Hoppa till huvudinnehåll

Frivilliga räddar liv i Grekland

Klinik som ger gratis vård i Aten.
Klinik som ger gratis vård i Aten. Klinik som ger gratis vård i Aten. Bild: Yle / Daniel Olin aten,gratis vård,grekland,klinik,vård

Samtidigt som förhandlingarna mellan Grekland och de europeiska långivarna fortsätter utan resultat förvärras den humanitära krisen i landet. Det märks fram för allt inom vården. Många greker har inte råd att besöka läkare. För dem är en klinik som erbjuder gratis vård det enda alternativet.

- Vi hjälper allt från några dagar gamla spädbarn till väldigt gamla människor, folk från olika samhällsklasser, i dag hade vi en patient som en gång i tiden var en framgångsrik bankman. Nu lever han på gatan, berättar Christos Sideris.

Han är en av många frivilligarbetare på kliniken Metropolitan Community Clinic at Helliniko som är inhyst i en gammal amerikansk militärbas i södra Aten.

Det här är en av många kliniker i Grekland som erbjuder gratis vård. Den här kliniken inledde sin verksamhet 2011. I början hade man sex läkare - i dag är det cirka 250 läkare som arbetar på kliniken. Hjärtläkaren Georgios Vichas är en av grundarna.

- Den främsta orsaken till att jag startade kliniken var ett fall med en patient med hjärtproblem. Han nästan dog eftersom han inte hade råd att köpa medicin på ett halvt år, berättar Georgios Vichas.

Han arbetar på dagarna på ett stort sjukhus i Aten, på kvällarna gratis på kliniken, det gör han sex dagar i veckan åren runt.

- Bara den här kliniken besöks av flera tusen människor varje månad, under de senaste tre åren har vi vårdat över 40 000 patienter. Vi har räddat många fattiga grekers liv, säger hjärtläkaren Georgios Vichas.

Miljoner greker utanför sjukvårdssystemet

En fjärdedel av grekerna har ingen sjukförsäkring och har således fallit utanför sjukvårdssystemet. Det är främst de som kommer till kliniken för att få vård, men kliniken besöks också av greker som fortfarande har en sjukförsäkring men inte har råd att betala för medicinerna.

Här på kliniken är medicinerna gratis. Kliniken finansieras genom donationer, men man tar inte emot pengar utan bara donationer i form av mediciner eller sjukhusmateriel.

Det 'r främst vanliga greker som stöder kliniken men också turister.

- Vi får med jämna mellanrum besök av turister som kommer med en kappsäck fylld av mediciner, det är fantastiskt, den här solidariteten räddar liv, säger Christos Sideris samtidigt som han sorterar mediciner.

Hjärtläkaren Georgios Vichas berättar att det är här på kliniken som den humanitära krisen i Grekland får ett ansikte. Han berättar om ett undernärt spädbarn vars föräldrar inte hade råd att köpa mjölk och om en kvinna, vars bröstcancer hade gått så långt att tumören stack ut genom huden.

- Jag trodde aldrig jag skulle vara se något likande. Jag kommer aldrig att glömma henne. Vi vårdade henne ett år men hon klarade sig inte. Hennes cancer kunde ha botats om hon fått vård i tid, nu dog hon på grund av den katastrofala sparpolitiken som förstört det här landet, säger Georgios Vichas.

Vårdsektorn i Grekland i djup kris

Under de senaste fem åren har hälsobudgeten i Grekland halverats. På sjukhusen i Aten är läget katastrofalt, berättar Despoina Tosonidou, hon är läkare och en av många inom vårdpersonalen som den här dagen demonstarar utanför hälsoministeriet i Aten.

- Vi saknar 20 000 sjukskötare och har 5 000 läkare för lite. Sjukhusens finansiering räcker till juli, sedan tar pengarna för vården slut. Situationen är ohållbar, säger Despoina Tosonidou, med en tydlig uppgivenhet i rösten.

Situationen på landets sjukhus har inte blivit bättre sedan den nuvarande Syriza-ledda regeringen tog över makten i januari. Men Despoina Tosonidou litar på att Syriza ska hålla vad partiet har lovat, det vill säga stora satsningar på vårdsektorn.

- Vi kämpande för att få en ny regering, nu kämpar vi tillsammans med den nya regeringen för att hålla landets sjukvård vid liv.

Greker vädjar till långivarna

Hon får medhåll av Georgios Vichas på kliniken. Han har bråttom, antalet patienter som besöker kliniken har ökat kraftigt det senaste året och utan för hans rum ringlar kön lång.

Han säger att det enda som kan underlätta situationen är att den nuvarande regeringen börjar prioritera vården, men för att det ska ske bör Grekland först nå en överenskommelse med de europeiska långivarna.

- Vi kan inte diskutera vård, utbildning och löner förrän den centrala frågan är löst och det är en uppgörelse med långivarna. Alla vet att Grekland behöver mera pengar, nu hoppas jag att långivarna inte sätter för hårda lånevillkor, säger Vichas.

Samtidigt är framtiden för Grekland minst sagt oviss. Om förhandlingar med långivarna inte bär frukt kan Grekland tvingas lämna euron vilket leder till en allt djupare humanitär kris.

Christos Sideris säger att det nu är dags för de europeiska långivarna att ta sitt förnuft till fånga.

- Om inte EU börjar prioritera människorna framom bankerna och finansmarknaden kommer inget att ändras - då har vi ingen framtid, säger Christos Sideris.

  • Blomhav efter terrorattacken i Manchester den 23 maj 2017. Många av offren var unga eller barn.

    Terrorattacken i Manchester: Gärningsmannen identifierad, polisen utreder om han fick hjälp

    Läs en sammanfattning av det vi vet om dådet i Manchester.

    Polisen har meddelat att den misstänkta självmordsbombaren är 22-åringen Salman Abedi. Han uppges ha varit känd av polisen och säkerhetspolisen sedan tidigare, men ska inte ha varit del i en aktiv utredning eller bedömts som en risk. 22 personer dog i terrorattacken och flera av offren är barn eller unga.

  • Ingången till barnpsykiatriska polikliniken vid Vasa centralsjukhus.

    Barnpsykiatriska avdelningen vid VCS får ha kvar dygnetruntvård

    Centraliseringsförslag väckte kritik och skepsis.

    Dygnetruntvården vid den barnpsykiatriska avdelningen vid Vasa centralsjukhus får fortsätta som förr. I regeringens förslag till centralisering av vården skulle vården ha koncentrerats till universitetssjukhusen.

  • Ett bildcollage med tre bilder, två av byggnader och ett av järnvägsspår, och ovanpå det en grafisk bild av en ordförandeklubba samt grafiska personfigurer med procenttecken på sina magar.

    SDP bildade koalition med småpartier i Raseborg

    Koalition 17 vill ha bredare axlar.

    SDP i Raseborg bildar tillsammans med Samlingspartiet, Vänsterförbundet och Sannfinländarna ett samarbete kallat koalition 17. SDP:s Nina Wessberg säger att det handlar om att ha en bättre förhandlingsposition mot De gröna och SFP som har ingått samarbete.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes