Hoppa till huvudinnehåll

Ode till Afrikas natt

Du når mig redan långt innan du är här.

Mitt hår färgas rött och svider.

Du skrämmer mig, jag gömmer mig. Men när du mjukt smeker bort mina tårar förlåter jag allting.

Jag är lycklig.

Säg någonting, ber jag. Säg vad som helst. Säg att du älskar mig.

Ge mig mer. Ge mig febrig galenskap urvriden över min kropp. Tungt mörker mot min hud.

Du är min, det här är du, lovar du genom öronbedövande tystnad. Och jag tror dig nästan.

Lusten rinner som söt saft nerför min haka. Hoppet rinner ut genom blödande, uppskrapade myggbett.

Ingen glöd är evig, viskar du, fast röken ännu sticker i min själ.

Gryningen bränner sönder det som var. Skakar om allt och fördelar det på nytt. Ger mina sinnen åt någon annan. Kvar finns bara hålet i mitt bröst.

Kvar finns bara tomhet. Kvar finns bara jag.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes