Hoppa till huvudinnehåll

Finländska Ellen är tranornas mamma i Iran

ellen vuosalo, iran
Ellen Vuosalo ellen vuosalo, iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann ellen vuosalo

Ellen Vuosalo hamnade mot sin vilja för över fyrtio år sedan i Iran. I dag är hon känd bland iranierna som tranornas mamma eller rättare sagt som tranans mamma. För det finns endast en snötrana kvar. Den heter Toivo.

Ellen kan inte tro sina ögon. Det är länge sedan hon har rört sig i trakten och nya byggnader har rests upp i snabb takt. Titta, säger hon och pekar ut genom bilfönstret och beklagar sig över hur fruktansvärt det är med så många nya byggnader.

- När risfälten förstörs försvinner också våtmarken för fåglarna. På vintern är risfälten fyllda med vatten och fungerar som fågelområden, förklarar hon. De här byggnaderna fanns inte här för tio år sedan.

iran
Risfälten är viktiga för fåglarna om vintern iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann iran

Vi kör förbi konstruktioner som ska bli en bro. En ny motorväg ska ta sommargästerna från Teheran ännu snabbare till det Kaspiska havet. Ellen ser besviken ut.

- Världen är full av byggnader. Tänk att de inte förstår att uppskatta det här gröna guldet, suckar hon.

Bilen stannar och vi promenerar längs med en liten sidoväg. Vid sidan om vägen ligger risfälten. Vi befinner oss i provinsen Mazandaran vid Kaspiska havet i norra Iran.

Risfältet bredvid oss är stället där tranan Toivo landar varje år i oktober efter att den tillbringat sommaren i Sibirien.

- Oftast går han helt ensam här på risfältet. Ibland söker han sig till gässen och svanarna, men han är mycket ensam.

Toivo, Iran
Toivo är den sista snötranan i den västliga populationen Toivo, Iran Bild: Massoud Mohamadi toivo

Toivo är den sista snötranan som finns kvar av den västliga populationen. På farsi heter tranan Omid som betyder hopp.

Snötranan är en akut hotad fågelart. Det finns några tusen snötranor kvar av den östliga populationen som övervintrar i Kina, men den västliga som övervintrar i Iran och Indien är nästan utdöd.

- Det är bara Toivo kvar. Allt hänger på honom, om den hittar någon att föröka sig med eller om den lever länge.

Också Putin har försökt hjälpa Toivo

För trettiofem år sedan fotograferade Ellen tio snötranor vid risfältet. Sedan dess har antalet stadigt minskat. Efter Sovjetunions fall har det saknats en gemensam strategi för att skydda fåglarna.

Ellen har ändå fått hjälp från oväntat håll i sin kamp för tranorna. Rysslands president Putin har deltagit i ett projekt vid Jamalhalvön för att rädda de utrotningshotade fåglarna. I klädd i en vit dräkt flög Putin för några år sedan en hang glider i ett försök att lära en grupp unga snötranor som fötts upp i fångenskap att flyga söderut inför vintern. Bara några tranor följde den ryske presidenten som först flög alldeles för snabbt på grund av kraftiga vindar.

- Jag hörde historien om hur Putin flyger med snötranorna för att visa vägen, säger Ellen och fnyser. Jag förstår inte vem som beskriver rutten för snötranorna? Känner Putin till rutten?

Toivo är den enda som känner till rutten. Den borde få lära de tama fåglarna. Problemet är bara att snötranorna som levt i fångenskap inte har tillräckligt med krafter för en lång resa, säger Ellen.

Det har inte alltid varit lätt att jobba i ett land som Iran. Många har varit misstänksamma mot en kvinna som med sin utrustning klampat omkring i våtmarkerna för att kartlägga naturområdet.

ellen vuosalo, iran
Det var inte helt lätt att få Eero Aarnios "Pastill" till Iran ellen vuosalo, iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann ellen vuosalo

- Jag har blivit anklagad för att vara spion. Men jag är inte rädd. Först nu på senare tid har jag ändå insett varför forskare och vetenskapsmän inte har gjort något fast de vetat hur dålig situationen är. Orsaken är den diktatoriska regimen, människor är rädda.

- Numera vet nog folk att jag spionerar endast för tranorna, skrattar Ellen.

ellen vuosalo, iran
Ellen Vuosalo med Massoud Mohamadi som tar hand om skadade fåglar i sitt hem ellen vuosalo, iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann ellen vuosalo

De lokala risodlarna och fågeljägarna gläds över att se Ellen ute vid risfälten promenerande längs spångarna. Förut var hon här oftare.

- Vi visste inte ens hur en snötrana såg ut innan Ellen kom hit och berättade för oss. Efter det har vi börjat bokföra alla fåglar i området, säger en av fågeljägarna och fortsätter ösa lovord över Ellen som hela byn kallar för tranornas mamma.

ellen vuosalo, iran
Lokalborna kallar Ellen Vuosalo för tranornas mamma ellen vuosalo, iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann ellen vuosalo

Finländare i hjärtat, iranier av tvång

Ellen föddes i en finländsk familj i Kanada år 1931. När hon var sju år flyttade familjen till Finland där hon gick i skola.

Efter att hon tagit studenten åkte hon utomlands för att studera. Vid universitet i Kalifornien träffade hon sin man, en iranier. Paret fick tre barn som i dag är i femtioårsåldern.

- Jag är född kanadensare men i hjärtat finländare, jag valde att bli amerikansk men blev av tvång iranier, säger Ellen.

Till Iran ville hon inte flytta.

- Min man kidnappade barnen, säger Ellen lågmält. Jag ville inte flytta till Iran men jag kom hit för att kunna vara med barnen.

Ellen vill inte tala om den tiden men säger att hon kunde ha skrivit en historia som varit värre än Betty Mahmoodys bestseller “Inte utan min dotter”.

På byrån hemma finns det fotografier av hennes föräldrar från Finland och av hennes barn. Den yngsta sonen drunknade som liten i en simbassäng i Teheran. Ellen visar en bild på sig själv i fyrtioårsåldern tillsammans med de två äldre barnen.

- Det var tider fyllda av sorg. Jag har bearbetat sorgen genom att skriva. Jag har skrivit om sorgens olika skepnader.

ellen vuosalo, iran
Ellen Vuosalo med sina två barn ellen vuosalo, iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann ellen vuosalo

- Alla utlänningar har problem i Iran. Speciellt utländska kvinnor, för att inte tala om finländska kvinnor eftersom vi är så starka. Men när man väl kommit över dem är Iran ett fascinerande land.

Ellen som är biolog till utbildningen har forskat vid Universitetet i Mazandaran. Till Finland har hon åkt varje sommar för att hälsa på släktingarna.

ellen vuosalo, iran
Ellen Vuosalo har hämtat sitt stockhus från Finland år 1979 ellen vuosalo, iran Bild: Yle/Jessica Stolzmann ellen vuosalo

I dag är det barnen och hennes hus som håller henne kvar i Iran. Huset påminner henne om Finland. Det är ett stockhus som hon hämtade just innan de iranska gränserna stängde efter den iranska revolutionen i år 1979.

- Stockhuset och naturen är viktiga för mig. Ingen iransk kvinna skulle kunna leva så här. Vi finländare njuter av naturen och ensamheten. Det är det finländska i mig.


Se ett längre reportage om Ellen Vuosalo i Ajankohtainen Kakkonen. TV 2 tisdagen den 23.6.2015 klockan 21.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes