Hoppa till huvudinnehåll

"Vi har mycket att lära av varandra"

Kvinna läser koranen.
Kvinna läser koranen. Kvinna läser koranen. Bild: EPA/FAROOQ KHAN koran

De olika religiösa samfunden har enats om rekommendationer för hur man kan motverka rasism och radikalisering. Många gånger kan det räcka med små, praktiska åtgärder för att få en person från ett annat religiöst samfund att känna sig delaktig av det finländska samhället.

I våras gjorde representanter för Kyrkans Utlandshjälp, de olika religiösa samfunden och tredje sektorn en studieresa till USA för att lära sig hur man kan få stopp på utslagning av unga, och i förlängningen hur man motverkar att ungdomarna radikaliseras. Bland annat bekantade man sig med ett pilotprogram i Minneapolis, där religiösa ledare, skolorna och föräldrarna samarbetar.

Det är erfarenheterna från den resan som nu kokats ner till rekommendationer för vad som borde göras här hos oss.

Kristina Westerholm, säkerhetskoordinator vid Helsingfors stad.
Kristina Westerholm. Kristina Westerholm, säkerhetskoordinator vid Helsingfors stad. kristina westerholm

- Det finns så många fördomar gentemot andra religioner, och ändå finns det samma element inom kristendomen, judendomen och islam. Alla vill leva i fred och bli accepterade säger Kristina Westerholm, säkerhetskoordinator vid Helsingfors stad.

Imamutbildning i Finland

För att skapa ett enhetligt samhälle bör de olika religiösa samfunden bemötas jämlikt. I rekommendationerna sägs bland annat att imamer borde utbildas i Finland, och att att man borde kunna avlägga islamska studier på akademisk nivå.

- Det skulle vara viktigt att imamerna skulle få sin utbildning här, så att man inte behöver åka till Saudi-Arabien för att bli det, säger Westerholm. I ett västerländskt land är en imam inte bara en religiös ledare, han leder sina medlemmar på ett helt annat sätt och förklarar till exempel hur samhället fungerar.

Därför är det viktigt att utbildas i det samhälle där man verkar.

Bönestund i skolan

I rekommendationerna sägs också att skolelever och studerande bör lättare kunna utöva sin religion. Om en studerande ska be fem gånger dagligen, bör hon eller han få möjlighet till det. Det som behövs är ett utrymme för bön, men många skolor har inga sådana.

- Det är ingen stor sak, det går att sköta smidigt. Det går inte att kräva att få be när som helst och hur som helst, men det är något man ska kunna göra under en rast till exempel. säger Westerholm,

De olika religiösa samfunden är i väldigt olika situation när det gäller pengar.

- Vi måste komma ihåg att allt inte kan göras som frivilligarbete, säger Westerholm. Den tredje sektorn och de religiösa samfunden måste få ekonomiskt stöd. Det finns många jätteduktiga unga muslimer som gör ett stort arbete inom moskéerna, men de gör allt på frivillig bas, utan hjälp utifrån.

Jämfört med den evangelisk-lutherska kyrkan som har resurser för att ge sina medlemmar service, ordna religiös undervisning och konfirmationsläger för att engagera unga, är det muslimska samfundet i en mycket svagare ställning.

Jobbar vidare

Nu när de olika religiösa samfunden har enats om rekommendationerna, fortsätter arbetet i de olika nätverken. Tanken är nu att sprida innehållet ut i skolvärlden, in i den kommunala servicen och in i myndigheternas linjedragningar.

- Det är inte bara tjänstemän som gör jobbet, vi tar med folk från olika håll, och håller dialogen vid liv, avslutar Westerholm.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes