Hoppa till huvudinnehåll

Från smugglarjakt till sjöbevakning

En konfiskerad trålare fylld med sprit i Sondarö år 1955. Sjöbevakare från sjöbevakningsstationen i Risholma. På bild från höger: Olavi Hotanen, Jalo Haapala, Pentti Hurri.
En konfiskerad trålare fylld med sprit i Sondarö år 1955. Sjöbevakare från sjöbevakningsstationen i Risholma. På bild från höger: Olavi Hotanen, Jalo Haapala, Pentti Hurri. En konfiskerad trålare fylld med sprit i Sondarö år 1955. Sjöbevakare från sjöbevakningsstationen i Risholma. På bild från höger: Olavi Hotanen, Jalo Haapala, Pentti Hurri. Bild: Lauri Hotanen sjöbevakningen arkivbild

Den 1 juni fyllde Sjöbevakningen 85 år. Under de åren har mycket hunnit hända.

Sjöbevakningens främsta uppgift under 1930-talet var att jaga spritsmugglare under förbudstiden. Då kunde det gå vilt till, berättar sjöräddningsledare Niklas Guseff.

- Det var hårda tider med eldstrider mellan sjöbevakare och spritsmugglare.

Under krigstiden tillhörde sjöbevakningen sjöstridskrafterna. Efter kriget jobbade sjöbevakarna med minröjning.

Sjöräddningsuppdrag, okänt datum
Sjöräddningspådrag. Okänt år. Sjöräddningsuppdrag, okänt datum Bild: Gränsbevakningsväsendet sjöbevakningen arkivbild

Sjöbevakaren är polis, ambulans och brandkår till sjöss

Så småningom började sjöbevakarens arbetsbild omformas till det den är i dag.

Enligt Guseff är sjöbevakarens arbetsdag mycket varierande.

- Jag brukar förklara för skolklasser och småbarn att om du vet vad en ambulansförare, brandman och polis gör och kombinerar allt det, så vet du ungefär vad en sjöbevakare gör till sjöss.

Sjöbevakningen kan exempelvis sköta en sjuktransport, hjälpa till vid en fartygsolycka eller granska pass på båtar som inte kommer från Schengenområdet.

Sjöbevakaren är skärgårdsbornas vän

Tilliten till sjöbevakningen är stor i skärgården, speciellt bland den äldre befolkningen, berättar Guseff.

Sjöräddningsledare Niklas Guseff
Sjöräddningsledare Niklas Guseff Sjöräddningsledare Niklas Guseff Bild: Yle/ Nora Engström niklas guseff

- Det har sin bakgrund i att vi ännu på 1960- och 70-talen var en levande del av skärgården. Då var myndighetsdelen inte så stor, utan då hjälpte man till med att köra barn till skolan under menförestider, förde kossorna ut till holmarna på våren och hämtade posten åt grannarna. I dag finns det tyvärr inte tid och resurser för det.

- Trots det tror jag nog ändå att tilliten fortfarande finns kvar hos skärgårdsborna och att de vet att sjöbevakningen kommer när det behövs, säger Guseff.

Kontakten till allmänheten är fortfarande viktig för sjöbevakningen. Guseff uppmanar också folk att ta en pratstund med sjöbevakningen om man stöter på en patrull i skärgården.

Antalet sjöbevakningsstationer har minskat drastiskt

Centraliseringen av myndigheternas verksamhet har också gällt sjöbevakningen. Antalet sjöbevakningsstationer och sjöräddningscentraler har minskat under de senaste 20 åren.

Tre sjöbevakare i båt
Tre sjöbevakare i båt Bild: Yle/ Nora Engström sjöbevakare,gränsbevakningen

- Tekniken möjliggör det i dag. Vi kan bevaka ett större område än tidigare med dagens teknik, säger Guseff.

Det här innebär ändå att synligheten har minskat i skärgården.

Sjöbevakningen finns ändå fortfarande på plats då det händer, påminner Guseff.

- Antalet patrulltimmar har inte minskat och sjöbevakningens patrullbåtar rör sig fortfarande till havs. Om det behövs så finns vi nog där!

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland