Hoppa till huvudinnehåll

Hönsgödsel väller över Virmo

Gödselstack på åker i Virmo (Mynämäki).
De här gödselhögarna låg kvar på en åker i Virmo ännu i slutet av maj. Gödselstack på åker i Virmo (Mynämäki). Bild: Yle/Annvi Gardberg virmo (mynämäki).

Hönsskit blev ett miljöproblem i Virmo i Egentliga Finland. Jättehönsgården Kanax skaffade dubbelt flera hönor, men byggde inte ut avfallshanteringen. När gödselstaden blev full lades gödseln på åkrar.

I augusti 2014 gick Kanax från stor till jättestor. Antalet värphöns hade varit 100 000, nu blev det 200 000. Det gör Kanax till ett av de största hönserierna i Finland.

Men avfallshanteringen har inte hängt med. Tio månader efter utvidgningen använder hönsgården fortfarande sin gamla gödselstad, som inte räcker till för de nya hönorna.

I början av mars i år lade invånare i Virmo märke till att gödselstack på gödselstack dök upp på åkrarna i trakten.

Juhani Hannula, sannfinländare och medlem i kommunfullmäktige, hörde till dem som kontaktade myndigheterna.

– Gödseln härstammar från hönseriet Kanax. Jag bor i närheten och märkte att de körde bort gödsel med lastbilar och traktorer. Det höll på i två dagar, säger Hannula.

Den som lägger upp hönsgödsel i stackar på åkrar ska grunda med 20 cm torv, halm eller lera under. Dessutom ska stacken täckas över.

– Här saknades både lagret under och täcket på. Därför anmälde jag gödselstackarna, säger Juhani Hannula, som själv är gammal jordbrukare.

Juhani Hannula klagade på gödselstackarna i Virmo (Mynämäki).
Juhani Hannula anmälde gödselstackarna. Juhani Hannula klagade på gödselstackarna i Virmo (Mynämäki). Bild: Yle/Annvi Gardberg juhani hannula

Många andra ortsbor har sett hönsgödseln och transporten av den.

– Det var en väldig rumba med att köra gödsel. De verkar ha haft problem på hönseriet, säger en jordbrukare som vill vara anonym.

De flesta gödselstackarna i Virmo har nu spridits ut på åkrarna i samband med vårsådden. Men ett par gödselhögar låg ännu kvar i slutet av maj.

Lös gödsel rann ut som en pannkaka

Heidi Veck är miljösekreterare i Virmo. I mars tog hon sig ut på åkrarna för att inspektera läget.

– Gödseln var lös och det var nog ingen riktig gödselstack utan såg ut som en pannkaka, beskriver Veck.

Det fanns inget skyddande lager under de tre första gödselstackarna och inget täcke på dem. Och kommunen hade inte fått någon anmälan om förvaring av gödsel i gödselstack.

– Anmälan kom efter att jag anmärkte på saken, och då lades också täcke på ett par av stackarna. Jordbrukaren som tog emot gödseln meddelade att åkern var så mjuk att han inte kom åt att täcka över dem alla, säger Veck.

Lastbilen som körde gödseln hade fastnat i åkern, berättar Veck. Därför måste gödseln tippas av flaket och sedan flyttas med traktor.

Gödselstack på åker i Virmo (Mynämäki).
Den lösa gödseln flöt ut som en pannkaka. Gödselstack på åker i Virmo (Mynämäki). Bild: Miljösekreterare Heidi Veck gödselstack på åker i virmo

Enligt nitratfördningen måste åkern bära för att man ska kunna anlägga en gödselstack. Dessutom ska gödseln vara tillräckligt torr för att förvaras i stack. De kraven uppfylldes inte i Virmo.

– Gödseln stod i vatten på åkern, säger Veck.

Senare dök ytterligare flera gödselstackar upp på andra åkrar, så de blev totalt åtta. Det blir sammanlagt flera hundra kubik gödsel.

Också nu måste miljösekreterare Veck påminna om att det behövs en anmälan innan man lägger upp en stack. Bara två gödselstackar anmäldes självmant till kommunen.

Hönsgödsel på åker i Virmo
Åkern var mjuk och våt och gav vika. Hönsgödsel på åker i Virmo Bild: Heidi Veck, miljösekreterare åker i virmo

Risk för vattendrag

Miljösekreterare Heidi Veck gav en anmärkning för att gödselstackarna inte följde reglerna.

– Jag ansåg att risken inte var stor för att näringsämnen rinner ut från stackarna. Därför lät vi dem stå där de stod och krävde inte att de flyttades, säger Veck.

Juha Grönroos, specialforskare vid Finlands miljöcentral, säger att risken är betydlig för att näringsämnen har läckt ut.

– Hönsgödsel är stark vara, den innehåller mycket fosfor och kväve. En gödselstack som inte är rätt konstruerad och ligger på åkern i flera månader utgör en ordentlig risk, säger Grönroos.

Gödseln var lös och det har regnat mycket, båda faktorerna ökar risken för att näringsämnena rinner ut i vattendrag.

– Det finns en verkligt god orsak till att förordningen kräver att gödselstackar ska ha ett lager under och ett täcke på, säger Grönroos.

Enligt förordningen får man tillfälligt förvara hönsgödsel i stackar på åkrarna.

– Men att hönseriet har för liten gödselstad är inte en giltig orsak, betonar Grönroos.

Juha Grönroos är specialforskare vid Finlands miljöcentral.
Juha Grönroos i Halikko, Egentliga Finland. Juha Grönroos är specialforskare vid Finlands miljöcentral. Bild: Yle/Annvi Gardberg juha grönroos

Kanax kommenterar inte

När jag ringer till Kanax är det Juhani Laaksonen som svarar. Han är en av flera delägare i företaget.

Laaksonen vill inte kommentera. Han ger mig tillstånd att fotografera hönseriet, men bara på utsidan.

Ur miljötillståndet framgår det att de två stora hallarna i Virmo båda är 1000 m2 stora. I dem bor 200 000 höns i så kallade trivselburar. De värper fyra miljoner kilo ägg och producerar 10 000m3 gödsel per år.

På en och samma åker får man inte sprida hönsgödsel från flera än 150 hönor. I Virmo är fosforhalterna förhöjda i många åkrar, och då får man inte gödsla alls med hönsgödsel. Därför transporteras gödseln också till jordbrukare längre bort.

Kanax jättelika hönsgård ligger i Virmo (Mynämäki).
Hönsgården består av två hallar som vardera är 1000 m2 stora. Kanax jättelika hönsgård ligger i Virmo (Mynämäki). Bild: Yle/Annvi Gardberg kanax hönsgård

Inspektör visste inte om utvidgningen

Pirkko Rinne-Tamminen ska övervaka hönseriet Kanax. Hon är inspektör vid NTM-centralen i Egentliga Finland.

– Jag har talat i telefon med Kanax-företagaren, men jag har inte varit där än. Vi har väldigt mycket arbete, säger hon.

Rinne-Tamminen bekräftar att den gödsel som inte rymdes i hönseriets gödselstad har fraktats till annan ort eller lagrats i stackar på åkrarna i Virmo. Det har företagaren berättat för henne.

Kanax hör till Finlands största hönsgårdar, borde inte NTM-centralen prioritera de största?

– Vi har en inpektionsplan som vi följer. Vi visste inte om att Kanax var så stort. Det var först i mars som vi fick anmälan om gödselstackar på åkrarna, och ungefär samtidigt kom företagets årsrapport, säger Rinne-Tamminen.

– Kanax borde ha meddelat NTM-centralen hur de gör sig av med gödseln innan de tog i bruk den nya delen av hönsgården. Men det gjorde de inte, säger Lassi Liippo, som är enhetschef vid NTM-centralen.

Pirkko Rinne-Tamminen och Lassi Liippo vid NTM-centralen i Egentliga Finland
Pirkko Rinne-Tamminen har inte besökt Kanax. Lassi Liippo är hennes chef. Pirkko Rinne-Tamminen och Lassi Liippo vid NTM-centralen i Egentliga Finland Bild: Yle/Annvi Gardberg ntm-centralen i egentliga finland

Blir det några påföljder för Kanax?

– Vi har godkänt Kanax förslag om att de i sommar bygger den gödselstad som saknas. Och naturligvis förutsätter vi att den tillfälliga förvaringen av gödseln inte vållar miljöproblem, säger Lassi Liippo.

Räcker det?

– Det räcker i det här skedet, men om det behövs kan NTM-centralen ta till förvaltningstvång för att se till att gödselstaden blir byggd, säger Lassi Liippo.

Rinne-Tamminen säger att hon nog ska inspektera Kanax, men kan inte berätta när det kommer att ske.

Brist på inspektörer

NTM-centralen ska inspektera de största djurgårdarna vart tredje år, det står i övervakningsplanen, berättar Lassi Liippo. Men personalen räcker inte till för det här.

Det finns 100 stora gårdar med djur i Egentliga Finland, men på NTM-centralen finns en enda inspektör som hinner till högst 30 gårdar per år.

Och det kommer att bli värre. Samarbetsförhandlingarna i vintras medförde att ytterligare en fjärdedel av personalen ska försvinna inom några år.

Ingen ny inspektör får anställas när Pirkko Rinne-Tamminen går i pension i höst. Det betyder att fyra andra inspektörer ska dela på ansvaret för att övervaka gårdar med djur i Egentliga Finland.

Burhöns i stor hall.
Höns i burar. Det här är inte Kanax utan en mindre och lägre hönsgård. Burhöns i stor hall. Bild: Yle/Sofi Nordmyr höns,hönshus,hönsäggsproduktion,hönsägg,hönsfåglar,Hönsuppfödning

"Det går att göra undantag"

Lassi Liippo säger att Kanax miljötillstånd kräver en gödselstad som räcker för tolv månaders behov.

– Men det står också i tillståndet att det går att göra undantag från tolvmånadersregeln ifall gödsel transporteras till biogasanläggningar eller ges till jordbrukare. Då är villkoret att gödseln lagras i enlighet med nitratförordningen, säger Liippo.

Kan man alltså tolka tillståndet så att Kanax har handlat rätt i det här fallet? Jag ställer frågan till miljöinspektör Seija Virolainen på regionförvaltningsverket i Södra Finland, som utfärdade miljötillståndet.

– Nej, gödselstaden ska stå färdig innan en hönsgård tas i bruk. Gödselstackar på åkrar kan inte ersätta en byggnad, säger Virolainen.

Anne Polso som är överinspektör på miljöministeriet håller med. I miljötillståndet står det att gödselstaden ska rymma gödsel för 12 månader. Också nitratförordningen ställer samma krav.

Enligt miljöskyddslagen kan en företagare som bryter mot miljötillstånd och -förordningar få en uppmaning att rätta till bristen med hot om vite. Myndigheterna kan också avbryta verksamheten.

– Men vitet är ofta en ganska liten summa och processen är långsam. Därför kan inspektörerna föredra att inte hota med påföljder. Men de jordbrukare som saknar gödselstad mister EU:s miljöersättning, det kan vara en effektivare påtryckningsmetod, säger Polso.

Händer som rotar i vetefält
Vissa gårdar inspekteras oftare än andra, säger en jordbrukare. Händer som rotar i vetefält Bild: Yle/ Bettina Aspfors veteåker

”Andra sliter med att följa reglerna ”

– Det är helt otroligt att inspektören inte har besökt Kanax, säger en jordbrukare med djur i regionen.

Hen vill vara anonym, och förargar sig över att andra jordbrukare sliter för att följa reglerna medan den här enorma hönsgården verkar strunta i dem.

– Vår gård är medelstor och här springer det inspektörer stup i kvarten. Men inte att inspektören hinner till Kanax, en av regionens största djurgårdar där man bryter mot regel efter regel, säger jordbrukaren.

Lassi Liippo på NTM-centralen försvarar sin inspektör. Det går att övervaka utan att göra ett besök på hönsgården, säger han.

– Vi samarbetar med kommunens miljösekreterare, och bekantar oss med gårdens rapporter, säger Liippo.

"Lagvidrigt att inte inspektera"

Osmo Kivivuori bor i Virmo, där han kandiderade i kommunalvalet för de gröna. Han hör till den lokala naturskyddsföreningen, som också gjorde en anmärkning om Kanax miljötillstånd.

– Vi anser att en hönsgård av den här storleken är storindustri och inte borde finnas i glesbygd utan på ett industriområde med kommunalteknik, säger Kivivuori.

Kivivuori är pensionerad, men arbetade tidigare med miljövård vid Sydvästra Finlands Miljöcentral.

– Att ett statlig övervakare inte hinner med terrängbesök strider mot förvaltningslagen. Hur ska miljömyndigheterna kunna veta vilka åtgärder som krävs om de inte besöker gården i fråga, säger Kivivuori.

Osmo Kivivuori hör till den naturskyddsförening som har besvärat sig mot Kanax hönsgård.
Osmo Kivivuori ondgör sig över att ingen har inspekterat Kanax. Osmo Kivivuori hör till den naturskyddsförening som har besvärat sig mot Kanax hönsgård. Bild: Yle/Annvi Gardberg osmo kivivuori

Osmo Kivivuori hör allt oftare att myndigheterna inte hinner inspektera.

– Frågan är om inspektören tänker att färre inspektioner besparar hen besväret att behöva fatta beslut, säger han.

Kanax har i våras, ett drygt halvår för sent, lämnat in avtal om att frakta gödseln till ungefär 30 olika gårdar i sydvästra och södra Finland. Gödseln ska spridas ut på 1600 hektar åkermark.

– Här borde myndigheterna övervaka att man inte sprider för mycket gödsel på samma åkrar. Om ingen övervakar har vi ingen som helst garanti för att det går rätt till, säger Kivivuori.

Storindustri, inte djurhållning

Sannfinländaren Juhani Hannula hörde till dem som besvärade sig flitigast när Kanax ville utvidga.

– De små hönsgårdarna i trakten går omkull för att en jätte som Kanax kommer in, säger Hannula.

Han vill själv försvara de små och medelstora gårdarna och en levande landsbygd.

– Kanax jättehönseri förstör den smala byvägen med tung trafik, och för med sig lukt och flugor, säger Hannula.

Palolaistentie i Virmo norrut från Kanax
Tunga gödseltransporter passar inte på en grusväg som går genom byn, anser Juhani Hannula i Virmo. Palolaistentie i Virmo norrut från Kanax Bild: Yle/Annvi Gardberg palolaistentie i virmo norrut från kanax

Kommunerna ska besluta mera än förr

Miljöskyddslagen har ändrats i april så att kommunerna oftare än förr ska bevilja miljötillstånden för gårdar med djur. Regionförvaltningsverket beviljar fortfarande tillstånd för de största gårdarna, alltså de gårdar som har mer än 150 mjölkkor, 300 biffkor, 1200 svin eller 30 000 höns.

MTK vill ytterligare ändra på systemet, så att jordbruk och gårdar med djur allt oftare bara ska kunna anmäla om ändringar i stället för att ansöka om miljötillstånd.

Men kritiska röster säger att ju mera oftare besluten fattas lokalt, desto större är risken för att sakkunskapen inte räcker till, eller att kommunen håller de egna företagarna om ryggen.

Problem när Kanax byggdes

När Kanax byggde hönsgårdarna väckte det en hel del uppståndelse. Regionala myndigheter krävde byggstopp för tillbygget, för att Kanax hade börjat bygga utan miljökonsekvensbedömning. Då beviljade kommunen ett nytt bygglov - den stora hönserihallen skulle bli ett lager i stället. När bedömningen var gjord ändrades bygglovet en gång till, och byggnaden blev hönsgård igen.

Turun Sanomat skrev att kommunen hade brutit mot lagen genom att bevilja bygglov trots att bedömningen saknades.

Den gången meddelade Kanax att man på företaget inte visste att det krävdes en miljökonsekvensbedömning. Också Annika Heikola, byggnadsinspektör i Virmo hänvisade till sin okunskap.

– Man kan tolka saken på olika sätt. Jag tycker inte vi bröt mot lagen, säger byggnadsinspektör Annika Heikola idag.

Ska Kanax bli ännu större? Miljökonsekvensbedömningen gällde ju ett hönseri med 300 000 värphöns?

– Vi har inte beviljat nya bygglov, säger Heikola.

Se också:

MOT "Miljöbrott lönar sig alltid" handlar om bristande påföljder för miljöbrott

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle