Hoppa till huvudinnehåll

Regionens broar i dåligt skick

Rävsundsbron
Rävsundsbron Bild: Yle/Johanna Ventus rävsundsbron

Jämfört med resten av landet är broarna i Egentliga Finland och Satakunta i dåligt skick. Vid Närings-,trafik- och miljöcentralen hoppas man nu att den nya regeringen ska hålla sitt löfte och satsa på vägnätet.

Runt om i landet finns det broar som är i behov av reparationer, men läget är speciellt illa i Egentliga Finland och Satakunta. Här finns 20 procent av de broar som är i sämst skick. Av de 1 800 broar som finns i regionen är 128 i stort behov av reparation.

- Vi har många gamla broar. Speciellt vintrarna är utmanande då broar som är av gammal betong på ett annat sätt tar skada av exempelvis saltning, säger broingenjör Jari Nikki.

Broar renoveras för 9 miljoner

Många projekt är på gång. I Åbo ska broarna över Aura å och Lillån (Vähäjoki) totalrenoveras. Med på listan över de mest betydande broreparationerna för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland är också den nya fasta bron över Strömma, som förbinder Kimitoön med Salo. På Skärgårdsvägen i Pargas stod nyligen den nya bron över Rödhällssundet klar.

Här finns en karta över de broar som ska repareras i år.

Nya bron över Rödhällsundet i Pargas.
Bron över Rödhällssundet har reparerats under året. Nya bron över Rödhällsundet i Pargas. Bild: YLE/Niclas Lundqvist rödhällsund

Totalt kommer man att reparera broar för en summa om ungefär 9 miljoner euro.

Rävsundsbrons dagar räknade

Men det finns fler broar som är i dåligt skick och borde ses över. Inte minst Rävsundsbron mellan S:t Karins och Pargas.

Den 50-åriga bron sjunger på sista versen. Bron är planerad för den fordonsbelastning som gällde på 1950-talet, vilket är avsevärt mindre än i dag då nästan 11 000 fordon dagligen kör över bron.

rävsundsbron byggs, 1963
Rävsundsbron stod klar 1964. rävsundsbron byggs, 1963 Bild: Yle videostill 1963

Belastningen är för stor för de bärande konstruktionerna och därför sänktes hastighetsbegränsningen på bron i början av året från 80 kilometer i timmen till 70 kilometer i timmen. NTM-centralen har också infört ett minimiavstånd på 60 meter för den tunga trafiken.

Rävsundsbron

- Rävsundsbron är en hängbro som blev klar 1964
- Bron är 287 meter och den fria höjden är 11 meter
- Trafikmängden över bron är cirka 10 600 fordon per dygn. Av dem är cirka 610 tunga fordon.
- Under sommaren ökar trafikmängden med cirka 15 procent.

Enligt broingenjör Jari Nikki är det många trafikanter som valt att strunta i de nya begränsningarna. Enligt honom skulle den bästa lösningen vara att sänka hastigheten från 80 kilometer i timmen till 70 kilometer i timmen på hela sträckan mellan Ämboda i S:t Karins och Pargas centrum.

- Det verkar inte som om bilisterna har uppmärksammat de nya hastighetsbegränsningarna. Det skulle vara tydligare om det var 70 längs hela vägen, säger Nikki.

NTM-centralen kommer att fortsätta övervaka trafiken vid bron. Om begränsningarna inte följs och slitaget på bron fortsätter kan man i värsta fall bli tvungen att installera trafikljus på bron. Vilket skulle vara negativt, inte minst för industrin i Pargas som är beroende av fungerande kommunikationer.

Ny bro klar tidigast om 15 år

En ny bro är under planering men vägen dit är lång. Generalplaneringen av den nya bron har kommit i gång men enligt Jari Nikki har man ännu en lång väg att gå. Bland annat väntar en miljökonsekvensbedömning och tillstånd av vattenlagen. När man hunnit så långt ska också invånarna få säga sitt och om många besvär lämnas in kan processen bli ännu längre, säger Nikki.

jari nikki
Jari Nikki från NTM-centralen. jari nikki Bild: Yle/Johanna Ventus nikki

- Det är mycket svårt att säga hur lång processen blir. Målet är att en ny bro står klar inom 15 år.

Räcker det?

- Det måste det göra för snabbare än det kan bron inte stå klar. Planeringen innan man kan börja bygga tar tid, säger Nikki.

Mer pengar behövs

Förutom tid behövs också pengar. Att partierna i regeringsprogrammet har kommit överens om att den nuvarande nivån för anslaget för bastrafiknätet ska tryggas är positivt, men vid NTM-centralen i Egentliga Finland hoppas man på mer pengar.

- I år har vi fått lite mer anslag än tidigare och satsar 9 miljoner. Vi behöver minst lika mycket i framtiden. Enbart för broreparationer behöver vi ungefär 10 miljoner euro per år, konstaterar broingenjör Jari Nikki.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland