Hoppa till huvudinnehåll

”Håll kontakt med er lokala riksdagsledamot!”

Anders Adlercreutz.
Anders Adlercreutz. Bild: Yle / Ted Urho riksdagsledamot 2015

Anders Adlercreutz (Sfp) från Kyrkslätt knep en plats i riksdagen. Yle Nyhetsskolans reportrar träffade honom för att diskutera valet, politiken och ungdomars påverkningsmöjligheter.

Du har gjort en stor kampanj, vilka är de viktigaste sakerna du jobbar för?

– Jag tycker att vi måste fokusera på att stödja företagsamhet, det är bland företagen våra arbetsplatser skapas och tillväxten sker. Samtidigt måste vi inse att vår utbildning är vår främsta konkurrensfördel - det är tillgången på utbildad arbetskraft som lockar utländska företag till Finland.

Varför blev just du invald? Vad lockade väljare?

– Jag tror att min bakgrund som företagare inom en kreativ bransch och som småbarnsförälder tilltalade mina väljare. Jag har inte en bakgrund som karriärpolitiker, utan kommer från den privata sektorn. Sen tror jag också att mitt arbete inom lokalpolitiken och inom olika föreningar i Kyrkslätt har väckt ett förtroende.

Vad tror du att du som SFP:are kommer få jobba hårdast för? Vad blir den hårdaste nöten att knäcka?

– Vi har med stor sannolikhet fyra år av oppositionspolitik framför oss. Det betyder att vi får arbeta med andra medel än tidigare. Vi måste föra en konstruktiv dialog med regeringen vilket betyder att vi stöder det som förtjänar stöd, men också att vi konstruktivt påpekar när vi ser saker som borde göras på annat sätt. Vi kommer med stor sannolikhet få ta en del duster om tvåspråkigheten. I de situationerna måste vi komma ihåg att vi samtidigt måste föra en allmänpolitisk debatt, vi skall inte låta våra opponenter definiera oss som ett språkparti. Regeringen är mycket konservativ. Vi skall vara den värdeliberala rösten.

Då vi i skolan fick göra Yle:s kandidattest reagerade vi på att det ställdes få frågor gällande ungdomars välmående, utbildning och möjlighet att påverka i samhället.Tror du att det skulle kunna finnas ett sätt för ungdomar att vara aktivare inom politiken?

– Jag uppmanar alla ungdomar att bekanta sig med partiernas ungdomsorganisationer. Men man kan också engagera sig samhälleligt utanför dem - organisationer som Amnesty, Greenpeace och andra utför också ett viktigt arbete som det är värt att bekanta sig med. Som politiker hoppas jag på en aktiv diskussion med skolelever, och kommer gärna och berättar om dagsaktuella - och andra - frågor.

Vad tror du om att ge 16-åringar rösträtt i kommunalval? Skulle ungdomarna klara av ansvaret?

– Jag har inte en absolut åsikt i den här frågan, men tycker nog man kunde avväga att sänka rösträtten. Varje gång det har gjorts har man alltid förfasat sig över det, men det har alltid visat sig fungera väl. Ett annat alternativ vore att ge ungdomar närvarorätt inom de kommunala beslutsorganen - det här har redan många kommuner gjort.

Vilka är de största bristerna/problemen idag?

– Det är utan tvekan vår ekonomi. Vi måste våga reformera våra ekonomiska strukturer så att det skapas aktivitet. När ekonomin är i skick finns det utrymme för annat.

Hur kan man skapa lika förutsättningar inom arbets- och familjeliv så att det gynnar båda könen?

– Föräldraledigheten måste ses över. Den nya regeringen talar om att höja sysselsättningsgraden till 72 % vilket är bra. I regeringsprogrammet talar man dock inte om hur det här skall genomföras. Jag tycker att en reform av föräldraledigheten är en viktig komponent i spelet - en av de största skillnaderna mellan den svenska och den finska arbetsmarknaden är sysselsättningsgraden bland kvinnor i åldern 30-40 år. En stor orsak till detta är att kvinnor bär en stor del av den ”börda” som småbarnsförälderskapet innebär. Om vi män tog ett större ansvar i skötseln av våra barn skulle kvinnors ställning på arbetsmarknaden förbättras - och sysselsättningsgraden implicit öka.

Unga inom arbetsliv och utbildning

Hur ska man få arbetsgivarna att anställa yngre arbetssökande med mindre arbetserfarenhet?

– Vi måste utveckla nya incentiv utöver de vi redan har. Vi måste också se över en rad bestämmelser som i praktiken leder till att unga inte kan få anställning - vi ställer helt enkelt för höga krav. När jag gick i skola arbetade jag på kvällar och veckoslut som lagerarbetare, bakom köttdisken, som trädgårdsarbetare. Jag tömde råsocker på lastfartyg i Finska Sockers hamn med spade och arbetade på ett skidcentrum på veckosluteten. Det här är alla arbeten som till en del inte finns mera, och även om de fanns, skulle en 15–16-åring inte få syssla med dem. Vi måste rensa bland våra bestämmelser så att vi kan skapa de arbetsplatser som behövs. För det är viktigt att ungdomar får pröva på arbetslivet i ett så tidigt skede som möjligt.

Är studiebidraget tillräckligt?

– Studiestödet är en svår fråga. Nivån är låg, och i synnerhet inom huvudstadsregionen är t.ex. hyresnivån så hög att man omöjligt klarar sig utan att även jobba. Den nya regeringen kommer att skära i studiestödet vilket jag men långa tänder kunde acceptera ifall man samtidigt gick in för en reform av studielånet enligt t.ex. de modeller man tillämpar i England eller Sverige, dvs. att man justerar återbetalningstiden enligt den lön man har efter att man blivit färdig.

Vad tror du om att undervisningen i stor mån digitaliseras?

– I vissa ämnen öppnar det nya möjligheter, men jag tror också att vi inte får glömma betydelsen av att arbeta med händerna och interagera fysiskt med andra människor.

Strider det inte emot det faktum att ungdomar idag tillbringar för mycket tid framför skärmar och på sociala medier?

– Det där är en bra poäng. Som småbarnsförälder är jag orolig för att våra barns värld riskerar att krympa och att all interaktion sker via en liten ruta. Det är viktigt att vi värnar om mångsidigheten.

Vad har du för tips åt ungdomar som vill bli aktiva inom politiken? Hur ska man gå till väga?

– Läs tidningar, följ med nyheterna, kontakta partiernas ungdomsorganisationer och håll kontakt med er lokala riksdagsledamot!

Karin Biström och Matilda Panula, Winellska skolan i Kyrkslätt
Den här texten är skriven av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz: Körkort för minderåriga, brexit och public service

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsquiz: Opium, banditer och noshörningar

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsskolan: Färdigbyggd eller självbyggd PC

    Lönar det sig att bygga sin egen PC?

    Vi jämför för- och nackdelar med att köpa en färdigbyggd dator och att köpa komponenterna till en dator och bygga PC:n själv. Vi berättar också hur man bygger en PC för 1000€ och vi visar en färdigbyggd PC för samma pris och ser varför de kostar mer än självbyggda datorer.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan