Hoppa till huvudinnehåll

Ukrainas andra krigssommar – Minskavtalet värdelöst

Ukrainska arméns pansarvagn.
Ukraina upplever sin andra krigssommar Ukrainska arméns pansarvagn. Bild: EPA/SERGEI KOZLOV östra ukraina

I östra Ukraina blir allt flera åter tvungna att söka skydd för bomber. Striderna har trappats upp igen och civila har gång på gång utsatts för beskjutning under den senaste veckan. Just nu verkar kriget föras på ett sätt där flera civila än soldater dödas.

Samtidigt är ryktesspridningen enorm. På webben publiceras dagligen bland annat videor som visar ryska truppförflyttningar. De flesta videor är sådana att det är omöjligt att med säkerhet säga var och när de har filmats.

För ett par dagar sedan publicerades en video där man ser ett ryskt tåg fullastat med stridsvagnar och andra militärfordon. Tåget sägs vara på väg mot staden Taganrog i södra Ryssland nära den ukrainska gränsen.

Ukrainas försvarsminister Stepan Poltorak har varnat för ett nytt storanfall från ryskt/separatistiskt håll.

Det mänskliga lidande som kriget har förorsakat är enormt. Sedan kriget började våren 2014 har minst 6400 människor dödats och nästan två miljoner lämnat sina hem på flykt undan striderna.

Beskyller varandra

Båda sidor i kriget skyller på fienden, det är alltid den andra sidan som har börjat beskjutningen.

- Här pågår inga strider, säger Eduard Basurin, som är talesman för den såkallade folkrepublikens armé i Donetsk.

Om kvällarna beskjuter Ukraina bostadsområden, säger Basurin. Han erkänner att också separatisterna skjuter

- Ursäkta mig, om de skjuter och människor dödas måste vi ju ta till motåtgärder, säger Basurin.

- I Donetsk är situationen ytterst spänd, fienden har fört in allt mera vapen och flera stridsvagnar och beskjuter bland annat staden Gorlivka, säger i sin tur den ukrainska antiterroroperationens talesman överste Andrej Lysenko.

Ukraina använder inte officiellt begreppet krig om kriget i Donbass utan kallar det som pågår en antiterroroperation.

Otillåtna vapen finns kvar

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, skriver i sin rapport om otaliga explosioner och långvarig skottlossning och beskjutning. De scheman över beskjutning som OSSE har gjort upp tyder på att det oftast är separatistkrigarnas sida som har skjutit först.

All information visar att vardera sidan använder vapen av en kaliber som enligt Minskavtalet skulle dras bort från frontlinjen redan i februari.

Minskavtalet var ju en plan för fred i Donbass-området. En plan som fatalt har misslyckats. Inte ens de enklaste villkoren har uppfyllts, alltså att sluta skjuta och att utväxla fångar.

Minskavtalet är stendött

Fortfarande kontrollerar separatisterna allt som händer inom krigszonen. Ryssland har inte bara bidragit med vapen och soldater utan också hjälpt de självutropade folkrepublikerna att bygga upp offentliga funktioner på alla nivåer från lokala socialbyråer till ministerier.

Folkrepublikerna har börjat betala ut pensioner och löner, många berättar att de har fått pengarna i ryska rubel. Hela Donbass-området är ett slags mångvalutaområde. Man kan jämsides använda ukrainska hryvnia, ryska rubel, amerikanska dollar och euro. Ukraina slutade betala till exempel pensioner redan i slutet av förra året. Beslutet fattades efter att transporter av pengar gång på gång rånades vid vägspärrar.

Ukraina skulle enligt avtalet redan i mars ha en klar plan för hur området ska administreras i framtiden. Kiev har sagt att det först måste ordnas fria och hederliga val i Donbass men ingen kan svara på vem som ska ordna sådana val.

Ukraina kommer heller inte kunna kontrollera sin östgräns under det här året, något som också skulle ske enligt Minskavtalet. Där finns det stipulerat att OSSE ska övervaka läget vid gränserna tillsammans med Ukraina. Det har visat sig vara omöjligt.

OSSE:s observatörer har upprepade gånger blivit hindrade i sitt arbete och dessutom har de blivit såväl hotade som beskjutna. OSSE:s ledare i förhandlingarna om Ukraina, den schweiziska diplomaten Heidi Tagliavini, har sagt att hon vill lämna sitt uppdrag. Det har tolkats som en bekräftelse på att OSSE inte ges möjlighet att sköta sitt åtagande så som man har avtalat.

Rysslands roll

Donbass-området ska också i framtiden vara delar av Ukraina, säger Rysslands president Vladimir Putin samtidigt som hans lands gärningar i östra Ukraina gör det allt svårare att förstå hur någon återintegrering ska vara möjlig. Ryssland erkänner inte att landet deltar i kriget och vill följaktligen inte delta i några diskussioner om läget.

Ryssland vill att Ukrainas statsledning ska diskutera direkt med de självutnämnda folkrepublikerna i Donetsk och Luhansk. Det har Kiev vägrat eftersom man där anser att folkrepublikerna är terroristiska.

Allt det här betyder att situationen i östra Ukraina är minst lika osäker som den var för ett år sedan då kriget nyss hade börjat.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes