Hoppa till huvudinnehåll

Fler västnyländska barn får plats på Jorv

Infarten till barnjouren i Jorv
Det byggs överallt på Jorvs sjukhusområde. I höst ska även barnjouren finnas i nya, större lokaler. Infarten till barnjouren i Jorv barnjouren i jorv

På utsidan kan Jorvs sjukhus inte kallas välkomnande. För tillfället ser sjukhusområdet ut som en byggarbetsplats, och man får slinka in mellan byggställningar och högar av bråte. Väl inne är det "business as usual".

Då Yle Västnyland besöker Jorvs barnjourpoliklinik är det förmiddag, och inne på polikliniken är det ingen rusning. I väntrummet gråter ett barn, och sammanlagt väntar kanske tre familjer på sin tur.

Dagtid är det specialsjukvård som ges här, men utanför kontorstid fungerar polikliniken även som hälsocentraljour.

Därför är det nästan svårt att tro linjechef Anne Wikström, då hon berättar att vi i själva verket står mitt i landets näst största jourpoliklinik för barn. I fjol räknade man 23 000 besök, av vilka en tredjedel hör till specialsjukvården.

– Vi har två barnläkare här, och dessutom en läkare på hälsocentralsidan som jobbar heltid på kvällar. Vid rusningstider kallar vi ofta in en andra läkare, berättar Wikström.

Jourpolikliniken känns rätt liten, i praktiken en gång med rum längs med. Wikström berättar att vi befinner oss i det som tidigare var sjukhusets maskinskrivningscentral. Lokalerna är nu renoverade för just den här verksamheten, men de är i minsta laget.

I höst flyttar jourpolikliniken till nya och större lokaler.

Ja, det känns som ett ständigt bygge. Intill barnjouren tornar ett helt nytt hus upp, där jouren för vuxna och ett brännskadecentrum ska finnas. Också Esbo sjukhus, som ligger precis intill, är täckt med presenningar.

Många men korta besök

Årets 23 000 besök fördelar sig inte jämnt. I månadsskiftet april-maj var årets mest hektiska tid över, infektionstoppen där framför allt RS-viruset sysselsätter vårdpersonalen.

– Det är väldigt många patienter, men lyckligtvis är vårdperioderna korta, viruset verkar en så kort tid, säger Wikström.

Den allra största delen av de barn som kommer in här stannar aldrig ens en natt.

– Det hör till vår grundfilosofi att barn inte ska tas in på sjukhus, om det inte kan anses helt nödvändigt. Vi försöker sköta polikliniskt och i hemsjukhuset så långt som möjligt. Då barnet behöver tas in på avdelning, ger vi föräldrarna alltid möjligheten att övernatta. Det kan vara en madrass på golvet, men man får alltid stanna, berättar Wikström.

Barnläkare Anne Wikström och sjukskötare Susanne Hegazy
Barnläkare Anne Wikström och sjukskötare Susanne Hegazy. Barnläkare Anne Wikström och sjukskötare Susanne Hegazy susanne hegazy

Det handlar förstås om utrymme på avdelningarna, men också om sjukhusmiljön. Hur många mysiga tavlor det än hänger på väggarna, är det ändå ett sjukhus, och många känner sig ängsliga då de kommer in – barn såväl som föräldrar.

Service på svenska?

Just utrymmet är en av orsakerna till att vi står här. Från och med i sommar kommer fler barn från Västnyland att tas emot på Jorv, då verksamheten i Ekenäs trappas ner.

Under 2014 kom 76 barn från Raseborg, Hangö och Ingå för avdelningsvård till Jorv. I framtiden skulle det handla om ett sextiotal barn till, som skulle komma att vårdas på någon av avdelningarna på Jorv.

– Som vi ser det har vi nog resurser för det. Eftersom vi har över 40 platser sammanlagt, är det inte ett stort antal.

Vi vandrar vidare från jouren till avdelning 1, där man i huvudsak har patienter utan infektioner. Här träffar vi sjukskötare Susanne Hegazy och barnläkare Bengt Thorson. Med dem båda, liksom med Anne Wikström, talar vi flytande svenska. Är det då något man alltid kan räkna med på Jorv?

– Vi kan inte garantera att alla blir bemötta på svenska 24 timmar i dygnet. Men här jobbar många svenskspråkiga, både läkare och skötare, och de som inte har svenska som modersmål gör också sitt bästa, säger Anne Wikström.

Ut och in

Något man däremot kan räkna med är professionellt och vänligt bemötande, intygar Hegazy.

– Då ett barn blir sjukt berör det ju ofta hela familjen, så vi gör vårt bästa för att lindra både barnens och föräldrarnas ängslan, säger hon.

Bengt Thorson berättar att jobbet på den här avdelningen ibland är jäktigt, men att det här är den lugnare avdelningen.

– Ett typiskt fall är diabetikerbarn. De får komma hit och stanna cirka en vecka. Under den tiden får de vård, samtidigt som vi jobbar med både barnet och föräldrarna så att de ska kunna leva med sjukdomen. Den sortens vård är ju inte jäktigt.

Barnläkare Bengt Thorson
Barnläkare Bengt Thorson. Barnläkare Bengt Thorson bengt thorson

Jäktigare blir det då på infektionsavdelningen, inte själva vården, utan snarare jobbet med att skriva in och ut patienter, berättar Thorson. Då vi besöker infektionsavdelningen är det fullsatt i de små, isolerade rummen.

– Men redan i eftermiddag kan det finnas rum lediga. Patienter skrivs in och ut längs hela dagen. Om de någon gång inte ryms här, kan de få plats på avdelning 1, berättar Wikström.

Förutom de två avdelningarna finns en förlossningsavdelning och en avdelning för nyfödda och prematurer. Hit kommer även en del västnyländska familjer för förlossning.

Också Bengt Thorson, som även jobbat i Ekenäs, försäkrar att man kan ta emot fler västnyländska barn på Jorv.

– Visst är det här ett större sjukhus, och det finns färre tomma platser jämfört med Ekenäs. Men alla får god vård här, och på ett större sjukhus finns också mera expertis att tillgå, ifall det skulle behövas, säger Thorson.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland