Hoppa till huvudinnehåll

Rapport: Allt fler barn mår dåligt

Barn i trafiken.
Behovet av psykiatrisk vård för barn ökar ständigt. Barn i trafiken. Bild: Yle/Lotta Sundström anonymt barn i trafiken

Antalet barn som får psykiatrisk vård ökade kraftigt i fjol, visar en rapport från Helsingfors universitets centralsjukhus (HUCS).

Rapporten visar också att väntetiderna har blivit längre och att det fortfarande är brist på svenskspråkig psykiatrisk vård.

I fjol ökade antalet patienter inom barnpsykiatrin i HUCS sjukvårdsområde med 11 procent jämfört med året innan. Även behovet av akut psykiatrisk avdelningsvård för barn har vuxit.

Att få psykiatrisk vård på sitt modersmål är A och O.― Gunvor Brettschneider

SFP:s Gunvor Brettschneider från social- och hälsovårdsnämnden i Helsingfors säger att situationen är alarmerande.

- Familjerna mår sämre än förut. Arbetslöshet, problem med missbruk och fattigdom påverkar också barnen.

HUCS rapporter från tidigare år har också visat att behovet av psykiatrisk vård för barn ständigt ökar.

- Det här är en tendens som vi absolut måste bryta, säger Brettschneider.

Gunvor Brettschneider
Gunvor Brettschneider Gunvor Brettschneider Bild: Svenska Kvinnoförbundet r.f gunvor brettschneider

"Nedskärningar kan drabba barnpsykiatrin indirekt"

Väntetiderna för vård inom barnpsykiatrin har också blivit längre. År 2013 var medianen för väntetiden 14 dagar. I fjol steg den till 20 dagar och i år har medianen varit 26 dagar.

- Det är alldeles för lång tid då det gäller barn med psykiska problem, säger Brettschneider.

Enligt henne borde familjer med problem få hjälp i ett tidigare skede.

- Tyvärr är den ekonomiska situationen sådan att man är tvungen att satsa på de akuta fallen. Det finns inte resurser för förebyggande arbete.

Brettschneider är orolig över att regeringens planerade nedskärningar indirekt drabbar barnpsykiatrin.

- När man skär ner på ett ställe återspeglar det sig i familjernas och därmed barnens ökade illamående.

”Svenska barn har det sämre”

Enligt HUCS rapport finns det fortfarande brist på svenskspråkig psykoterapi för barn. De terapeuter som kan svenska har inte möjlighet att reservera platser för svenskspråkiga patienter.

- Här är svenska barn i sämre ställning än de som talar finska. De är tvungna att vänta betydligt längre på att få vård på sitt modersmål, säger Brettschneider.

Att terapeuten har samma modersmål som barnet är enligt Brettschneider A och O.

- Språket har så många nyanser. Speciellt då det gäller psykiatrisk vård så räcker det inte med ett intyg på goda kunskaper i svenska.

Brettschneider säger att man borde reservera tider specifikt för svenskspråkiga barn.

- Allra helst skulle det ju finnas någon som enbart tar emot svenska patienter, men det är svårt att ordna i praktiken, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen