Hoppa till huvudinnehåll

Äldreomsorgen: Det offentliga och privata bör gå hand i hand

Servicecenter för åldringar i Lojo
Det kan gå månader att få en läkartid i servicehus. Servicecenter för åldringar i Lojo Bild: Yle/Minna Almark äldrevård

En åratal lång läkarbrist och ett veritabelt ambulansrally av äldre. Här några orsaker till varför Vasa gick in för samarbete med en privat aktör gällande läkartjänster i stadens äldreomsorg, särskilt på serviceboenden. Chefen för hem- och anstaltvården i Vasa Matti Paloneva berättar hur staden ändrade kursen i äldreomsrogen.

Varför ville staden arbeta med en privat aktör inom äldreomsorgen?

- Grundorsaken är att vi har haft läkarbrist i Vasa i åratal. Just i dag är bristen ungefär 25-30 procent av läkarna på hälsostationerna och det är just de som ska sköta läkarna i hemvård och på serviceobende.

-Samtidigt har vi stor strukturell förändring på gång. Snart stänger vi alla långvårdsavdelningar vid stadssjukhuset och bygger hellre serviceboendeplatser och nya hus för det. Det är omöjligt att flytta åldringar till serviceboende - och inte ha några läkare där. Så någonting måste göras.

Matti Paloneva är chef för hem- och anstaltvården i Vasa
Nu gäller det att tänka fördomsfritt för att hitta nya lösningar i äldreomsorgen, säger Matti Paloneva i Vasa. Matti Paloneva är chef för hem- och anstaltvården i Vasa chefen för hem- och anstaltvården

Vad går samarbetet med den privata aktören ut på i praktiken?

- Vi hörde om pilotförsöken som Doctagon hade i kustösterbotten och om fina resultat från Borgå. Jag har träffat den privata aktörens läkare då och då och bolaget föreslog pilotering i Vasa också gällande läkartjänsterna.

- Vi började med verksamheten i två servicehus i Vasa och resultaten var fina. Vi måste förstås konkurrensutsätta tjänsterna som staden köper.

Den privata aktören visade sig utgöra det bästa alternativet och sedan kunde verksamheten köra igång i Vasa.

Berätta vad samarbetet mellan Vasa stad och den privata aktören går ut på i praktiken?

- Samarbetet gäller bara läkartjänsterna. Var och en som bor i servicehus får en ansvarig läkare.

En ansvarig läkare känner sina patienter. Bild: Yle äldreboende

- Då vi inledde samarbetet kom läkaren till servicehuset och undersökte alla som bodde där. I fortsättningen undersöker han klienterna var tredje eller var fjärde månad.

Paloneva säger att läkaren ringer till servicehusets sjuksköterska varje vecka och klienternas hälsa gås igenom då.

Enligt honom hör det till avtalet att någon från företaget alltid svarar i telefonen, dygnet runt. Sköterskan i huset kan alltid nå en läkare som hjälper.

En läkare ska kunna rådfrågas per telefon

Varför kan inte staten eller kommunen erbjuda den här modellen i äldreomsorgen?

- Det har vi också undrat - varför kommunerna inte kan ordna något likadant?

Läkarna som jobbar i kommunen vill inte dejourera.

- Det är bara så att det är omöjligt. Läkarna som jobbar i kommunen vill inte dejourera. De vill ha jobbet på dagstid bara.

Paloneva betonar att det inte är lätt att sköta åldringar. Man måste först vara en bra allmänläkare och sedan lära sig skillnaden mellan att sköta äldre och yngre.

Befolkningen åldras i rask takt och nya lösningar behövs. Bild: Yle / Hanna Othman parkgymnastik

- Det här tar ett år, minst, att lära sig.

Är de kommunala läkarna bortskämda, är det det du säger?

- Arbetsfältet är så brett, man måste kunna lite av allting. Det är mycket krävande. Man jobbar ofta ensam. Det bedöms inte vara ett lockande jobb med äldre. Särskilt om man just kommit från skolan.

"Vårt koncept att vårda äldre är fel"

Via den privata aktören så fungerar läkarsystemet nu. Jag pressar dig lite till - vad är det ett tecken på den här läkarbristen - du är chef för hem- och anstaltvården i Vasa? Är det läkarna, systemet eller gör vi inte rätt saker inom äldreomsorgen i dag?

- Vi satsar inte tillräckligt och inte på rätta platser. Vårt koncept är fel. Yngre folk som jobbar tycker om att mäta blodtryck och andra praktiska saker - men att diskutera med en åldring är ingenting, man vill inte lyssna på den äldre som är sorgsen eller aggressiv. Yngre läkare vet inte hur klientarbetet med äldre ska göras.

- De nya läkarna har skolats främst för att arbeta på sjukhus, där kan de göra vad de lärt sig i skolan. De vet inte hur de ska möta åldringar om de till exempel har lite extra tid.

Läkare och patient
Läkaren måste vara intresserad av att vårda äldre. Läkare och patient Bild: YLE åldringsvård

De unga läkarna har kanske utbildats lite fel med tanke på att de äldre ökar hela tiden?

- Ja, en stor andel av kostnaderna går åt till att sköta åldringarna och andelen stiger hela tiden.

Sparar i ambulanskostnader, vårddygn

Vasa har sparat en halv miljon euro på tio månader - var har ni sparat konkret?

- Största delen av sparet består av sjukhusavgifter vid Centralsjukhuset och stadssjukhuset i Vasa.

De äldre tas till avdelningarna och det tar många dagar innan man får klarhet i hur de mår.

Färre sjukhusbesök?

- Det beror på att man har läget i vården i balans och lyckas sköta och undersöka många saker i förväg. Det innebär att de äldres situation inte blir akut. Ambulansskjuts behövs inte så ofta till jouren.

Räddningsbil
Arrangemanget minskade på ambulansrallyt av äldre. Räddningsbil Bild: Yle/Sune Bergström räddningsbil

Vid jouren har det ofta varit så att sjuksköterskorna och läkarna inte vet vad som ska göras. De äldre tas till avdelningarna och det tar många dagar innan man får klarhet i hur de mår.

Ineffektiv verksamhet låter det som? Du säger att ambulansanvändningen minskat till följd av samarbetet med den privata aktören, det låter märkligt. Hur går det för dem som inte åker ambulans? Dör de - eller blir de snabbt friskare? Var skedde förändringen?

- Amulansskjutsarna behövs inte i samma utsträckning. Patienternas situation försvåras inte så ofta. Måendet och hälsan är stabilare med det nya systemet och man kan ta hänsyn till omständigheterna på förhand.

Det har enligt Paloneva blivit lättare att diskutera med klienten och de anhöriga.

- Om något händer finns det redan en plan till pappers eller på datorn, vad som ska göras om den äldre blir sämre.

Det låter som vanligt bondförnuft det här och märkligt att det ska behövas en privat aktör och att den offentliga läkaren eller sjukvården inte klarar av den här biten?

Risken för vårdfel finns alltid.


- Vi och den privata aktören kräver att alla som kommer som ansvariga läkare måste ha flera års erfarenhet av att sköta åldringar.

Du talar om att man konsulterar mycket per telefon - ökar risken för vårdfel?

- Man måste veta att den risken alltid finns. Vi följer med vad som händer och om något går fel och varför det gör det.

Kommer vårdfelen att öka i äldrevården? Bild: Yle sjukvård

Har ni haft vårdfel redan?

- Inte något stort, det är smaksak, hur bra man än gör ifrån sig så kan oväntade saker hända.

Helt smärtfritt har det inte gått?

- Nej. Viktigast för mig har det varit att se att vi får feedback från anhöriga om det har gått fel och att vi är uppmärksamma på det här.

De äldre själva - hur har ni rådfrågat dem - hur har de bedömt resultatet av verksamheten?

- Vi har ett kvalitetssystem och går regelbundet igenom olika saker, vi frågar både kunder och anhöriga om det här.

- I servicehuset finns äldre med minnesstörningar och de minns inte om något varit bra eller dåligt. Anhöriga är bättre att fråga.

Ni har kanske fått varierande feedback?

- Vi har fått bra feedback särskilt jämfört med tidigare då vi hade mycket lite läkartid för åldringar i serviceboende. Nästan inte alls. Läkarna kom bara för att förnya recept och titta på Marevanmedicineringen och dylika, mest akuta saker.

Den här pilotperioden har inneburit en halv miljon i spar och ni tänker uppenbart fortsätta - vilka tankar väcker era tankar med tanke på läget inom äldreomsorgen i hela landet just nu? Borde kommunerna köpa vissa tjänster utifrån från den som kan sköta dem bäst, och sedan ta hand om resten av äldrevården själva?

Eurosedlar i en hög.
Alla vill spara inom vården, även äldreomsorgen. Eurosedlar i en hög. Bild: Anssi Leppänen/Yle euro,sedlar,Eurosedlar,pengar,ekonomi

- Vi har dålig ekonomi i hela landet och antalet åldringar fördubblas eller ännu mera inom 15-20 år. Vi får inte mera resurser, fler läkare eller sköterskor så verksamheten måste effektiveras på något sätt. Vi borde inte riskera kvaliteten i vården och det är svårt.

Vi måste tänka om.

- Det viktiga är inte om det är offentlig eller privat sektor, eller hur innovationerna görs. Vi måste tänka om. Gå igenom hela systemet, som är gammalmodigt. Man gör inte rätt saker.

- Vi måste testa på nya koncept för att hitta de lämpligaste och billigaste.

Fortsätter samarbetet med den privata aktören i Vasa?

- Vi hade piloten med två servicehus och nu har vi tillämpat samarbetet sedan 2014 i alla servicehus. Vi fortsätter så här.

Privata och offentliga tjänster kunde gå hand i hand i äldreomsorgen. Bild: Yle första hjälpen

Hela vården går sex miljoner på minus i Vasa - är den här en modell att tillämpa på hela hem- och anstaltvården, som du ju basar för i Vasa? Är det här framtiden - att den offentliga och den privata går hand i hand enligt nya mönster?

- Det hela beror förstås också på hur hälsovårdsreformen avancerar, vilka beslut som fattas. Jag tror ändå att behovet ökar så kraftigt att vi behöver alla tänkbara resurser.

- Vi kan inte tänka att bara kommunala resurser kan användas i framtiden.

Fram för kreativa lösningar?

Just det. Det handlar ändå inte bara om att privatisera utan tjänsterna måste gå hand i hand.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes