Hoppa till huvudinnehåll

Vad blir Häschtjäschfjälin?

Skyltar i Närpes
Skyltar i Närpes. Skyltar i Närpes Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik närpiö

Närpes stad blir officiellt tvåspråkig från och med nästa år. Då blir staden skyldig att ordna service på finska.

Det mest konkreta blir att vägskyltarna ska översättas.

Gun-Britt Stens i Närpes är ute och går med sin hund och funderar bland annat vad de ska hitta för överättning på Dyngpott, som är en vacker damm i närheten av Vasavägen.

- Det kan bli svårt att hitta en översättning. Jag hoppas också att de historiska namnen får bevaras, säger Stens.

Orrgälsåsin inte mycket lättare

Stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist å sin sida funderar på vad som kan stå på skyltarna vid den väg som har anknytning till Häschtjäschfjälin eller Orrgälsåsin.

- Historiska namn behöver inte översättas utan det blir väl att lägga till det finskspråkiga slutet -tie eller -polku på vägarnas namn. Det är omöjligt att översätta vissa namn, säger Lindqvist.

Enligt Lindqvist är det bättre att skyndar långsamt och göra de viktigaste först i stället för att det blir snabba men dåliga översättningar.

Arbetet med att översätta och byta skyltar kostar ungefär 200 000 euro. De ska bytas ut inom två år.

Närpes räknar med att övriga översättningskostnader landar på ungefär 100 000 euro per år. Åtminstone fullmäktiges handlingar ska finnas på bägge språken.

Ingen finsk skola

I Närpes har de finskspråkiga också hittills fått service på finska. Skillnaden då staden officiellt blir tvåspråkig är att staden nu är skyldig att ordna service och se till att det fungerar.

Bland annat måste Närpes tillsätta en finskspråkig utbildningsnämnd.

För några år sedan blev de finska familjerna tillfrågade om de vill att Närpes stad inrättar ett finskt lågstadium. Det ville föräldrarna inte.

- De finskspråkiga är utspridda i Närpes som är stort. I stället för att de ska skjutsas långa vägar till en skola i centrum har det varit naturligare att placera dem i grannkommunens skola på närmare avstånd, säger Lindqvist.

Knappt 6 procent av befolkningen i Närpes har finska som modersmål. 10 procent som har annat modersmål än finska och svenska.

Gillar positiv särbehandling

Det finns ett flertal modeller för hur man ska trygga servicen på minoritetsspråket i finländska kommuner. Det vanliga är ju att de är de svenskspråkiga som är i minoritet.

Stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist har inget emot en positiv särbehandling av den finska minoriteten. Han tror att det i sin tur kan gynna finlandssvenskar som är i minoritet i andra kommuner.

- Det som är det speciella i Österbotten med de kommuner som blir tvåspråkiga, är att nu ska vi som finlandssvenskar trygga service åt en finskspråkig minoritet. Vi har ett stort ansvar här. Om vi gör det bra här för den finska minoriteten så gynnar det säkert de svenskspråkiga i Lojo, som också är en frivilligt tvåspråkig kommun.

Många är tvåspråkiga

Hans Erik Lindqvist tycker det känns tråkigt att det finns fördomar om att man inte kan finska i Närpes.

Faktum är att de som talar finska är långt fler än de som har finska som modersmål.

Till exempel lockade Algots syfabrik på 1960-talet många finskspråkiga kvinnor till orten. Det ledde till många äktenskap över språkgränserna och flera familjer i Närpes är tvåspråkiga.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten