Hoppa till huvudinnehåll

Kina köper upp grekisk egendom

Hamnen i Pireus
Hamnen i Pireus Bild: Yle pireus

Grekland har under de senaste åren privatiserat många statliga bolag och en hel del statlig egendom. Egendomen säljs billigt på grund av den djupa ekonomiska krisen.

De övriga europeiska länderna har pressat på Grekland i fråga om försäljningen av egendom; det är ett av villkoren för att Grekland ska få mera lån av EU och Internationella Valutafonden.

Landet har sålt ut exempelvis hamnar, flygplatser och det statliga vadslagningsmonopolet. Däremot kommer landet inte att sälja energibolag, har man meddelat.

Kinesiska företag håller sig framme

Europeiska företag har visat ett visst intresse för grekiska ägodelar, men kinesiska företag har varit snabba med att göra slag i saken.

Ett exempel är hamnen i Pireus där det kinesiska företaget Cosco numera äger arealmässigt en stor del av hamnen.

Cosco köpte först containerverksamheten år 2010 och riktar nu blickarna mot hamnen för kryssningsfartyg. Hamnen är avsedd för fartyg som kör mellan de grekiska öarna samt för internationella kryssningsfartyg.

Syriza tvingades äta upp sina ord

Den Syrizaledda regeringen meddelade genast efter valsegern att utförsäljningen upphör och att vissa uppgjorda affärer till och med kan hävas. Regeringens linje har dock snabbt förändrats; nu fortsätter utförsäljningen igen eftersom man är mer eller mindre tvungen till det.

Priserna är väldigt låga för att regeringen inte har någon förhandlingsförmån. Regeringen önskar att man kunde vänta med säljandet tills man får ett bättre pris - ett par år åtminstone.

– Privatiseringen är inte någon principfråga för oss utan en pragmatisk sak, har inrikes- och förvaltningsminister George Katrougkalos förklarat.

Fackförbunden motsätter sig skarpt privatiseringen och att egendom säljs till utlänningar. De betecknar det som en katastrof att staten förlorar kontrollen till privata företag alldeles vid Europas gräns.

Representanter för facken anser att det inte kan vara rätt att staten inte kan påverka exempelvis vilka varor som förs in i och ut från Europa och på vilket sätt.

Ursprunglig artikel Maria Stenroos/Yle Uutiset

Läs också