Hoppa till huvudinnehåll

På 70-talet utrotades binnikemasken – nu är det fästingarnas tur!

Fästing kryper på en arm.
Röster höjs för att stoppa fästingarnas framfart. Fästing kryper på en arm. Bild: YLE/Jessica Edén kumlingesjuka

Nu höjs röster för att stoppa fästingarnas framfart. En av dem som vill se en förändring är parasitolog Margaretha Gustafsson från Åbo Akademi.

(Artikeln publicerades första gången i juni 2015 och hör till de mest lästa under år 2015.)

- På 60- och 70-talet gick myndigheterna ut med information om hur människor skulle undvika att smittas av binnikemasken. Sedan medicinerades befolkningen och nya effektivare reningsverk byggdes. På 15 år utrotades binnikemasken! Och det borde vi göra igen, men nu med fästingarna i fokus, säger parasitolog Margaretha Gustafsson.

Margareta Gustafsson, Jörgen Hermansson och Ilppo Vuorinen
Margaretha Gustafsson, Jörgen Hermansson och Ilppo Vuorinen deltog i Slaget efter tolv om fästingar. Margareta Gustafsson, Jörgen Hermansson och Ilppo Vuorinen Bild: Yle/Maria Nylund jörgen hermansson

Att fästingarna ökar i antal är vetenskapligt bevisat. Ilppo Vuorinen leder ett forskningsprojekt vid Åbo universitet som kartlägger hur fästingarna ökar i antal, hur de breder ut sig och av vilken art de är.

- Mellan åren 2000 och 2012 har fästingarnas antal mer än tiodubblats, konstaterar Ilppo Vuorinen.

Däremot finns det inte belägg för att säga att fästingarna skulle bära på mer sjukdomsalstrande bakterier eller virus idag, jämfört med tidigare, konstaterar Vuorinen.

Vitsvanshjort
Vitsvanshjortar bär ofta på många fästingar. Vitsvanshjort Bild: AP Graphics bank vitsvanshjort

Den parasitologiska metod som Margaretha Gustafsson förespråkar är att skjuta bort rådjuren och vitsvanshjortarna.

- De är så hemtama att de kommer in i folks trädgårdar. De bär på mängder av fästingar och på det sättet kommer fästingarna nära våra hus, där människorna finns. Det här vill jag bryta, säger Gustafsson.

"Blodtörstigt att skjuta bort hjortar"

Men att skjuta bort rådjur och vitsvanshjortar är en mer blodtörstig inställning än fästingarna själva anser Jörgen Hermansson som är viltvårdskonsulent vid Finlands viltcentral. Han tror inte att fästingarna har ökat kraftigt enbart på grund av att hjortdjursstammen har ökat.

Får på Hamnholmen i Åbolands skärgård
Förr var det betydligt vanligare med djur som betade i skogen och på ängar. Får på Hamnholmen i Åbolands skärgård Bild: Yle/Monica Forssell betesdjur

- Vad är grundorsaken till att fästingen har ökat? Det är klimatet som blivit varmare, men också landskapet som har förändrats. Förr betade djuren i skogar och på ängar, det höll gräset kort. Nu är gräset långt och det blir en betydligt fuktigare miljö där fästingarna trivs. Också andra värddjur som sorkar trivs i fuktigt gräs, säger Hermansson.

Ilppo Vuorinen ser det som mycket troligt att de milda vintrarna har lett till att både fästingarna och värddjuren har klarat vintrarna bättre, och det har i sin tur lett till fler värddjur och fler fästingar.

- Jag håller också med om att landskapets förändring kan spela in, säger Vuorinen.

I Sverige beräknar forskare vid Uppsala universitet att 40 % av fästingarna förmedlas via hjortdjuren.

- Vårt hälsosystem måste vakna nu. Vi får nya folksjukdomar som vi borde stoppa nu, medan vi ännu kan, kontrar Margaretha Gustafsson.

Hur mycket kunde man begränsa hjortdjursstammarna, Jörgen Hermansson?

- Det skjuts otroligt mycket, säger Hermansson. Närmare hälften skjuts bort. Men de är otroligt produktiva. Det finns ingen knapp som människan kan trycka på för att skjuta bort alla hjortdjur.

Ilppo Vuorinen konstaterar att jägare också utfodrar hjortdjuren under vintrarna för att de ska klara vintern bättre.

- Kan det vara så att jägarna har en hobby som förorsakar svårigheter hos vanliga människor? frågar sig Vuorinen.

Hjortdjur matas på vintrarna. Bild: FST5 rådjur (tror jag)

Hur mycket matas hjortdjuren under vintrarna?

- Det är mycket vanligt. Man är intresserad av att det ska finnas rådjur i fortsättningen också, säger Hermansson.

Finns här ett ansvar hos er jägare?

- Inte kan man säga att det är jägarnas ansvar att det finns fästingar som sprider sjukdomar, säger Hermansson.

- Men jag skulle säga så, invänder Gustafsson.

Borrelios kan synas som en röd ring på huden. Bild: iStock.com erythema migrans

Miljögift mot fästingar?

Gustafsson föreslår också att man skulle använda sig av miljögiftet permetrin för att motverka fästingarna. Ämnet som ofta används som bekämpningsmedel mot insekter skulle finnas vid utfordringsautomater där djuren kommer och äter och samtidigt får en dos permetrin på pälsen.

Ilppo Vuorinen håller med om att man måste ta itu med fästingproblematiken.

- Men utan gifter. Enklast skulle det vara att skjuta djuren. Jag förespråkar det i dagens läge, säger Vuorinen.

Fästingburna sjukdomar

Fästingar kan bära på följande fästingburna sjukdomar:
- TBE (tick-borne encephalitis) fästingburen hjärninflammation, eller Kumlingesjukan
- Borrelios är en infektionssjukdom. Kan ibland vara svår att känna igen. Den karakteristiska röda ringen runt fästingbettet uppkommer bara vid ca hälften av alla smittor.


Att fästingburna sjukdomar blir ett folkhälsoproblem är ett ärende för folkhälsomyndigheterna anser Hermansson.

- Jag ser inte att det står i människornas makt att minska värddjuren. Inte har jägarkåren något ansvar överhuvudtaget, säger Hermansson.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland