller inte. Därifrån kan det komma mycket konflikter om det här, säger Jonathan.

Gynnar bara dem själva

Ett annat argument är att idrottare och deras framgångar främst gynnar idrottarna själva.

- Det beror på om man räknar hela landet eller Svenskfinland i det här läget. För Svenskfinland tror jag att det kan göra en större skillnad om någon från Svenskfinland gör någonting bra, berättar Jonathan.

- Jag tycker att om man ser på språkfrågor kan man bibehålla finlandsvenskheten och ge uppmärksamhet åt den, och då är det ju hela samhället som får nytta av det, säger han.

I Helsingin Sanomats artikel kan du läsa mera om belsutet om idrottarnas särbehandling.