Hoppa till huvudinnehåll

Jurassic World: Spring för ditt liv!

Dinosaurier i Jurassic World
Chris Pratt har gjort velociraptorerna tama...eller? Dinosaurier i Jurassic World Bild: Universal jurassic world

Dinosaurierna är tillbaka. Igen. Exakt 22 år sedan Steven Spielbergs Jurassic Park hade premiär öppnar världens farligaste nöjesattraktion sina portar igen. Föga överraskande går det inte som planerat.

Jurassic Park som kom ut år 1993 bekräftade än en gång att Steven Spielberg är en av vår tids stora, om inte den största, filmregissören. Folk flockades till biograferna om och om igen och dinosaurier var det hetaste som fanns. Trendvågen med dinosaurier kommer och går lika frekvent som ABBAs popularitet. Hur är det med vågen den här gången, ska vi hoppa på våra brädor för att njuta av åkturen? Absolut!

Efter två betydligt sämre uppföljare The Lost World: Jurassic Park (1997) och Jurassic Park III (2001) har dinosaurierna överraskande nog skärpt sig. Den känns som en uppföljare vi inte visste att vi ville ha.

Vi vill se någonting nytt

Mänskligheten tycks än en gång ha lärt sig av sin misstag. Parken är fullt funktionsduglig och besökare rullar in på löpande band för att njuta av attraktionerna. Allt känns väldigt genomtänkt och givetvis säkert. Till exempel får barnen rida på babydinosaurier medan de lite äldre barnen fritt får köra runt bland alla (växtätande) dinosaurier i fortskaffningsmedel formade som runda klot. Pengar rullar in som det ska. Allt är frid och fröjd.

Men, för att tillfredställa våra behov krävs ständig förnyelse. Folk har tröttnat på att se samma dinosaurier år efter år. Brontosaurus? Gäsp. T-rex? Tråkigt! Varje år, precis som vid vilken nöjespark som helst, krävs en ny och påkostad sevärdhet för att locka mer folk till parken. Det ska vara större, mer skrämmande och ha fler vassa tänder.

Den här gången har dinosauriefabriken och dess arbetare bestämt sig för att göra en egen gen- och dna-cocktail för att producera en helt ny art. Att avslöja vilka arters genbassäng man dykt i den här gången vore att avslöja för mycket, men till exempel har den nya mördarmaskinen spår av kameleont i sig. Ni förstår vartåt det barkar?

Förvånansvärt fräscht

Bryce Dallas Howard spelar Claire som styr och ställer vid parken. Hon jobbar för Simon Masrani (Irrfan Khan) som är den sjätte rikaste personen på planeten. Han har tagit det som sin uppgift att förvalta John Hammonds arv vidare. Han är ingen ond person och menar egentligen väl, men i slutändan då pengarna styr gör han några katastrofala missbedömningar.

Claire är en pedant arbetsnarkoman som bjuder in sin systers pojkar Gray (Ty Simpkins) och Zach (Nick Robinson) för att bekanta sig med hennes arbetsplats. Hon har fullt upp med jobbet så hon låter sin brittiska assistent sköta barnvaktandet. Pojkarna tröttnar på hennes daltande och rymmer med VIP-passen i högsta hugg på egna vägar. Samtidigt lyckas förstås den nya dinosaurien rymma från sin inhängnad. Ytterst dålig tajming.

Lyckligtvis så har vi vår hjälte Owen, charmiga Chris Pratt, som tvingas ta en paus i sitt tämjande av velociraptors för att såväl ta fast mördarmaskinen som hitta och rädda de två pojkarna som är på rymmen. Det hela resulterar i en salig soppa av action, spänning, humor och en stor dos självironi. Filmen gör stundvis narr av sig själv och typiska filmklyschor överlag. Det känns fräscht och nytänkande. Förvånansvärt färscht för att vara den fjärde Jurassic Park-filmen.

Trailern avslöjade inte för mycket

Ifall du såg trailern och hyser oro över att velociraptorerna plötsligt skulle ha blivit tama och människans bästa vän sedan hunden, kan pusta ut. De är fortfarande lika farliga och opålitliga som alltid.

Det här är regissören Colin Trevorrows andra långfilm. Han har ett bra grepp och lyckas tillföra något nytt i en ganska så urvattnad filmserie. Samtidigt visar han enorm respekt gentemot Steven Spielbergs klassiker vars anda lever vidare på ett vackert och nostalgiskt sätt i en version ämnad för en ny generation.

Manuset haltar endast på en punkt: Den underutvecklade karaktären Hoskins (Vincent D'Onofrio). Han ska vara någonslags skurk som vill göra raptorerna till strategiska vapen. Den här delen av historien blir på hälft och vi får själva reda ut vad det är som driver honom.

Men i det stora hela är Jurrasic World en riktigt underhållande sommarfilm som lär överträffa de flesta förväntningar vi har ställt upp. Såväl personer som dinosaurier får skina. Specialeffekterna kompletterar helheten istället för att ta över. Paketet håller ihop och om filmen kammar in tillräckligt mycket pengar för att tillfredställa filmbolaget kan vi säkert förvänta oss fler reptilparker vi kan besöka i framtiden och, än en gång, springa för våra liv.

Nyligen publicerat - X3M